Syftet med denna undersökning var att pröva och utvÀrdera ett arbetssÀtt dÀr eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner pÄ skolarbetet, i skolan och hemma. Med det Àndrade arbetssÀttet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssÀttet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnÄtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvÀrdera elevernas arbete samt genom lÀrarens iakttagelser..

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar förĂ€ndringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna var följande: Hur pĂ„verkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad pĂ„verkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? GĂ„r det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkĂ€ter frĂ„n slumpmĂ€ssigt valda lĂ€rare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att pĂ„verka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten Ă€r: tillĂ€ggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för frĂ€mjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. FrĂ„n kommunens sida Ă€r det genom deras barn- och utbildningsplan, dĂ€r de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som pĂ„verkar arbetet kring detta Ă€r enligt enkĂ€ten: 1) Tidsbrist, 2) att lĂ€rare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lĂ€rare inte kĂ€nner sig bekvĂ€ma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lĂ€rare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjĂ€tte lĂ€rare och var sjunde rektor kĂ€nner inte till de statliga rekommendationerna dĂ€remot ansĂ„g 97% att det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansĂ„g majoriteten att det Ă€r all personals ansvar att eleverna Ă€r fysiskt aktiva i skolan.

Abstract Titel: JĂ€mstĂ€lldhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhĂ€lle vid LĂ€rarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jĂ€mstĂ€lldhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Syftet att ta reda pĂ„ hur verksamma pedagoger ser pĂ„ genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de rĂ€knar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig sjĂ€lva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har Ă€ven tittat pĂ„ om de Ă€r bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. VĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen Ă€r applicerad pĂ„ verksamheten i den utstrĂ€ckning som lagen krĂ€ver. FrĂ„gestĂ€llningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet Ă€r? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor fĂ„r mest uppmĂ€rksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€t och intervju som undersökningsverktyg.

I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan pÄverkas av bl.a. mÄngkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick pÄ historiska perspektiv och fortsÀtter med mÄngkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frÄgor intervjuade jag tio lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. En byskola med fÄ invandrarelever och en förortskola med övervÀgande invandrarelever.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och se vilka attityder lÀrare och elever har i förhÄllande till sms och chatt och dess anvÀndning i skolan. Underlaget till vÄr undersökning Àr inhÀmtat först i enkÀtform och har senare kompletterats med elev- och lÀrarintervjuer. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor dÀr en av skolorna Àr belÀgen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen gÄr i Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att elevernas attityder gentemot sms och chattanvÀndningen i skolan Àr positivt. De tror att de kan hjÀlpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och Àven vidga sin kommunikativa arena.

Undersökningens syfte Àr att studera olika perspektiv pÄ förÀldrarinflytande i grundskolan, statens, lÀrarens och förÀldrarnas. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur staten/samhÀllet, lÀrarkÄren och förÀldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har anvÀnt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhÀlle, LÀrartidningen, SkolvÀrlden samt officiella tryck frÄn riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhÄllandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

"LÀraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." Àr ett examensarbete pÄ 10 poÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet Àr i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga betrÀffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan fÄ vara med och bestÀmma om. Arbetets syfte Àr att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins grÀnser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar pÄ följande frÄgestÀllning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgÄr frÄn enskilda intervjuer med sex elever.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Stress Àr ett Àmne som Àr högaktuellt i dagens samhÀlle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrÀndhet, dÀribland lÀrare. Syftet med det hÀr arbetet Àr att tydliggöra och lyfta fram hur lÀrare och elever upplever skolmiljön med utgÄngspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bÀttre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng dÀr lÀsaren fÄr kÀnnedom om vad stress Àr.

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flersprÄkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och sitt modersmÄl i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollÀrare, en specialpedagog och en modersmÄlslÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Ärskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andrasprÄksundervisning och modersmÄlsundervisning. Mitt arbete visar att mÄnga olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och modersmÄl.

VÄr undersökning handlar om vad och i vilka sammanhang flickor respektive pojkar lÀser i skolÄr 3 pÄ X-skolan. Den handlar Àven om hur lÀrarna i skolÄr 3 pÄ X-skolan arbetar för att frÀmja elevernas lÀsintressen. För att undersöka detta har vi genomfört en enkÀtundersökning, elevintervjuer, lÀrarintervjuer samt klassrumsobservationer. I vÄr undersökning kommer vi fram till att mysterieböcker och relationsböcker Àr de mest populÀra böckerna bland bÄde flickor och pojkar i skolan. Flickorna lÀser dessa böcker Àven pÄ fritiden vilket pojkarna inte gör.