Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad.

Att använda sig utav internet har i dag blivit en självklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat världar som tidigare var helt okända. I denna utveckling har nya former utav mobbing och kränkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgängligheten har bidragit till en större öppenhet, gränsöverskridande arbete och lärande samt ökat tillgängligheten för sociala relationer, men här identifieras även en baksida. Studien bygger på en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts.

Uppsatsen ämnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur två skolor med helt olika förutsättningar arbetar med att förebygga våldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramområde med hög arbetslöshet och utanförskap, men där det också finns människor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan är en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende våld och kränkningar som ofta förekommer i den tysta digitala världen och som allt mer blivit elevernas sätt att umgås på. Skilda former av våld är ett problem i båda skolorna. Det fysiska våldet uppstår ibland när knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

AbstraktSyftet med undersökningen är att studera om arbetsrelationerna och antalet arbetsrelationer påverkar vår hälsa. Våra arbetskamrater kan utgöra ett stöd och bidra till en god hälsa men kan även påverka vår hälsa negativt genom mobbning och utfrysning. Den negativa arbetsrelationen kan bidra till en dålig hälsa, som i sin tur kan leda till både fysisk och psykisk sjukdom. Det finns ett flertal studier gjorda om hur hälsan påverkas av de sociala relationerna och antalet sociala relationer, men studier om arbetsrelationer och hur antalet arbetsrelationer påverkar hälsan är få eller inga. Undersökningar angående om antalet arbetskamrater kan påverka individens hälsa, är kunskap som inte finns idag.

Att använda sig utav internet har i dag blivit en självklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat världar som tidigare var helt okända. I denna utveckling har nya former utav mobbing och kränkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgängligheten har bidragit till en större öppenhet, gränsöverskridande arbete och lärande samt ökat tillgängligheten för sociala relationer, men här identifieras även en baksida. Studien bygger på en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts.

Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan användas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans värld.Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebär konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig från annan konflikthantering?-Hur används konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik användas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik på aggressivitet och våld bland barn och vuxna och hur kan sådana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har påverkats av den Dynamiska pedagogiken när det gäller deras sätt att hantera konflikter och vad anser de att lärare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som använts för att belysa frågeställningarna har varit intervjuer med nio lärare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt läst kurser i Dynamisk pedagogik.Här följer en sammanfattning av resultatet från respektive frågeställning:Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sätt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstå på grund av att människor har olika behov och därför inte kan komma överens..

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationskulturen ser ut på en studerad arbetsplats och vilka faktorer som kan påverka den. Organisationskulturen har i denna studie undersökts på en verkstad där större delen av medarbetarna är män och arbetar med underhåll och reparation av en speciell typ av fordon.För att få en förklaring på reparatörernas handlingssätt och beteende kommer studien att ta hjälp av det teoretiska begreppet organisationskultur. Vidare kommer två faktorer som kan komma att påverka den studerade verkstadens organisationskultur att beskrivas, nämligen maskulinitet och ledningens påverkan.Studien är kvalitativ där intervjuer har använts som metod. Urvalet består av 14 intervjuer; nio av dem är reparatörer varav en lagledare och en vice lagledare. De resterande fem är verkstadschefen, produktionsledare, planerare, produktionstekniker och lageransvarig.

Denna studies syfte är att belysa lärares och rektorers syn på skolans och andra yttre aktörers ansvar gällande kränkningar som sker på internet. I studien vill vi även undersöka lärares och rektorers uppfattningar på hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning, samt hur de ser på gränsdragningen mellan skola och hem gällande kränkningar som sker på internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat våra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar både på det juridiska och moraliska ansvaret som åligger på skolans personal i arbetet mot kränkande behandling på internet.Resultatet påvisar att både lärare och rektorer är eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

Heinz Leymann betraktades som en pionjär i forskning om fenomenet vuxenmobb-ning redan på sjuttiotalet. Syftet var att undersöka vilka beteenden som ansågs vara mest kränkande med fokus på sexuella trakasserier och könstrakasserier bland an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag. Dessutom att ta reda på om det finns ett samband mellan företeelser och scenarier. Faktorer som studerades utöver samband var kön, ålder utbildning och yrkeskategorier. Respondenterna var an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag (N = 396; 54 kvinnor och 236 män) med följande yrkeskategorier: 187 tjänstemän, 54 kollektivanställda, 44 konsulter.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som gått individintegrerat har upplevt sin skolsituation. Särskilt fokus läggs på elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker även hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. Frågeställningar: ? Hur upplever eleverna själva individintegreringen jämfört med placeringen i särskolan? ? Hur upplever lärare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt läroplanen för den obligatoriska särskolan.