Projektet syftar till att klargöra hur den nya fastighetsmÀklarlagen ifrÄn 2011 har mottagits och vilka konsekvenser den har fÄtt för mÀklarnas arbete, nÀr det gÀller kringtjÀnster. MÀklarens arbete har inte förÀndrats pÄ nÄgot radikalt sÀtt. Tidigare fanns ett arbete med kringtjÀnster vilka inte fick erhÄllas arvode för medan det efter lagÀndringen Àr möjligt med ersÀttning. Denna fÄr dÀremot, enligt den nya lagen, endast vara obetydlig.MÄlet med projektet var att ge svar pÄ ett flertal frÄgestÀllningar. Att undersöka hur lagen utfallit avseende utbud och efterfrÄgan av kringtjÀnster samt utreda om skillnader finns i omfattning av utbud och anvÀndande utav kringtjÀnster vad avser storstad ? landsort? Dessutom undersöktes antalet prövade tillsynsÀrenden och branschens syn pÄ framtiden.För att utreda frÄgestÀllningarna anvÀndes den deskriptiva metoden i kombination med den sekundÀra informationen.

Bakgrund: I telecom tillverkas slutna system som inte Àr kompatibla med olika tillverkares produkter. Telia mfl har tagit fram en öppen standard arkitektur men stÄr samtidigt inför frÄgan hur detta pÄverkar affÀrsmodellerna i telecom. Syfte: Hur förÀndras affÀrsmodellerna dÄ en öppen standard arkitektur införs? AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ nÀtoperatörer. Genomförande: En kvalitativ studie med empiriskt materialet frÄn rapporter och forskningsartiklar samt frÄn samtal med experter i branschen.

Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry.

HÄllbar utveckling och frÄgor rörande samhÀllsansvar har blivit en del av de vardagliga affÀrerna och det finns i dag en stor förvÀntan frÄn kunder och andra intressenter att företag ska redovisa hur de aktivt arbetar med hÄllbar utveckling. Det övergripande syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen för hÄllbarhetsredovisning inom skogsindustrin genom att identifiera centrala faktorer och utveckla en analysmodell. I rapporten jÀmförs och analyseras hÄllbarhetsredovisningarna som de tre största skogsbolagen i Norrbotten avgett; Billerud, Sveaskog och SCA. Datainsamlingen har skett genom intervjuer eftersom det ger en mer djupgÄende information frÄn respondenterna, vilket passar studiens syfte. I sina hÄllbarhetsredovisningar rapporterar företagen om miljö, sociala samt ekonomiska faktorer.

Landfill leachate contains a variety of contaminants and is created when rainwater percolates the landfill. For landfill management the leachate is the main issue that can cause problems to the environment. At the landfill of FlÀskebo, Renova AB treats the leachate in a local treatment plant. The treatment consists of a chemical treatment step with chemical precipitation, flocculation, sedimentation and filtration, and a final step with a carbon and peat filter. Renova has to ensure that the condition of the leachate reaches the regulation set for the landfill before it is released to the recipient.

Syfte och bakgrund: De flesta fastighetsmÀklare arbetar idag med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem dÀr den anstÀlldes lön beror helt av hur mycket den sjÀlv sÀljer. Ett annat lönesystem som börjar bli allt vanligare inom branschen Àr ett system dÀr fastighetsmÀklarna i nÄgon form delar pÄ kontorets totala provisionsinkomst. VÄrt syfte lyder:?VÄr förhoppning Àr att uppmÀrksamma mÀnniskor i fastighetsmÀklarbranschen pÄ skillnaderna mellan individuell provisionsbaserad lön respektive kollektivt baserad lön och att öka kunskapen i valet mellan de olika löneformer som finns.?Hur pÄverkas den enskilde individens arbetsprestation och upplevda arbetsmiljö av lönesystemet?Vilket lönesystem Àr mest fördelaktigt ur företagets synpunkt?Metod: Informationsinsamlingen inför teoridelen har bestÄtt i faktaböcker, vetenskapliga artiklar och frÄn internet. I vÄr empiriska del har vi anvÀnt oss av tvÄ metoder.

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret.-JÀmförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsÀttningsgrad, eget kapital, rÀntebÀrande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka kapitalstrukturen i tvÄbranscher med olika risknivÄ, för att sedan jÀmföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig Ät mellan dem. Studien undersöker Àven faktorer som pÄverkar företagens val av kapitalstruktur i de bÄda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ÀmnesomrÄdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, dÀr siffror och nyckeltal har hÀmtats genom Ärsredovisningar frÄn bolag inom studiens tvÄ branscher. Resultaten frÄn dokumentstudien har kopplats till innehÄllet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten frÄn denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som Àr betydligt mer viktad Ät belÄning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsÄret.

Hotellbranschen Àr en bransch som stÀndigt ökar. Under det första kvartalet 2014 ökade Revpar (genomsnittliga intÀkten per tillgÀngligt rum) för hotell i Sverige med 2,5 % jÀmfört med samma period Är 2013 och den största faktorn till ökningen för Är 2014 Àr att belÀggningen har ökat, priset har dÀremot ej förÀndrats. I takt med ökningen av hotellgÀster stÄr hotellen Àven inför faktumet att deras koldioxidutslÀpp ökar. Hotellverksamheter stÄr idag för hela 20 % av turismsektorns totala koldioxidutslÀpp. Det senaste Ärtiondet har klimatförÀndringar bytt fokus frÄn att vara en vetenskaplig teori till att vara en central frÄga i vÄr vardag. I vÄr samtid har medvetandet ökat kring hur mÀnniskor pÄverkar klimatet och Àven hur vi kan göra för att motverka de negativa effekter som framför allt vÄr konsumtion förorsakar.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan lÀnge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare Är har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan pÄ ett företags ekonomistyrning. Det hÀvdas Àven att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmÄga att skapa vÀrde för kunden. Under Ärens lopp har det utvecklats modeller sÄsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa vÀrde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intÀkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver sÄvÀl intÀkter som vinst inom företag.

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som Àr avsedd att anvÀndas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion Àr att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjÀlp av publicerat material som kan tÀnkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken Àr att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. MÀrksprÄket HTML, CSS samt skriptsprÄken PHP och JavaScript har anvÀnts.

LuftvÀgssjukdomar Àr ett av de vanligaste hÀlsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. LuftvÀgssjukdomar Àr komplexa till sin natur och uppkommer endast dÄ en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta Àr den primÀra patogenen ett virus och den pÄföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota Àven BRSV. Genom en ökad förstÄelse för biosÀker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ÄlderssammansÀttning pÄverkar smittrycket och luftvÀgshÀlsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

FastighetsmÀklare har ett rykte att de tjÀnar mycket pengar utan att anstrÀnga sig. StÀmmer detta eller Àr det bara en bild som media skapat? Med den bakgrunden valde vi att titta nÀrmare pÄ vilka lönesystem för fastighetsmÀklare som finns i branschen. Med avgrÀnsning till privatbostadsmarknaden och Stockholm-Uppsala regionen.Syftet Àr att öka kunskapen om olika lönesystem för fastighetsmÀklare pÄ privatbostadsmarknaden.Vi har Àven tittat pÄ hur det fungerar med sjukpenning, förÀldrapenning och a-kassa. Sedan har vi valt att titta pÄ hur en mer traditionell lön ser ut och vilka förmÄner utöver lön som kan förekomma.Vi har genomfört tvÄ intervjuer angÄende hur en traditionell eller ?normal? lön fungerar samt fyra intervjuer med fastighetsmÀklare angÄende lönesystem för fastighetsmÀklare..

Studiens resultat tyder pÄ att konstnÀren har bÀst förutsÀttningar till lyckad etablering genom nÀtverk och goda relationer med aktörer bÄde inom- och utanför branschen. Anledningen till detta Àr vikten av sjÀlvstÀndigt arbete, tillsammans med beroendeförhÄllandet till kunden, dÀr komplexiteten kring vad den konstnÀrliga produkten egentligen Àr, och skapandeprocessen bakom denna, utgör annorlunda förutsÀttningar för en transaktion. Av studiens resultat kan Àven tolkas att dessa nÀtverk till stor del synliggörs genom konststudier pÄ högre nivÄ, dÀr lÀrare och mentorer spelar en central roll. Vidare klargörs att konstnÀren ej trivs i att inta rollen som entreprenör, dÄ detta tar fokus frÄn skapandeprocessen. .