Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslÀrarna erbjuder för funktionshindrade till att delta pÄ idrottslektionerna. Studien genomfördes pÄ en skola med tvÄ funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta pÄ idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes dÄ det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn pÄ skolan dÄ det Àr rektorn som vet vad skolan vÀljer att lÀgga resurserna pÄ. Skolan i frÄga lÀgger 800 000 kronor per Är pÄ specialutrustning och lÀrarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per Är pÄ andra materiella anpassningar. Detta innebÀr dock inte att idrottshallen Àr anpassad för funktionshindrade elever dÄ det framkommer av rektorn att det finns sÄ mÄnga fel som behöver ÄtgÀrdas och Àndras i hallen sÄ att det krÀvs en stor investering och detta leder till att det inte kommer Àndras nÄgot i hallen pÄ obestÀmd tid.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaÄrselever vid gymnasieskolorna i MalmfÀlten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnÄ syftet har en enkÀtundersökning genomförts av samtliga sistaÄrselever pÄ gymnasieskolorna i MalmfÀlten med följande frÄgestÀllningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de Àr viktiga i ett framtida arbete? Hur stÀller de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förvÀntningar? Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av LKAB och kan dÀrför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, vÀrderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta nÀr de gÄtt ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

Idag Àr rasism och frÀmlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhÀllet. Syftet med studien Àr att visa pÄ ett antal lÀrares syn och tankar kring hur rasism och frÀmlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i relation till dessa fenomen. FrÄgorna som besvaras Àr: Vilka erfarenheter har lÀrare av rasism och frÀmlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lÀrare rasism och frÀmlingsfientlighet om sÄdant kommer till uttryck i skolan? I vilken utstrÀckning och pÄ vilka sÀtt kÀnner lÀrarna att de Àr förberedda pÄ att bemöta rasism och frÀmlingsfientlighet i skolan? Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna i olik utstrÀckning har stött pÄ eller relativt ofta stöter pÄ rasistiska och frÀmlingsfientliga Äsikter i skolan.

Syftet med mitt arbete var att undersöka nÄgra erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par Är i skolan och pedagogernas syn pÄ hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i Är 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att lÀraren Àr den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lÀra matematik..

Att vÄga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoÀngTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar mÄste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhÀllet. HÀr spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestÀmmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lÀrare, och elever. Men deras uppdrag Àr komplext eftersom implementering Àr svÄrhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs bÄde av kommunen och inifrÄn den egna skolan. DÀrför Àr det inte sjÀlvklart hur skolcheferna idag jobbar för att frÀmja digital kompetens i skolan.

Inledning: FörÀldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvÄrd för attskapa förutsÀttningar för att deras barn ska fÄ ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfÀlligt skött egenvÄrd innebÀr risker bÄde pÄ kort och lÄng siktsamt pÄverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvÄrden fungeraroch att barnet fÄr det stöd det behöver. I den begrÀnsade forskning som gjorts gÀllandeförÀldrars erfarenheter nÀr deras barn vistas i skolmiljö framkommer att förÀldrar dÄkan kÀnna oro och att skolpersonalen inte alltid har förstÄelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingÄr att ge stöd till elever ochvÄrdnadshavare i syfte att frÀmja hÀlsa.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Skolans styrdokument har varit pÄ tapeten sedan den"nya"lÀroplanen Lpo-94 kom. LÀnge har diskussioner om det nya mÄlrelaterade betygssystemet pÄgÄtt pÄ skolorna mellan lÀrare och skolledare och Àven pÄ kommunal nivÄ. Denna lÀroplan innehÄller mÄnga nya uppgifter för skolan i sig och Àven för lÀraren och eleverna. FrÄgan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos mÄnga lÀrare och det Àr det som jag har riktat in mig pÄ. Hur ska man och hur har man tolkat lÀroplanen.

Min strÀvan med detta arbete har varit att sÀtta mig in i hur barns tÀnkande i moralfrÄgor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den pÄverkan vi utsÀtter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktÀr, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfrÄga:Hur kan barn i olika Äldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter mÄste barn göra för att de av inre övertygelse skall hÄlla sig till reglerna?.

I centrum för denna litteraturstudie stÄr den sÀrbegÄvade eleven, hur elever med begÄvning behandlas i vÄrt samhÀlle, i vÄr skola och hur denne upplever sin begÄvning. Det övergripande syftet Àr att analysera hur begÄvning och intelligens bemöts i samhÀllet och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i Àmnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, dÀr politikerna efterfrÄgar spetskompetenser samtidigt som skolan strÀvar efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. I konflikten tycks de sÀrbegÄvade eleverna komma i klÀm, dÄ de upplever sin skolgÄng som understimulerande och vÀrdelös.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i tvÄ olika skolor. 112 elever frÄn Är 4-6 och Är 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvÄfaldig och bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sÀllan eller aldrig fÄr pÄverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i Är 4-6 och 50 procent i Är 9 anser att det finns ?dÄliga? regler pÄ skolan.

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur verkligheten som Àr skolan som organisation tar till sig idealet som innebÀr de olika styrdokumenten. Ett annat syfte Àr att se om tvÄ olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas pÄ tvÄ studier. Den första Àr en dokumentanalys. Detta innebÀr att jag tittar pÄ de olika dokumenten frÄn staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jÀmför dessa med varandra.

Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.