Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras pÄverkan. Examensarbete inom lÀrarutbildningen 90 hp distans. Den hÀr uppsatsen Àr sprungen ur studier av vad coaching Àr, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan pÄverka deras resultat pÄ ett positivt sÀtt. Coaching Àr ett relativt nytt fenomen i skolans vÀrld.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkÀter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och Äsikter om utvecklingssamtal, bÄde i hemlandet och hÀrifrÄn Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrÄgats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har ocksÄ tillfrÄgats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn pÄ den svenska skolan. Resultatet blev övervÀgande positivt, Àven om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrÄgats om sin syn pÄ den svenska skolan..

Syftet med studien var att identifiera instÀllningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi Àven uppmÀrksamma hur elever stÀller sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset vÀcktes efter att ha mÀrkt problematik och stort motstÄnd kring vegetarisk mat i olika skolor efter vÄra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hÄllbarhetsperspektiv med fokus pÄ miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och Àven hur mÄnga dagar i veckan som de skulle kunna tÀnkas Àta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömÄl vid arbete med skolmÄltider.Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter som delades ut till 120 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gÀllande instÀllningar visar att en majoritet av respondenterna Àr medvetna om vilken pÄverkan vÄra matval har pÄ exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstÄ hur rektorer resonerar nÀr de skapar en specialpedagogtjÀnst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har pÄ skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jÀmföras med vad som framgÄr i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan. I undersökningen valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan. Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstÀmmer, med nÄgot undantag, med vad som stÄr i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utstrÀckning pÄ organisationsnivÄ.

Jag har valt tre teman ur vÀrdegrundsboken och jÀmför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebÀr att förmedla kultur.Ett konstaterande Àr att skolans kultur och vÀrdegemenskap förmedlande uppdrag Àr motsÀgelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen Àr sammansatt av ett bestÀndighets, kontinuitets och ett förÀndringsuppdrag. Det Àr tÀnkt att skolan ska spegla sitt samhÀlles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionÀr och dÀrmed bana vÀg för ett framtida samhÀlle som pÄ bestÀmda sÀtt skiljer sig frÄn dagens. Det stÀlls krav pÄ att personalen ska förmedla kulturellt bestÀmda vÀrden och upprÀtta kultur som överensstÀmmer med dessa vÀrden.

ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhÀllet. För att kunna mötasamhÀllet krÀvs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan mÄsteimplementera och utveckla anvÀndande av IT vilket stÀller krav pÄ tekniken, skolan och lÀrarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nÄförstÄelse om hur lÀrare upplever att anvÀnda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nÄ förstÄelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lÀrare som arbetar pÄ en kommunal grundskola som hartillgÄng till IT-artefakter och dÀr lÀrarna efter sin förmÄga i kompetens ochtillgÄng till teknik anvÀnder IT i sin undervisning.

Examensarbetet handlar om att undersöka och jÀmföra nÄgra skolor om teknikanvÀndning under NO-undervisningen i Ärskurs 4. Studien ger en bild av hur skolan och lÀrarna ser pÄ anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen samt elevernas förvÀntningar pÄ teknisk redskap i skolan. Arbetet bygger pÄ en kvalitativ inriktad studie med hjÀlp av intervjuer och en enkÀtundersökning. Studien visade att tekniska redskap i skolan anvÀnds pÄ olika sÀtt beroende pÄ lÀraren och skolans resurser.  .

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivÄer i skolan pÄverkar elever och pedagoger Àr nÄgot som det inte har gjort sÀrskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkÀtundersökning om och hur lÀrare upplever samt handskas med buller, ljudnivÄer och ljudmiljön i skolan. EnkÀtundersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i skolÄr f-9. EnkÀtundersökningen besvarades av 50 lÀrare bosatta i en mellansvensk kommun. EnkÀtundersökningen pÄvisar hur lÀrarna ser pÄ ljudmiljön pÄ sina arbetsplatser. Valet föll pÄ just enkÀter dÄ vi ville nÄ ett större antal respondenter för att fÄ en sÄ vid bild av omrÄde som möjligt.DÄ ljudnivÄn ofta Àr hög i skolan och pÄverkar bÄde lÀrares och elevers vardag pÄ olika sÀtt.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Den svenska skolan har under de senaste Ärtionden gÄtt frÄn att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhÀllet till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fÄtt en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat frÄn statlig till kommunal nivÄ. Den sÄ tidigare regelstyrda skolan har blivit mÄlstyrd och lÀraryrket har med detta förÀndrats.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intervjuade lÀrare och ledning upplever att styrningen av organisationen pÄverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lÀrarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

Vad syftar egentligen teaterförestÀllningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske bÄde och? Varför finns musik och bild som Àmnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skÄdespelare, en barngrupp, en lÀrare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsÀttningarna om konst eller pedagogik egentligen Àr en begreppsfrÄga. Fokusen borde ligga pÄ vad som hÀnder i mötet mellan skola och teaterförestÀllning snarare Àn huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det Àn vara mÄnde..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undervisning drivs nÀr man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn pÄ hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om klassrumsmiljön pÄ skolan spelar en sÀrskild stor roll för elever med autism. De frÄgestÀllningar som vi har anvÀnt oss av Àr: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger pÄ tvÄ kvalitativa metoder. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju.