I det hÀr arbetet Àr syftet att lÀra mer om lÀrares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. BÄde förebyggande arbete och kortsiktiga tillvÀgagÄngssÀtt som olika lÀrare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns Àven syftet att undersöka hur man som lÀrare kan fÄ hjÀlp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstÄr med elever som utmanar skolan.Arbetet innehÄller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lÀrare. Sex lÀrare i som arbetar i Ären 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvÀmlighetsurval.I studien har jag sett en uppdelning av lÀrarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sĂ„lunda eleverna fĂ„ vara med och pĂ„verka sin studiekontext med allt vad den innebĂ€r i form av miljö och utbildningsinnehĂ„ll. I skolan handlar det om att eleverna ska fĂ„ utöva inflytande pĂ„ sin skolas fysiska miljö men ocksĂ„ sin utbildning och sitt lĂ€rande. En litterĂ€r studie har gjorts för att fĂ„ vetskap om vad som stĂ„r att lĂ€sa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att lĂ„ta eleverna vara med och pĂ„verka sin skolgĂ„ng Ă€r en sjĂ€lvklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och lĂ€roplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Syftet med mitt examensarbete Àr att lyfta fram vad mobbning innebÀr. Vad Àr det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara Àr vissa som blir mobbade. Min avsikt Àr Àven den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka ÄtgÀrder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frÄgestÀllningar i mitt arbete Àr följande: ? Vad Àr mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka ÄtgÀrder inom skolan finns mot mobbning? Som hjÀlp till mitt arbete har jag anvÀnt mig av relevant fakta och litteratur.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie pÄ en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsÀttningar pÄ skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsÀttningar som krÀvs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krÀvs det att dessa fÄr arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassrÄd och dels genom att kunna pÄverka arbetsformerna pÄ skolan och Àven examinationsformerna. Det krÀvs Àven att undervisningsformerna bygger pÄ diskussion och dialog.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur lÀrare sÀger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lÀrare pÄ gymnasiet. Vi anvÀnder oss av en indirekt, lÄgstrukturerad metod för att lÄta intervjupersonerna formulera sig sÄ fritt som möjligt. I skolan möts mÀnniskor med olika bakgrund, olika vÀrderingar, olika mÄl i livet och mÀnniskor i olika Äldrar. Skolan Àr en plats fylld av mÀnskligt utbyte, konflikter och stÀndiga förÀndringar.

SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt. Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nÀmns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur pÄverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med lÀraren under skoltid. Undersökningsmetoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer eftersom syftet Àr att fÄ en fördjupad kunskap om informanternas syn pÄ sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets intrÀde i skolan Àr knapp vilket har föranlett denna undersökning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare i förskola och skolans tidigare Är förhÄller sig till lek och lÀrande. Jag vill ocksÄ undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lÀrande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill Àven se om lÀrarnas förhÄllningsÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lÀrarna i förskolan och skolan. Forskning sÀger att lek Àr en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lÀrt sig. De kan ocksÄ genom leken fÄ ett ökat sjÀlvförtroende och de kan genom leken ?prova pÄ? det som kan vara svÄrt och öva utan att de kÀnner att det blir fel.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ orsaker till varför mobbning uppstÄr samt att se vad man kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ vilka metoder som finns för att bekÀmpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske sÄ har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utstrÀckning skolan arbetar efter nÄgon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgÄngen. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förstÄelsen för hur lÀrare i sitt arbete pÄverkar ordningen i klassrummet. VÄr empiriska del av arbetet grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Under tvÄ dagar följde vi en högstadieklass i LuleÄ kommun för att observera de lÀrare klassen mötte och dÀrigenom kunna analysera lÀrarnas arbete och förhÄllningssÀtt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevÀrt beroende pÄ lÀrarens personliga ledarskap och arbetssÀtt. De lÀrare som frÀmst Ästadkom ordning anvÀnde sig av lugnt kroppssprÄk, ett varierat röstlÀge, var konsekventa, samt arbetade utifrÄn tydliga rutiner.

Syftet med vÄrt arbete var att besvara frÄgan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhÄllande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfÀllen under vÄr utbildning, men endast i teorin. Vi ville dÀrför ta reda pÄ hur man ser pÄ detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade tvÄ skolkuratorer och en anstÀlld frÄn GrÀnsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemomrÄden som framkommit i materialet.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ huruvida mina undersökningsgrupper Àr medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag pÄ tre frÄgor kring fördomar pÄ tvÄ skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg dÀr nÀstan 100 % av eleverna har annat modersmÄl Àn den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg dÀr i princip alla elever har svenska som modersmÄl.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare som undervisar i Är 3 till 9 pÄ en skola, medvetet arbetar med lÀsning och trÀnar elevers lÀsförstÄelse och lÀsförmÄga. Syftet var Àven att se hur lÀsundervisningen pÄ skolan förhÄller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om lÀsning. Undersökningen genomfördes i tvÄ delar, dels genom enkÀtstudie och dels genom lÀroboksanalys av tvÄ lÀroböcker som anvÀnds pÄ skolan. EnkÀten besvarades av fyra klasslÀrare och nitton ÀmneslÀrare pÄ skolan. Resultaten visade att majoriteten av lÀrarna har formell utbildning om hur lÀsförmÄgan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte rÀcker till för att hjÀlpa eleverna att bli bÀttre lÀsare.