Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Det har alltid funnits en önskan att effektivisera processer vilket kan vara en anledning till varför teambuilding idag har blivit en vanligare insats i arbetslivet. Om teambuilding är ett fenomen som kan öka effektiviteten ställer man sig undrande till varför åsikten om det pendlar från entusiastiska rapporter till ett starkt ifrågasättande. Syftet med uppsatsen var att få grepp om termen teambuilding, samt undersöka i vilken utsträckning teorier tas i beaktande när man använder sig av teambuilding i praktiken. I undersökningen användes en kvalitativ metod där 10 strukturerade intervjuer genomfördes med teambuildingkonsulter. Resultatet visar att det i de flesta fall existerar en genomtänkt struktur för hur man förenar teori och praktik, dock kunde inga allmängiltiga mönster eller klara riktlinjer för hur teambuilding ska bedrivas fastställas.

Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012.

Personer som av olika anledningar inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden kan av Luleå kommun erbjudas en insats i form av ordnad praktik, som kan leda till offentligt skyddad anställning (OSA). Syftet med praktiken är att de som deltar ska kunna komma ut i arbetslivet, men det är också en form av rehabilitering för att stärka dessa människor. Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse insatsen har för deltagarna, samt vad de har för uppfattning om den. Både en kvantitativ och en kvalitativ ansats har använts. KASAM-13 (Känsla Av SAMmanhang) samt en enkät med åsiktsfrågor har delats ut till dem som hade praktik eller OSA under tiden juni 2007 ? november 2007.

Denna studie syftar till att undersöka två olika grupper av skidåkare, pist- och offpistskidåkare, och deras riskuppfattning samt riskhantering kring laviner. De frågeställningar som har formulerats belyser syftet genom att de handlar om att undersöka demografiska skillnader så som kön, ålder, civilstånd, om man har barn, bostadsort, utbildningsnivå samt om man har säsongskort mellan två grupper av skidåkare. Dessutom vill vi undersöka om grupperna vidtar åtgärder i olika omfattning, kvantitet. Som fördjupning studeras även hur individens riskuppfattning bland offpiståkare kan förklara variationen i deras benägenhet att vidta förebyggande lavinsäkerhetsåtgärder. Därtill undersöker vi hur en teoretisk modell kan skapas genom resultatet av denna studie.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever, men även lärare kan bli hjälpta vid en krisartad situation och ta reda på hur krisplaner används i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmänniska kan hjälpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen på en skola kan agera när en kris inträffar. Vi tycker att det är viktigt att ha en förståelse inom ämnet kris och sorgarbete för att kunna hjälpa en person på bästa sätt. Vi tycker även det är viktigt att ta reda på skolans insats när det inträffar en kris.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna från att insjukna och bli sjukskrivna. Frågeställningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vägledning hur sjukfrånvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrånvaro, och har arbetat länge inom vård och omsorg, en hade arbetat 3 år och resterande 31- 42 år.Som undersökningsmetod har använts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen fråga och ett antal följdfrågor, där att hela området har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom äldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade är friska och upplever de har god hälsa.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Att upptäcka och sätta in insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är ett av barnhälsovårdens mål. Föräldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohälsa är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt. Familjen är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade föräldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Polisens värdegrund är i dagsläget en het fråga och något som diskuteras inte bara inom polisen och i media utan även av allänheten. När en video uppdagades där poliser vid en insats i Rosengård 2008 uttalade sig nedvärderande om personer med invandrarbakgrund blev frågan alltjämt mer aktuell och i och med att polisen 2009 lanserade sin nya värdegrund är det lätt att ställa sig frågan hur det står till med polisers värderingar. Den här rapporten tar sikte på att titta på möjliga förklaringar till polisernas uttalanden och vad värdegrunden kan bidra med för att sådana saker inte ska upprepas. Teorin om Social konstruktionism förklarar uttalandena som ett svar på uppfattad aggression gentemot poliserna själva eller en för dem en närstående part. Teorier kring pliktetik visar på att uttalandena kan vara ett resultat av en outtalad, missriktad pliktetisk känsla som gjort poliserna osäkra på vad för slags attityd som ingår i deras arbete.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare.