I takt med Försvarsmaktens ökade engagemang internationellt och det faktum att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka på alla konfliktnivåer och i en urban miljö kommer nya krav och behov på bekämpningsförmågan att uppstå avseende precisionsbekämpning.Med hjälp av ett GIS kopplat till EOI:et vid en insats i en urban miljö kan en rad vinster erhållas för att stödja artilleriet vad avser precisionsbekämpning. Exempel på sådana områden är: målverifiering, justering av målkoordinater, lägesuppfattning avseende målets närmiljö, redovisning och presentation av verkansområde inför en insats för dimensionering av verkan..

Enligt socialstyrelsens rekommendationer bo?r varje kommun uppfo?ra genomfo?randeplaner fo?r de inva?nare som har en insats genom Socialtja?nstlagen (SoL). Fo?r att fa? en insats genom SoL skall en handla?ggare go?ra en utredning som ligger till underlag fo?r ett eventuellt beviljande av insats. Syftet med studien a?r att beskriva och analysera hur informationen fo?rmedlas mellan de personer som a?r delaktiga i uppfo?randet av bista?ndsbeslut och genomfo?randeplaner inom boendesto?d.

Syftet med uppsatsen är att teoretiskt avgöra om underrättelsefrågorna, de åtta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. Frågorna skall svara mot den frågeställning beslutsfattaren ställer till ledningsstödsystemet för att uppnå framtida förmågor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmågor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmågor år 2010. Förmågorna är identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrån sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

Försvarsmakten har de senaste åren riktats mot att ha en ökad förmåga till insatser utanför Sveriges gränser och den ökade rotation på personal kommer öka behovet av stöd och omhändertagande efter insatsen.    Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, därför anser författaren det vara intressant att veta om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohälsa kan påverka stress och stresshanteringsförmågan hos personalen.    Syftet med arbetet är att undersöka om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohälsa hos personalen i Försvarsmakten, stämmer med vedertagen teori om stress och stressprevention. Metoden som författaren använt för att besvara syftet och frågeställningarna är inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, två teoretiska modeller och viktiga åtgärder och faktorer för att förebygga psykisk ohälsa. Därefter används en deduktiv metod när författaren analyserar de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de två teoretiska modellerna om stress och stressprevention.De viktigaste slutsatserna av detta arbete är:-          Att flera av de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga enligt teorin och de två teoretiska modellerna.-          Teorin och de två teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt.-          Metoder som mentalträning och skriva-av-sig är åtgärder som har fördelen att individen själv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga under en insats enligt teorin..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten.Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet.Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla utsatta barn.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation.

Denna uppsats skrivs som examensarbete under sista terminen på officersprogrammet på Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det finns någon skillnad i hur fältarbetsförmågan används i en nationell insats i Sverige och i en internationell insats i Afghanistan och om det finns några slutsatser att dra om eventuell skillnad. Genomgående i uppsatsen har de fyra inriktningarna; fältarbeten för rörlighet, fördröjandefältarbeten, fältarbeten för överlevnad och övriga fältarbeten används för att förklara fältarbetsförmågan. De resultat som visade sig efter jämförelsen var att det finns ett litet behov av broresurser och fördröjande fältarbeten i Afghanistan jämfört med Sverige. De dragna slutsatserna är att fältarbetsförmågans storlek i Afghanistan är beroende av den totala insatsens storlek.

För att mycket snabbt kunna komma på plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprättasnabbinsatsstyrkor, såkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid på sig frånbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militära samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprättas, den såkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det är mycket svårt att snabbt få förband på plats i ett insatsområde. Materielen är ofta det som varitgränssättande för när förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte är att ge ett svar på hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som står i beredskap börförvaras för att skapa de bästa förutsättningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen är ett antal frågeställningar, där svar söks genom en fallstudie med två olikaförvaringsprinciper.

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det är ett komplext pedagogiskt fenomen som förväntas svara mot mångfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling.

Många anhöriga till officerare som tjänstgjort i internationell insats har upplevt negativa fysiska och psykiska besvär under och efter insatsen. Men hur påverkar detta officeren när denne ska återgå till det ordinarie arbetet eller åka på nästa insats, sett från en psykosocial arbetsmiljöaspekt? Och förändras detta med anledning av de nya lagstadgade kraven om tjänstgö-ringsskyldighet och uppföljningsansvar? Detta handlar en del av studien om. Den andra delen av studien beskriver hur ett framtida anhörigstöd kan utformas, kopplat till de nya kraven.Studien syftar till att ge en ökad förståelse till att officer och anhöriga tillsammans utgör en ge-mensam social ordning och att ge underlag till fortsatt forskning. Vidare syftar studien till att bidra med konkreta förslag till anhörigstöd till myndigheter och organisationer som idag arbetar med det.Studiens empiri erhålls genom djupintervjuer med sex långvariga partner till officerare som kom-pletteras med textempiri.Studien påvisar att det finns tendens till ett meningssamband mellan anhörigas upplevda välbefin-nande och officerens psykosociala arbetsmiljö.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..