Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses lÀsande och skrivande som naturliga företeelser i vÄrt samhÀlle. Vi har svÄrt att tÀnka oss hur det skulle vara att inte kunna lÀsa och skriva. Genom Ärens lopp har mÄnga lÀroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som Àr den bÀsta för att lÀra barn lÀsa och skriva har varit mÄnga.VÄrt arbete Àr skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur nÄgra elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftsprÄksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrÄgor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lÀra sig lÀsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lÀtt respektive svÄrt att lÀsa och skriva, ser pÄ skolans lÀs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om fÀrdighetstrÀning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svÄrighetsgraden pÄ de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat barn vid tvÄ olika skolor.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka sÀkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn pÄ sannolikheten att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, om de vidtagit förebyggande ÄtgÀrder mot sÄdana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur tvÄ klasser ur Ärskurs 9 reflekterar kring sÀkerheten i skolan efter dessa hÀndelser.Studien Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrÄn vad intervjupersonen sagt. Författaren har Àven anvÀnt sig av kvantitativa enkÀter dÀr svar söker svar frÄn en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ hot och vÄld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och sÀkerhet i skolan har studerats för att fÄ fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade vÄldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna pÄ de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, trots att de Àr medvetna om att vÄld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit nÄgra sÀkerhetsÄtgÀrder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera dÄ de inte har nÄgon handlingsplan för detta.Somliga studenter bÀr vapen i skolan för att det Àr tuff och för att de vill kÀnna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt mÀrke till att inga ÄtgÀrder vidtagits för att förbÀttra sÀkerheten pÄ skolan, efter skolmassakerna..

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie Àr att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre mÄnader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvÀllstidning och en dagstidning samt tvÄ fackförbundstidningar för att ocksÄ kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende pÄ om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför.Ett resultat visar att det Àr en splittrad bild av skolan som Äterges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser pÄ PISA-undersökningen som mÀtinstrument. Dagstidningen och kvÀllstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mÀtinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget anvÀnds i debatten.

Syftet med vÄr studie var att undersöka de kunskapsgrunder pÄ vilka kommunalapolitiker och tjÀnstemÀn fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssÀtt i skolan. VadÀr det som de bÀr med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi stÀllde oss frÄgor om vilken kunskap de hade omskolan, pÄ vilket sÀtt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssÀtt och likvÀrdig utbildning. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi ossav strukturerade intervjuer dÄ vi sökte upp och intervjuade politiker och tjÀnstemÀn i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrÄn tvÄ avDomÀnteorins s.k.

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle, nÀmligen hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en vald högstadieskolas undervisning kring hÀlsa ser ut och vilka förutsÀttningar som finns frÄn skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer Àven att undersökas. FrÄgestÀllningarna som utgÄs frÄn i studien Àr "hur sker skolans undervisning kring hÀlsa, och vilka förutsÀttningar frÄn skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrÄn det valda perspektivet som Àr hÀlsokorset.

Syftet med vÄr rapport Àr att se skillnaden mellan tvÄ skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill Àven undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning Àr tillrÀckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi anvÀnde oss av ett kvalitativt angreppssÀtt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade Àven skolornas befintliga dokument sÄsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att bÄda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete.

I detta examensarbete undersöker jag hur det gÄr att arbeta tematiskt i samhÀllskunskap i gymnasieskolan, vilken lÀrarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som prÀglar arbetssÀttet. För att besvara dessa frÄgor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssÀttet och hur det kan anvÀndas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förÀndrade lÀrarrollen vid ett tematiskt arbetssÀtt. Slutligen sammanfattar jag innehÄllet i vÄra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.

Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklÀrares teknikundervisning och deras tankar dÀrom. De tre lÀrarna valdes sÄ att de representerade de lÀrarkategorier som förde en facklig kamp om att ?ta kontrollen? över det obligatoriska teknik Àmne som skulle införas i början pÄ 80-talet. De lÀrarkategorier som de i undersökningen deltagande lÀrarna representerar Àr slöjd/tekniklÀrare, TekniklÀrare och NO/tekniklÀrare. I resultatet redovisas att lÀrarna vill att Àmnet hÄller en praktisk profil men att det innehÄller en teoridel ocksÄ.

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. FrĂ„gorna som behandlas i arbetet Ă€r: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehĂ„lla för att den ska kĂ€nnas vĂ€rdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gĂ„ till för att den ska kĂ€nnas vĂ€rdefull för eleven? Är det nĂ„gon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger pĂ„ litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i Ă„r 8. Fyra flickor och tre pojkar.

I detta arbete Àr syftet att ta reda pÄ hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. TextillÀrare har tillfrÄgats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör pÄ det sÀttet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lÀrarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sÄdana fall. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ om eleverna behöver nÄgra förkunskaper och vilka i sÄdana fall. I uppsatsen bearbetas ocksÄ inlÀrning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lÀrare tillfrÄgats om vad de anser Àr vÀsentligt nÀr ett sjÀlvstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgÄ i lappteknik.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskola och skola förhÄller sig till leken som metod för lÀrandet. Hur de uttrycker sig och tÀnker kring begreppet och hur deras förhÄllningssÀtt kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av detta. Detta har förankrats i teorier om lÀrandet och satts i relation till verksamheternas styrdokument Lpfö98 och Lpo94. Uppfattningen att det finns en nÀra relation mellan lek och lÀrande har under arbetets gÄng blivit starkt framtrÀdande inte bara i förskolan utan Àven i skolvÀrlden. VÄr empiriska del bestÄr av sex kvalitativa intervjuer i bÄde förskola och skola, dÀr förhoppningen var att intervjuerna skulle ge en bild av hur verksamma förskollÀrare och lÀrare uppfattar undersökningsomrÄdet.

Mitt arbeta handlar om mental trÀning för elever som kÀnner sig stressade inför prov. DÄ mina erfarenheter var begrÀnsade inom omrÄdet, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental trÀning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric UnesthÄl. HÀr Àndrade jag endast pÄ vissa formuleringar för att materialet skulle passa in pÄ skolan. Arbetet bestÄr av en teoretisk del utifrÄn idrotten och en teoretisk del dÀr jag visar pÄ vad mental trÀning kan Ästadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat ÄtgÀrdsprogram för arbete med mental trÀning i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.