Under 2005 omkom 34 personer i olyckor med fritidsbÄtar. Av de 981 sjörÀddningsinsatserna som genomfördes 2005 utgjorde cirka 70 % rÀddningsinsatser för fritidsbÄtar. Det stÀlls idag inga som helst krav pÄ formell kompetens pÄ den som vill framföra en bÄt sÄ lÀnge den inte Àr lÀngre Àn tolv meter och bredare Àn fyra meter. BÄten fÄr dessutom lov att gÄ hur fort som helst. Sammanlagt Àger de svenska hushÄllen ungefÀr 718 000 fritidsbÄtar.

Tydligt framstÄr det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssÀtt. FramvÀxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, anvÀnder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förstÄelsen och hanteringen av deras situation.Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av tidigare forskningsunderlag frÄn bÄde Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstÄ och kartlÀgga de viktigaste faktorer som dessa företag idag stÀlls inför gÀllande deras kreativa förmÄgor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks pÄ djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkÀnnande, sjÀlvstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser. Intervjuer gjordes pÄ designbyrÄn Ergonomidesign och reklambyrÄn Klirr Stockholm AB. Med hjÀlp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig pÄ företagen och utan tvekan pÄverkade de anstÀllda i olika utstrÀckning.

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity pÄverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan tvÄ modeföretag, sÄ kallat intrabranschsamarbete, pÄverkar huvudvarumÀrketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgÄr frÄn Aakers modell för att mÀta brand equity. Metoden för studien harvarit att anvÀnda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvÀndes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,dÀr ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter frÄn Textilhögskolan i BorÄs deltog i studien, fördelat över tvÄ fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumÀrkes brand equity kan stÀrkas och pÄverkas positivt medhjÀlp av co-branding.BegrÀnsningar - Uppsatsen Àr begrÀnsad till ett samarbete genomfört av tvÄ textilföretag vilketgör resultaten frÀmst applicerbara pÄ samarbeten inom modebranschen.

Problem: Vad Àr det som hindrar och/eller frÀmjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag vÀljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de Àven konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" frÀmjas eller begrÀnsas (och dÄ pÄvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen Àr författad utifrÄn en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssÀtt (utifrÄn ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien pÄvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De frÀmsta stöden som frÀmjar samarbeten Àr kompletterande ansvarsomrÄden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten Àr bristande förtroende, begrÀnsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

This study was carried out at a company within the computer industry, a sector that is expanding and is facing scarcity of competent personnel. The purpose was to examine factors that are crucial for being an employer of choice. To get a profound picture of the employees' comprehension of their work situation, a qualitative method with semi-structured interviews with ten of the employees were conducted. To examine factors that are important for future employees a survey was created and handed out to fiftysix civil engineering students majoring in computer science. The results from the interviews showed that the organisation's culture was of great value to the employees.

Inledning ? Restaurangbranschen Àr, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhÄllanden och dÄlig arbetsmiljö. Den Àr för mÄnga en inkörsport till arbetsmarknaden men sÀllan ett lÄngsiktigt karriÀrsval och branschen har bland annat dÀrför den högsta personalomsÀttningen av alla branscher i Sverige. PersonalomsÀttning har bÄde positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv gÄr att identifiera nÄgra incitament för att understödja personalomsÀttning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsÀttning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? SekundÀrdata samlades in genom en litteraturstudie och primÀrdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjÀlp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar motbilder i reklam, icke glorifierande reklam och dess uppkomst. För att belysa den icke glorifierande reklamen och dess bakgrund har vi valt att anvÀnda fyra olika modeföretag med starkt framtrÀdande reklam. Företagen Àr Benetton, Diesel, H&M och Sisley och alla fyra har anvÀnt sig av uppmÀrksammad reklam som bryter mot den kutym som branschen normalt anvÀnder sig av. Uppsatsen vill undersöka vilken roll som reklamsprÀngning haft för utvecklingen av den icke glorifierande reklamen, som blivit allt vanligare. Vidare analyserar uppsatsen ett antal reklambilder frÄn de fyra ovan nÀmnda fallföretagen inom modebranschen.

Bakgrund: Hotell- och restaurangbranschen Ă€r dĂ„lig pĂ„ att anstĂ€lla personer med eftergymnasiala utbildningar med inriktning pĂ„ hotell och restaurang, de prioriterar istĂ€llet individer som har mycket arbetslivserfarenhet. Det beror pĂ„ att branschen Ă€r praktisk och att Ă„sikten att yrkeskunskapen kan lĂ€ras ut pĂ„ golvet fortfarande Ă€r stark.Syftet:Syftet Ă€r att undersöka hur studenter som examinerades 2010 frĂ„n Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan Örebro Universitet, uppfattar den utbildningen de genomgĂ„tt.Metod: Dessutom kommer uppsatsen innehĂ„lla Ă„sikter och tankar frĂ„n före detta studenter som examinerades sommaren 2010 frĂ„n Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, Örebro universitet. Resultatet bygger pĂ„ tre intervjuer med yrkesverksamma personer frĂ„n hotell- och restaurangbranschen, samt tio besvarade enkĂ€ter frĂ„n före detta studenter frĂ„n RHS.Resultatet: visar pĂ„ att hotell- och restaurangbranschen prioriterar arbetslivserfarenhet före eftergymnasiala utbildningar dock Ă€r utbildning viktigt för att arbeta sig upp inom företaget. De tidigare studenterna instĂ€mmer och anser att RHS utbildningar bör utveckla sina ledarskapskurser för att studenterna ska fĂ„ större möjligheter inom hotell- och restaurangbranschen.Slutsats: Om en individ vill arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen gĂ„r det snabbare om personen har en universitet/ högskoleutbildning i bagaget..

ForskningsfrÄga: Hur styrs och hanteras kundrelationer av detaljister inom möbel- och heminredningsbranschen beroende pÄ försÀljningskanal? Syfte: Ge en djupare förstÄelse för branschen samt undersöka om det finns skillnader respektive likheter vid relationsbyggande beroende pÄ om detaljisten har en online nÀrvaro eller bedriver multikanalhandel. Metod: Uppsatsen har grundats pÄ en kvalitativ metod. VÄr empiriska insamling har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med experter inom fÀltet samt personer vid detaljister som verkar inom den valda detaljhandelsbranschen.  Slutsats: Genom analysen har det pÄvisats att kundrelationer Àr viktigt för detaljisterna, dock arbetar de i dagslÀget inte aktivit med dem. Det framkommer att personalen i den fysiska butiken Àr relationsbyggande, medan e-handeln Àr datordrivet och nyhetsbrev Àr det centrala vid relationsbyggandet.

 Efter den finansiella krisen 2007 har allt fler företag problem med likvida medel. Detta medför att riskerna för sena eller uteblivna betalningar ökar. En av de branscher som drabbats hÄrdast Àr trÀindustrin. För tillfÀllet har mÄnga större företag inom branschen blivit tvungna till konkurs. Detta har en direkt pÄverkan pÄ branschens underleverantörer som sÀtts i en försÀmrad situation. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn empirin beskriva och genom valda teorier förklara hur underleverantörer inom den trÀrelaterade industrin hanterar risken för sen eller utebliven betalning.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att försöka finna förstÄelse och orsaken till att trots att det Ärligen utbildas fler kvinnliga kockar Àn manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, Àr det vÀldigt fÄ kvinnor som arbetar som kock pÄ restaurang. Vilket mynnar ut i frÄgor som berör den kvalitativa jÀmstÀlldhetsaspekten i sÄvÀl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att anvÀnda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förstÄelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag anvÀnde mig Àven av enkÀtfrÄgor stÀllda till elever och för att tydliggöra svaren anvÀndes fasta svarsalternativ, dessa enkÀtfrÄgor stÀlldes till kvinnliga elever pÄ restaurangutbildningen. Resultatet visar pÄ att skolan mer aktivt och lÄngsiktigt bör arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förstÄelse av skolans arbete.

Examensarbetet Ă€r en del i slutskedet av utbildningen för blivande arbetsledare som bedrivs i LTUs regi. Programmet heter ? Arbetsledning inom Bygg och anlĂ€ggning? och nu under det andra utbildningsĂ„ret ingĂ„r det praktik (VFU) som ska ge eleverna ökade kunskaper om ?verkligheten? i branschen. Examensarbetet ska ge en möjlighet till fördjupad kunskap och insikt om ett problem eller fundering som företag eller praktikanten vill ha mer klarhet i. Jag som gjort min VFU hos HÖ- Allbygg har i enlighet med företagets önskemĂ„l Ă„tagit mig att undersöka en frĂ„gestĂ€llning som rör produktionen och hur produktionen pĂ„verkas i förhĂ„llande till gĂ„ngtider pĂ„ olika arbetsplatser.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.