Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap pÄ skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fÄtt nÄgon olycksfallsutbildning i vÄr utbildning sÄ blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute pÄ skolorna inom detta omrÄdet. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal pÄ skolorna eftersom det inte finns sÄ mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lÀrare och skyddsombud. MÄlet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns nÄgra beredskapsplaner pÄ skolorna nÀr en olycka intrÀffar samt om det fanns nÄgon rapporteringsskyldighet.

I dagens samhÀlle pÄverkas vi allt mer av bilder runt omkring oss. Trots det har bilden ett vÀldigt litet utrymme i skolan. Detta arbete tar upp hur pedagogens syn pÄ bildÀmnet kan pÄverka undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer som genomförts med sex pedagoger som undervisar i bild och form. För att ge en helhetsbild av hur verkligheten Àr har de intervjuade pedagogerna olika utbildningar och undervisar i olika Äldrar, allt frÄn tidigt pÄ lÄgstadiet och Ànda upp pÄ högskolenivÄ.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Detta examensarbete syftar till att besvara frÄgor rörande historieanvÀndning och historieförmedling pÄ lajv. För att besvara och belysa anvÀndandet och bruket av historia redogör detta arbete för tidigare forskning i Àmnet, problematiserar och diskuterar denna forskning, och forskningen anvÀnds sedan för att studera lajvande. Problem som uppkommit Àr att forskningen idag i mycket lÀgger fokus pÄ arenor dÀr lÀrande Àr ett mÄl, vilket inte Àr fallet med lajv i stort. De teorier som presenteras Àr historiedidaktiska teorier, och de har i en del fall överförts frÄn ett studium av skolan, och anpassats, eller tolkats, för att passa in i studiet av lajv. En hel del forskning som existerar kring Àmnet historiedidaktik har lagt tonvikten vid att studera enbart skolan, och dessa har behövt tolkas för att passa in i studiet av en annan arena.

Arbetets titel Àr Dans i skolan ? en danslÀrares och sex grundskollÀrares syn pÄ och tankar om dans i skolan, och författare Àr Emma Kayser. ProblemomrÄdet Àr dans i skolan, vilket Àr ett omrÄde som Àr förhÄllandevis frÀmmande för mÄnga. FrÄgan jag har arbetat utifrÄn Àr: Vad har en danslÀrare respektive sex grundskollÀrare för syn pÄ och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer pÄ att starta ett projekt med dans i skolan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptÀckandet av och arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ tvÄ utvalda skolor. Vem Àr ansvarig för att elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr den hjÀlp de behöver för att nÄ mÄlen? En vinkling som tas med Àr lÀrarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillÀmpas i praktiken. Tre klasslÀrare och en speciallÀrare pÄ tvÄ olika skolor har dÀrför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut pÄ deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. DÄ det numera i skollagen stÄr om en ny form av stödinsatser, under benÀmningen extra anpassningar, tas lÀrarnas uppfattningar kring detta upp.

?LivsfrĂ„gor Ă€r nĂ„got man mĂ„ste Ă€ga in i mĂ€rgen?- en kvalitativ studie av tvĂ„ olika skolor om pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrĂ„gor och vilket förhĂ„llningssĂ€tt pedagogerna anser sig ha dĂ„ barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har anvĂ€nts, dĂ„ mĂ„let var att fĂ„ en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrĂ„gor. Intervjuerna har skett pĂ„ tvĂ„ olika skolor dĂ€r den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever frĂ„n skilda kulturer.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra pÄ vilka sÀtt lÀrare ser pÄ den estetiska verksamheten i skolan. Den lÀrarkategori som vi valt att rikta in oss pÄ Àr högstadielÀrare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera pÄ det estetiska omrÄdet inom skolan berodde framförallt pÄ den omorganisation som skedde inom lÀrarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska omrÄdet, att ett större fokus kom att riktas pÄ den estetiska verksamheten Àn vad som tidigare varit fallet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod pÄ en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats pÄ mitt arbete och har dÀrför anvÀnt mig av öppna intervjuer med tvÄ lÀrare dÀr jag ville fÄ dem att beskriva hur de arbetar med metoden pÄ skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att Àven fÄ barnens syn pÄ hur de lÀser i skolan samt nÄgra observationer. Det resultat jag fick fram var att man anvÀnder tre av de fem faserna i LTG-metoden pÄ skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera lÀsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats Àr att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssÀtt för bÄde lÀrare och elever eftersom man utgÄr frÄn barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter.

Mobbning Àr ett stort problem pÄ skolorna runt om i vÀrlden och Àven i Sverige. För elever Àr det en grundlÀggande rÀttighet att kunna kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta Àr en litteraturstudie som sammanstÀller forskning kring mobbning, olika ÄtgÀrdsprogram samt vilka effekter olika ÄtgÀrdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar nÄgon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfÀllen. Olika ÄtgÀrdsprogram har utvecklats som ett sÀtt att förebygga samt stoppa mobbning.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

I vÄr undersökning kommer vi att visa hur man anvÀnder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgÄ frÄn dessa frÄgestÀllningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjÀlp av IUP? Hur gÄr det till nÀr man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling pÄ deras egen nivÄ och konkretiserar de mÄl som eleverna, enligt styrdokumenten, lÀroplaner och kursplaner, ska uppnÄ. Vi jÀmför sedan resultaten av vÄra intervjuer med det som redan finns framforskat frÄn andra forskningsstudier.

Om fysisk aktivitet pÄverkar lÀrandet och har mÄnga andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka vad tillgÀnglig forskning sÀger nÀr det gÀller sambandet mellan fysisk aktivitet och lÀrande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga pÄ och beröra fysisk aktivitet och lÀrande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger pÄ fysisk aktivitet inom skolan har de Àven valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.