Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och lÀroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet Àr ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati pÄ en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gÀllande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sÀmre Àn vad lÀroplaner och skollag föresprÄkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfÀllen fÄtt utmÀrkelsen BÀst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.

Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande förÀldrar. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ kunskap om hur det Àr att vÀxa upp i en miljö dÀr alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det fÄr för ett barn. Jag har ocksÄ velat lÀra mig mer om hur man som lÀrare kan stötta de hÀr barnen i en svÄr livssituation. Arbetet bestÄr dels av en litteraturgenomgÄng och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den hÀr kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk Àr ett komplext och mÄngtydigt begrepp - barn reagerar vÀldigt olika pÄ att utsÀttas för alkohol- missbruk.

Under min verksamhetsförlagda tid pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andrasprÄkselever. Jag har i mötet med lÀrare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli sÄ lÄng och för att fler personer ska fÄ möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lÀrprocess av ett andrasprÄk, för att pÄ sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen. Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn pÄ sin sprÄkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfÀllen fick jag reda pÄ att de nÀst efter skolan ser TV:n som den viktigaste kÀllan till att lÀra sig det svenska sprÄket. I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och stÀllt frÄgan om dessa vanor pÄ nÄgot sÀtt motiverar den studerande att lÀra sig det svenska sprÄket. Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhÄllande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation gÄr att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgÄ ifrÄn och som stimuli till fortsatt sprÄkligt arbete.

Hotad, utsatt, uthÀngd, trakasserad, rÀdd och krÀnkt Àr ord som man kanske inte i första hand förknippar med lÀraryrket men som Àr verklighet för mÄnga lÀrare idag. Olika undersökningar visar att lÀrare kÀnner obehag att gÄ till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag Àr bland annat fysiskt vÄld, hot om fysiskt vÄld och trakasserier. Vi vill ta reda pÄ om skolan har en handlingsplan för utsatta lÀrare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det Àr sÄ fÄ som berÀttar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.

Syftet med vÄr fenomenografiska undersökning om stress i skolan Àr att utifrÄn ett elev? och Äldersperspektiv fÄ en bild av om och i sÄ fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de dÄ kÀnner sig och om de har egna ÄtgÀrder och strategier för att i sÄ fall förÀndra situationen. VÄr övergripande frÄgestÀllning i undersökningen Àr hur elever i olika Ärskurser förstÄr och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vÄr kvalitativa undersökning baseras pÄ enkÀter med tre öppna frÄgestÀllningar. Undersökningen omfattar 125 enkÀtsvar av elever frÄn Ärskurserna tvÄ, fyra, sex, sju, nio och andra Äret pÄ gymnasiet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet vÀrdegrund samt ta reda pÄ hur en skola arbetar med vÀrdegrunden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta personer som samtliga arbetade pÄ samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet vÀrdegrund bestod av en del definitioner.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ:· Hur skolan i allmÀnhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns nÄgra alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmÀrksammas i omvÀrlden.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur sprÄkutvecklingen kan frÀmjas i skolan, med tanke pÄ det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i idag. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sedan fem pedagoger pÄ olika skolor med kunskaper och erfarenheter om det jag Àmnar undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika Àmnen, och svaren Àr sedan redovisade i resultatet enligt dessa. Viss fokus har legat pÄ modersmÄlets och dess undervisnings vikt för utvecklingen av elevens andrasprÄk, men ocksÄ lÀrarna och förÀldrarnas ansvar i denna utveckling.Resultatet frÄn litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att sprÄkkunskaper har en stor vikt nÀr det gÀller att erövra nya sprÄk, vilket gör modersmÄlsundervisningen mycket aktuell.