Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida lÀsning av skönlitteratur pÄverkar elevers studieframgÄngar i skolan samt om lÀrare respektive elever tror att skönlitterÀr lÀsning kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevers framgÄngar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, dÀr tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkÀtundersökning har Àven genomförts bland elever i Ärskurs nio och högstadielÀrarna pÄ en skola. Resultaten visar att sprÄk och skönlitterÀr lÀsning pÄverkar elevers medvetenhet och dÀrmed Àven studieframgÄngar, och att det Àr i hemmen kompletterat med lÀrarnas pedagogiska arbete som elevernas lÀsvanor grundas. FÄ elever lÀser skönlitteratur och det överensstÀmmer med deras attityder till lÀsningens vikt.

PÄ VÀstervÄngskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning Àr att försöka finna svaret pÄ frÄgan varför SD fick sÄdan framgÄng i skolvalet pÄ VÀstervÄngskolan. Den metod jag har anvÀnt mig av i denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhÀllslÀrare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant frÄn SD som besitter ett mandat i kommunfullmÀktige i Ystad kommun.

Detta arbete handlar om hur man som lÀrare kan agera i en situation dÀr en elev har förlorat en förÀlder eller dÄ lÀraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie och intervjuer med fyra lÀrare som har varit med om dödsfall i skolan. LÀrarna i intervjuerna har berÀttat om sina egna erfarenheter, hur de har kÀnt, tÀnkt och gÄtt tillvÀga. Genom att ta reda pÄ hur elever i olika Äldrar reagerar pÄ döden fÄr man en viss beredskap för hur man som lÀrare kan bemöta dem. LitteraturgenomgÄngen och intervjuerna ger bra exempel pÄ hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 Är, i bÄde högstadieskola och gymnasieskola vid tvÄ orter i norra Sverige. FrÄgestÀllningarna för studien berörde Àmnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal frÄn tvÄ skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som nÄgot viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang nÀr det kom till arbetet med mÄlgruppen.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att finna vĂ€gar att stĂ€rka och utveckla sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvkĂ€nsla hos elever med lĂ€ttare intellektuella funktionshinder i gymnasiesĂ€rskolan, med hjĂ€lp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras förĂ€ldrar. Resultatet av vĂ„r undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgĂ„ng problematisk, i större eller mindre omfattning. ÖvergĂ„ngen till gymnasiesĂ€rskolan har genomgĂ„ende varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och förĂ€ldrar framför mot skolan Ă€r att det stĂ€lls för lĂ„ga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna pĂ„ ett riktigt sĂ€tt behövs ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt hos alla som arbetar i skolan..

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur en pedagog kan arbeta med den inledande lÀs- och skrivinlÀrningen och hur eleverna upplevde lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte anvÀnde jag mig av tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar pedagogen med lÀs- och skrivinlÀrning ? Hur upplever eleverna arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkÀtundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. DÀrefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

Examensarbetet utgÄr frÄn arbetet med det lokala projektet HMU-högre mÄluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och mÄlet Àr att varje termin höja resultaten i tre av eleven sjÀlv valda Àmnen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elever stÀller sig till ett ökat ansvarstagande, hur lÀrare uppfattar arbetet samt huruvida det hjÀlper eleverna att nÄ bÀttre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ intervju dÀr ledning, lÀrare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemÀrkelsen att det hjÀlper eleverna att nÄ höjda resultat samt att elever och lÀrare lÀttare kan överblicka elevernas arbete i skolan. SvÄrigheter med HMU Àr hur det kan hjÀlpa de allra svagaste eleverna samt att fÄ alla lÀrare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsÀtts för att hjÀlpa eleverna i strÀvan efter höjda betyg och ökad kunskap..

Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Ett examensarbete som med fokus pÄ elever och undervisning utreder hur bloggen kan fungera i klassrummet. Jag har samlat in tidigare uppsatser frÄn hela vÀrlden om bloggar i klassrummet och gjort egna enkÀter och egna intervjuer med ett antal elever.Syftet var att analysera en av de mÄnga nya förekomster pÄ internet och se hur vÀl den passar in i skolan. Bloggar blir lÀtt begrÀnsade av tekniken som till exempel hur mÄnga datorer skolan har eller hur mÄnga som har internet hemma. Men bloggar har ocksÄ sÄ mÄnga fördelar sÄ om man har möjlighet sÄ Àr det vÀl vÀrt ett försök..

Denna studie Ă€r ett bidrag i förstĂ„elsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lĂ€rare i olika situationer mĂ„ste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lĂ€rarnas arbete. Resultatet baseras pĂ„ en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmĂ€ssigt avgrĂ€nsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter sĂ„vĂ€l som hinder, vilka lĂ€rarna mĂ„ste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lĂ€rarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lĂ€rares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

SammandragI förskolan, skolan och pÄ fritidshemmen uppstÄr dagligen konflikter, dÀrför Àr det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. UtifrÄn frÄgestÀllningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter pÄ fritidshemmet har jag uppnÄtt mitt syfte. Jag anvÀnde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar pÄ fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter.

Examensarbetets huvudsyfte Àr att undersöka vilka svÄrigheter respektive möjligheter lÀrare upplever i möten med invandrarelever samt hur invandrarelever upplever skolan. Litteraturstudien vilken ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör skolan och dess vÀrld. Undersökningen bestÄr av en fallstudie samt av intervjuer. Resultatet visar att svÄrigheterna Àr fler Àn möjligheterna men genomsyras dock av en positiv syn..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur vi som pedagoger kan upptÀcka och hjÀlpa elever som har koncentrationssvÄrigheter i skolan. Ett annat syfte Àr att ge en beredskap inom ÀmnesomrÄdet eftersom vÄra erfarenheter visar pÄ att koncentrationssvÄrigheter förekommer i skolan. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrÄn empiri och litteratur hur man kan upptÀcka och hjÀlpa elever med koncentrationssvÄrigheter..