Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning.

Relationskapandet är essentiellt inom bankbranschen. Detta för att skapa en god förutsättning för en framgångsrik verksamhet. Dock kan kundrelationer leda till ett kundavhopp av olika orsaker. Vidare väcker detta intressanta frågor till huruvida svenska banker arbetar vid uppföljning av kundavhopp.Syftet är att undersöka hur Swedbanks kontor i Västerås city arbetar med uppföljning av kundavhopp inom den privata sektorn. Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ studie där ett flertal intervjuer har utförts på Swedbanks kontor i Västerås samt Swedbanks huvudkontor i Stockholm. I studien har vetenskapliga aspekter använts inom ämnesområdet som har tagits fram utifrån en litteratursökning.

Användandet av Internet ökar varje år och företag blir i takt med detta mer och mer beroende av att kunna erbjuda sina kunder tjänster här. Ett hot mot dessa tjänster är den distribuerade belastningsattacken. En belastningsattacks mål är att göra en server på Internet otillgänglig för vanliga användare genom att antingen överbelasta den med stora mängder data för att skada serverns bandbredd eller att göra ett stort antal uppkopplingsförfrågningar för att skada serverns kapacitet att behandla meddelanden. Vid en distribuerad belastningsattack använder en angripare sig av många datorer på Internet vilka inte är dennes egna för att göra sin attack mycket starkare. Målet med detta projekt har varit att klassificera och utvärdera skyddsmetoder mot detta med avseende på faktorerna kostnad samt effektivitet.

Detta arbete har syftat till att undersöka möjligheterna till förbättring av material- och produktionsstyrning vid Sandvik Mining and Construction i Sandviken. Målet har varit att skapa ett underlag för förbättrad styrning av ingående material. Nulägesanalysen visade att förbättringspotential fanns inom klassificeringen av hårdmetallämnen och komponenter. Dessutom var det önskvärt att ett kanbansystem uppfördes på de förslipade hårdmetallstiften som går till den helautomatiska STAMA-cellen. Examensarbetet har gett underlag för en omstrukturering av denna klassificering men även för en framtida uppdatering av den.

Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik.Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

Vårt samhälle präglas idag av ständiga förändringar. Allt pekar på att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav på de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig själv och en vilja till förändring är några egenskaper som är bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förändringar. Det kan innebära att anpassa arbetssättet efter barnens behov och intresse.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka ge klarhet på några vanliga argument för respektive mot dödsstraffet. Vi vill öka vår kunskap inom detta område för att om möjligt möjliggöra ett ställningstagande gjort utifrån empiriska studier snarare än antaganden. I det inledande kapitlet beskriver vi dödsstraffet genom historiens gång. Vi tar även upp FN:s och Europakonventionens arbete att stoppa nyttjandet av denna straffpåföljd. Vi har sammanställt vårt resultat genom att fördjupa oss i dels fyra facklitterära böcker med olika inställningar till dödsstraffet, dels genom en Brå-rapport samt Amnesty internationell.

År 2006 publicerade Försvarsberedningen sin rapport En strategi för Sveriges säkerhet. I denna föreslår man bland annat att polisen skall kunna få stöd av Försvarsmakten i vissa allvarliga situationer. Detta förslag har dock inte tagits emot väl av alla och bl.a. Ådalen 31 tas upp som ett argument emot detta. Detta arbetet syftar till att utröna vilka befogenheter som kan bli aktuella för militär personal om de skulle deltaga i polisiära situationer i fredstid.

Detta examensarbete har gått ut på att genom Informationsdesign, och främst textdesign, hitta ett sätt att underlätta och locka ovana datoranvändare till att använda nya informationssystem som intranät. Eftersom människan belastas tungt kognitivt när hon ställs inför uppgifter hon inte har någon förkunskap i eller får utbildning i. I min studie har jag arbetat med Swecon, som är ett affärsområde i koncernen Lantmännen. Swecon, som var min fallstudie i detta arbete, har problem med användningen av ledningssystemet på det nya intranätet.  Medarbetarna, mestadels ovana datoranvändare, upplever det som svåranvänt och använder det därför inte.Kvalitativa och kvantitativa studier har gjorts på Swecon för att bekräfta problemet, förstå problemet samt hitta en lösning. Utefter detta har en prototyp tagits fram..

Skuggor i 3D-miljöer är ett mycket efterforskat område, och detta arbete koncentrerar sig på shadow map-algoritmen. Det finns ett problem med denna algoritm, för då en shadow map projiceras på en yta som är större än sig själv så bildas stora trappstegseffekter, vilket kallas aliasing. Problemet som har undersökts är hur olika shadow map-algoritmer i en miljö med långa skuggor beter sig, där ett minimerat antal artefakter så som brus och aliasing är synligt. För detta undersöktes Percentage-Closer Filtering (PCF), som är en variant av shadow map, med olika samplingstekniker ? och även en vidarebyggnad med Percentage-Closer Soft Shadow (PCSS) implementerades.

Den ökade användningen av nätuppkopplade mobilapplikationer har resulterat i en överbelastning i 3G-nätet. Förslag för att avlasta nätet har bland annat varit genom alternativa uppkopplingar, vilket innebär en uppoffring av 3G-nätets tillgänglighet. Detta leder till frågor om andra avlastningsmetoder. Arbetets målsättning var att se hur en applikations datatrafik påverkas av att klassiska intervallanrop ersätts av avvaktande AJAX-anrop. Detta görs genom att implementera respektive anropsmetod i två identiska alfapetapplikationer.

Det här arbetet undersöker hur klickbara ikoner i spel grafiskt borde utformas för att mest effektivt kommunicera sin funktion till spelaren. De riktlinjer som används för detta utgår främst från forskning kring människors interaktion med datorer och kognitiv perception. Arbetets problemformulering frågade sig om användandet av mänskliga figurer, som en del av ikonutformningen, kan hjälpa detta kommunicerande.För att testa detta togs två versioner av fyra olika ikonerna fram, en med mänskliga komplement och en utan. Ikonerna utformades till ett lärospel för Balthazar Science Center, vilket utvecklades i samband med denna undersökning. Frågeställningen testades genom intervjuer med elva- till tolvåringar, alltså spelets målgrupp, vilka fick gissa ikonernas funktion utifrån den grafiska utformningen.Resultatet visade på att de mänskliga komplementen inte gav någon märkbar fördel för ikonutformningen, och att ikonförståelsen i stor grad berodde på respondenternas tidigare spelvana.