Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förstÄelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete Äterspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvÀrderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrÀvande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen pÄverkan pÄ hur kommunikationen och informationsspridningen Àr utformad dÄ alla respondenterna anvÀnder Investor Relations pÄ liknande sÀtt. Företagen sjÀlva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhÀllsnytta Àven kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hÄrd konkurrens om kapital och förstÄelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvÀrderingar av arbetet. Anledningen Àr frÀmst att det tar för mycket tid och att tillvÀgagÄngssÀtten Àr diffusa.

FestivalnÀringen Àr en stor turismverksamhet i Sverige, som lockar tusentals besökare till stÀder runt om i Sverige varje Är. Men för att kunna sticka ut i den stÀndigt vÀxande branschen, krÀvs det en image och nÄgot unikt som lockar besökare. Kirunafestivalen ville ha hjÀlp att stÀrka sin position för att kunna sticka ut pÄ Sveriges festivalmarknad. DÀrför har vi genom teorier frÄn upplevelseproduktion samt en omvÀrldsanalys tagit fram ett koncept för att stÀrka Kirunafestivalens position och image. Till uppsatsen valde vi att arbeta positivistiskt med en deduktiv ansats.

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera olika möjligheter för ett mindre Äkeriföretag att förÀndra sin verksamhet. FÄr man större konkurrenskraft genom att utöka verksamheten genom en fusion eller Àr en ren speditionsverksamhet att föredra?För att uppfylla detta syfte har jag valt att ta hjÀlp av en SWOT-analys och ett sÄ kallat Service Management System. SWOT-analysen Àr till för att identifiera styrkor och svagheter inom företaget och möjligheter och hot i företagets omvÀrld. Detta har sedan legat till grunden för ett Service Management System som bestÄr av ett antal variabler som Àr viktiga i ett tjÀnsteföretag.Studien har gjorts pÄ ett litet Äkeri i södra Sverige.

3D blir ett allt vanligare inslag i vÄr vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehÄller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktÀrer. PÄ grund av Àmnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation pÄ mÄnga sÀtt. Till exempel sÄ kan det anvÀndas för att visualisera komplicerade systemprocesser för anvÀndare.

Syftet med den hĂ€r undersökningen har varit att ta reda pĂ„ vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen Ă€r de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ?Årets berĂ€ttare? mellan Ă„ren 2002-2012. Anledningen till att utgĂ„ngspunkten varit just Stora journalistpriset Ă€r att det Ă€r vad branschen definierar som god journalistik.

Denna uppsats Àr i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrÀdare frÄn olika företag och branschorganisationer ser pÄ varandra utifrÄn ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen Àr att utforma en modell som bÄda parter kan anvÀnda nÀr de ingÄr samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell Àr att det finns mÄnga former för samarbete och olika former innebÀr olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som pÄverkar varandra mer Àn annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget Àr verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivÄer som samarbetet innebÀr.

Byggnadsinformationsmodellering (BIM) Àr det informationshanteringssystem som de flesta konsultföretag och bestÀllare strÀvar att implementera. MÄnga har redan tillÀmpat BIM-metodiken som en del av byggprocessen. Eftersom tekniken gÄr framÄt tvingar detta ocksÄ individen att utvecklas. SvÄrigheter uppstÄr nÀr tekniken gÄr framÄt utan att den implementeras pÄ rÀtt sÀtt av branschen. Problem finns i överföringen av information mellan olika parter.

Andelen tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet har mer Àn fördubblats under en tioÄrs period. Nyfikenhet vÀcktes över vad det Àr som gör att tjejer vÀljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstÀmpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhÄllande till traditionella könsnormer. Den hÀr studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr Ätta tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i Ärskurs 2 har intervjuats. För att analysera vÄrt empiriska material har begreppen modellinlÀrning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillÀmpats som teoretisk utgÄngspunkt.

TvÄ upplevelseproducenter har i den hÀr examensuppsatsen undersökt begreppet autenticitet, hur det ter sig och vad detta innebÀr i musik som sÄdan men Àven som en upplevelseprodukt i musikbranschen. Med ett hermeneutiskt synsÀtt har vi valt att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med musiker och andra nyckelpersoner inom musikbranschen.Vi har inte presenterat ett klart och tydligt svar, det skulle inte göra ett komplext Àmne som detta rÀttvisa, utan istÀllet utarbetat modeller som visar pÄ ett förhÄllningssÀtt att arbeta efter. Den första handlar om ett förhÄllningssÀtt för att bibehÄlla autenticitet i bland annat olika processer. Den andra redovisar för hur ett sammansvetsat team som byggs upp likt en plattform kan vara ett hÄllbart alternativ för mÄnga, denna modell har vi valt döpa till KBM-plattformen, vilket stÄr för Kreatör, Business och Management. Med denna modell vill vi visa hur dessa tre funktioner kan samspela.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

I mitten pÄ 2000-talet startades utbildningar som förenar ingenjörskonst och teknik med arkitektur och formgivning. Universitetens tanke med undervisningen Àr att erbjuda en bredare kompetens dÀr studenterna lÀr sig kommunicera och samarbeta med andra aktörer samt förstÄ mÀnniskors, verksamheters och samhÀllets behov. Studenterna utvecklar ett helhetsgrepp över byggprocessen och kan Àven fungera som brobyggare mellan ingenjörs- och arkitektkulturerna. I detta arbete benÀmns denna nya yrkesroll för teknisk arkitekt.En del av studenterna som utbildar sig till tekniska arkitekter upplever dock osÀkerhet över vad utbildningen ska ge och vad den kan leda till. Syftet med examensarbetet Àr att nÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar som finns för tekniska arkitekter i den svenska byggbranschen.

RFID har sedan 80-talet vuxit fram inom industri- och transport-branschen som ett sÀtt att under-lÀtta spÄrning av tillgÄngar och övervakning av informationsflöden genom logistikkedjan. Tek-nologin har idag mÄnga olika applikationsomrÄden och anvÀnds inom en mÀngd olika verksam-heter. Item-level Tagging (ILT) Àr ett sÀtt att utnyttja tekniken genom att mÀrka enskilda varor för att pÄ sÄ sÀtt ge dem unika identiteter, vilket erbjuder enorm potential inom detaljhandel. Givet potentialen med tekniken vill vi med vÄr studie undersöka vilka förutsÀttningar som kommer att krÀvas för en ökad anvÀndning av ILT och RFID inom detaljhandeln. Detta mÄl uppnÄs genom att undersöka de barriÀrer som tidigare har hindrat en ökad anvÀndning samt hur dessa barriÀrer uppfattas i dagslÀget.

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

Idag Àr miljöfrÄgor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat mÄnga företag att spara in pÄ mÄnga omrÄden i sin verksamhet. FrÄgan Àr om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjÀlpa verksamheten i dessa tider? Grön IT Àr framförallt uppmÀrksammat gÀllande energiförbrukning och Ätervinning.