Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida elever önskar ett ökat anvÀndande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utstrÀckning göra lÀxan i SamhÀllskunskap. Dessutom Àr syftet att undersöka hur en eventuell förÀndring skulle kunna se ut. För att undersöka detta har enkÀter lÀmnats ut till totalt 111 elever pÄ tre olika skolor. Min undersökning visar att de flesta stÀller sig positiva till ett ökande av IT-anvÀndning i skolan i förbindelse med hemmet men det som förvÄnade mig Àr att mÄnga samtidigt Àr tveksamma. Om en förÀndring skulle infinna sig och det blir möjligt att göra lÀxan via Internet önskar de flesta att det sker i form av textlÀsning pÄ datorn eller i form av spel. I dagslÀget Àr en sÄdan förÀndring inte möjlig dÄ det skulle krÀvas att alla elever har tillgÄng till Internet vilket fallet inte Àr idag. För vidare forskning föreslÄs en djupare undersökning av samma slag som denna och Àven en attitydundersökning frÄn pedagogernas synvinkel..

VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

Syftet med detta arbete Àr att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar Àr: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lÀrare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr lagstiftning och olika förhÄllanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen Àr en resultatdel dÀr fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav tvÄ med familjehemsmammor, tvÄ med lÀrare och en med socialsekreterare.

BAKGRUND:HÀr ger vi lÀsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad vÄra styrdokument sÀger kringden skönlitterÀra lÀsningen i skolan.SYFTE:VÄrt huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger talar om att de anvÀnder skönlitterÀr lÀsning iundervisningen. Med hjÀlp av delfrÄgorna: Vilken litteratur lÀser man i skolan? Hur serpedagogerna pÄ relationen mellan skönlitteratur och lÀrande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterÀr lÀsning och hur de anvÀnder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterÀr lÀsning i skolan Àr av stor vikt. Det Àr nÄgot de anvÀndersig av och nÄgot de tycker Àr viktigt bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera pĂ„ grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehĂ„llet, lĂ€raren, förĂ€ldrarna, betygen eller kompisarna som bestĂ€mmer om eleverna Ă€r fysiskt aktiva eller inte? Den hĂ€r studien undersöker vad som motiverar bĂ„de de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lĂ€rare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit bĂ„de kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig pĂ„ 49 ifyllda enkĂ€ter av bĂ„de killar och tjejer frĂ„n grundskolans senare Ă„r samt tre intervjuer med behöriga lĂ€rare inom Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det Ă€r roligt, de mĂ„r bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de fĂ„r mer möjlighet att pĂ„verka lektionsinnehĂ„llet och ett varierat utbud av aktiviteter.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan nÄgra av de engelska texter elever pÄ grundskolan i Ärskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan fÄ för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tÀnkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag anvÀnde mig av var en enkÀtundersökning med 22 elever frÄn ?Fast Track-klass? Ärskurs 8 klass och sedan jÀmföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har vÀldigt mer kontakt med engelska utanför skolan Àn i skolan. Eleverna ser mycket ofta pÄ engelsksprÄkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar pÄ enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska Àr ocksÄ det dominerande sprÄket pÄ Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

SammanfattningSkolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lÀrare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete dÄ betyg ofta Àr en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte Àr att undersöka gymnasieelevers instÀllning till betyg och bedömning. Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning som delats ut i sju klasser pÄ en gymnasieskola i NordvÀstra SkÄne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat pÄ enkÀten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer sÄsom nÀrvaro och personlighet har betydelse för betygen.

Syftet med min studie Àr att ta reda pÄ vad för slags konflikter som uppstÄr pÄ fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som anvÀnds. Fokus ligger Àven pÄ om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en lÄsstatusskola samt en högstatusskola. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre pÄ varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har Àven spelat in mina intervjuer för att inte gÄ miste om nÄgot som sagts. IntervjufrÄgorna har varit av en lÀgre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara bÄde öppen och standardiserad.

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrÄgor i skolan. Baserat pÄ litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielÀrare och en universitetsadjunkt i pedagogik pÄ lÀrarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola dÀr det rÄder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lÀrare kan göra i ett fall med en elev som trots lÀrarens uppmaning vÀgrar att lÀmna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar pÄ behovet av att skapa en lugnare och sÀkrare miljö i dagens skola..

Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bÀttre rykte. Vi har fÄtt antydningar om att det finns ett stort intresse frÄn skolan och förÀldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. TyvÀrr har polisen i dagens lÀge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgÄ dessa önskemÄl.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka musikÀmnets status idag utifrÄn nÄgra lÀrares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda pÄ hur musiklÀrare och ÀmneslÀrare upplever musikÀmnets status i skolan idag och hur musiklÀrarna behandlas. Undersökningen Àr baserad pÄ semikvalitativa intervjuer dÀr jag intervjuat fyra musiklÀrare, varav tre frÄn grundskolan och en frÄn gymnasiet, samt tre lÀrare i andra Àmnen frÄn grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att Àmnets status Àr starkt varierande och svÄrt att ta pÄ. Kollegornas syn pÄ musikÀmnets status Àr ocksÄ skiftande, dock finner jag att de Àr mer negativa.

SprÄk Àr en del av den undervisning som alla elever fÄr under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lÀra sig ett andra sprÄk utöver det modersmÄl eleven har krÀvs det att lÀraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjÀlpa till med inlÀrningen. Det Àr hur lÀraren kan hjÀlpa sina elever att uppnÄ bÀsta möjliga resultat i sin inlÀrning av sitt andrasprÄk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgÄngspunkt frÄn ett lÀrarperspektiv, d.v.s. hur en lÀrare ser pÄ hur de bÀst kan hjÀlpa sina elevers andrasprÄksinlÀrning.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen pÄ mobbning som hela arbetet grundar sig pÄ Àr att mobbning existerar nÀr en eller flera elever under skolpliktig tid utsÀtter nÄgon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt krÀnkande sÀrbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstÄ uppkomsten av mobbning. Dessa Àr utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om ÄterupprÀttande rÀttvisa. Undersökningen Àr utförd pÄ en livsvÀrldsfenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.