Sökresultat:
1998 Uppsatser om Förebyggande insatser - Sida 29 av 134
Bioteknik i Ăresundsregionen - behovet av en katalysator i en klustermiljö
Denna uppsats undersöker en medlemsorganisations roll och betydelse för utvecklingen av en klustermiljö, samt vilka möjligheter en sĂ„dan organisation har att förmedla vikten av sina insatser i och utanför ett nĂ€tverk. En kvalitativ metod har anvĂ€nts i form av intervjuer med personer inom den offentliga sektorn vars arbetsuppgifter berör nĂ€ringslivet i Ăresundsregionen. Dessutom ligger diskussioner med nyckelpersoner inom organisationen Medicon Valley Academy till grund för den empiriska studien. De teorier som anvĂ€nds Ă€r: kluster, trippelhelix, regional innovationsteori, nĂ€tverk, organising capacity och Key Performance Indicators (KPI). Fem kommuner frĂ„n den svenska och danska sidan av Ăresund utgör tillsammans med Köpenhamns och SkĂ„nes motsvarigheter till landsting den insamlade empirin.
Vad hÀnder med de överviktiga barnen? : en kvalitativ intervjustudie om skolans roll nÀr det gÀller barn med övervikt och fetma
SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka skolans arbete nÀr det gÀller övervikt och fetma hos barn. FrÄgstÀllningarna som skulle uppfylla syftet var:- Vilka riktlinjer har skolan och skolsköterskan för hÀlsoarbetet i skolan?- Vad finns det för förebyggande insatser kring övervikt i skolan?- Vilka insatser görs vid upptÀckt av fetma och övervikt, vilka Àr inblandade i arbetet?- Vilka resurser har skolsköterskan i arbetet med övervikt?MetodStudien bestod av en textanalys och halvstrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor, tre stycken i Stockholm och tre i Norrköping. Urvalskriteriet för skolsköterskorna var att de skulle arbetat som skolsköterska i 4-6 Är och arbetat pÄ en skola med minst 300 elever. Skolan skulle vara frÄn förskolan och uppÄt.
ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA
Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig
i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada
har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga
befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har
?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.
Polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet : En kvalitativ studie
Det finns olika orsaker till att mÀnniskor vÀljer att begÄ brott och det finns inget enkelt svar pÄ frÄgan varför ungdomar begÄr brott. UtifrÄn att det gÄr att bespara personligt lidande och kostnader för samhÀllet Àr ungdomsbrottslighet ett omrÄde som alltid Àr av vÀrde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gÀllande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och dÀrav ansÄgs det vÀrdefullt att anvÀnda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av Ätta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.
?PÄ tre Är borde man kunna hinna förbereda en hel del? ? Om myndigheternas samarbete kring utslussningen av intagna frÄn anstalter
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva vilka behov som de intagna pÄ anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet Àr vidare att belysa om socialtjÀnsten och kriminalvÄrden erbjuder tillrÀcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.FrÄgestÀllningar: ? Vad har de som skall slussas ut frÄn anstalt för behov av hjÀlp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut frÄn anstalt, möjligheten att fÄ den hjÀlp och det stöd av kriminalvÄrden och socialtjÀnsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvÄrden och socialtjÀnsten i arbetet med utslussning av intagna frÄn anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning frÄn anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta interner och representanter för frivÄrd, anstalt och socialtjÀnst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjÀnstens och kriminalvÄrdens insatser vid utslussningen av interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfÀlligt.
En hĂ€lsoekonomisk utvĂ€rdering av Livsstilskolan vid ĂsterĂ„sens HĂ€lsohem
Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.
Stressprevention hos skolbarn : Skolsköterskors förebyggande insatser
SAMMANFATTNING Titel: Stressprevention hos skolbarn ? Skolsköterskors förebyggande insatserFörfattare: Bjurkvist Sara; Tydén TeijaInstitution: Institutionen för hÀlsa och lÀrande, Högskolan i SkövdeProgram/kurs: Examensarbete i omvÄrdnad, OM854A, 15 hpHandledare: Larsson MargarethaExaminator: Thorstensson StinaSidor: 21Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvÄrdnad, barn ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund: Stress Àr ett vanligt hÀlsoproblem i dagens samhÀlle. Barn Àr lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmÄga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn.Metod: För studien anvÀndes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frÄgor.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier.
?Det stödet fick mig upp ur trÀsket? - En kvalitativ studie om ungdomars erfarenheter av stöd frÄn arbetsmarknadsinsatser
Ungdomsarbetslöshet utgör ett problem i dagens samhÀlle som kan medföra allvarliga och varaktiga konsekvenser för den enskilde och samhÀllet, bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Arbetsmarknadspolitiska insatser syftar till att frÀmja ungas etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden men kunskapen gÀllande dess resultat och effekter Àr begrÀnsad. UtgÄngen i uppsatsen var dÀrför att fokusera pÄ ungdomar som erhÄllit en anstÀllning efter en tid av arbetslöshet. Syftet var att genom en kvalitativ studie skapa en större förstÄelse för ungdomars erfarenheter av arbetslösheten samt belysa vilket stöd de fick respektive saknade frÄn de arbetsmarknadsinsatser de deltog i. Uppsatsens frÄgestÀllningar var, hur beskriver ungdomarna att deras livssituation pÄverkades av arbetslösheten? Vilka typer av stöd upplever ungdomarna att de fick frÄn arbetsmarknadsinsatserna och hur var stödet till hjÀlp? Finns det nÄgot stöd ungdomarna saknade frÄn insatserna? I sÄ fall vad? Vi anvÀnde en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer för att besvara vÄra forskningsfrÄgor.
Vill du ha en broschyr? Om informationsflödet angÄende LSS
MÀnniskor hamnar ibland i en situation som innebÀr att de behöver stöd och hjÀlp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjÀlp, stöd och service den enskilde har möjlighet att fÄ. De centrala lagstiftningarna i detta fall Àr SocialtjÀnstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig pÄ frÄgestÀllningen om den information som tillhandahÄlls frÄn den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gÀller i detta fall LSS (1993:387) dÀrför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.
BAKTERIER SYNS INTE Sjuksk?terskors upplevelse av att v?rda patienter b?rande av multiresistenta bakterier. En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot
antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner
blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt
f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.
Frivillig vÄrd under tvÄng: Psykiatrisjuksköterskans upplevelse av att vÄrda psykiskt sjuka i hemsjukvÄrd utifrÄn en tvÄngsvÄrdslagstiftning
En ny tvÄngsvÄrdslag trÀdde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att stÀlla sÀrskilda villkor till patienter som vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för att fÄ bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan fÄ villkor stÀllda till att ta emot kommunal hÀlso-och sjukvÄrd samt kommunala insatser. TvÄngsvÄrd fÄr enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vÄrd och kommunen fÄr i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hÀlso-och sjukvÄrden upplever att vÄrda utifrÄn en frivillighet, som Àr beslutad utifrÄn en tvÄngsvÄrdslag. Undersökningen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.
PersonrÄn i Malmö och Köpenhamn : en studie av skillnader och likheter mellan hur dansk respektive svensk polis arbetar mot personrÄn i Köpenhamn och Malmö
Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Ăresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.
Dom kommer hem pÄ vÄra villkor och ser oss dÀr vi Àr! : Nyblivna förstagÄngsförÀldrars upplevelser av hembesök frÄn BarnavÄrdscentralen.
Bakgrund: Nyblivna förstagÄngsförÀldrar kÀnner sig oförberedda nÀr de kommer hem efter förlossning och mÄnga mÄr dÄligt. BarnhÀlsovÄrden ska genomsyras av förÀldrastöd, hÀlsofrÀmjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna förÀldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: FörÀldrar har behov av stöd frÄn professionella.
UtvÀrdering av hÀlsokurvan avseende effekt av förebyggande hÀlsovÄrd
Bakgrund: Sedan 1997 har man pÄ FöretagshÀlsovÄrden Volvo i Skövde anvÀnt ?HÀlsokurvan?. Det Àr en individuell hÀlsoprofil som man erbjudit alla 30-Äringar eller alla personer efter tvÄ Ärs anstÀllning. Som grund för valet av ?HÀlsokurvan? lÄg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som anvÀndes under 90-talet i Skaraborg.
Sjuksköterskans upplevelser av internationella militÀra insatser: En litteraturstudie
Att vara sjuksköterska och vara pÄ internationell militÀr tjÀnstgöring innebÀr stora utmaningar. De utsÀtts för livshotande faror, samtidigt som de skall ta hand om svÄrt traumatiserade patienter. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelser under internationell militÀr tjÀnstgöring. Sjuksköterskor pÄ internationella militÀra insatser tillhör tvÄ olika yrkeskategorier, soldater och sjukvÄrdspersonal. Deras primÀra uppgift i fÀlt Àr att ta hand om skadade patienter, men det kan uppstÄ situationer dÀr de kan bli tvingade till att försvara sig med sitt vapen och potentiellt skada en annan mÀnniska.