Sök:

Sökresultat:

726 Uppsatser om Fördomar och namn. - Sida 2 av 49

?Antal Verktyg i Verktygsla?dan? : en studie i tre instrumentalla?rares fo?rha?llningssa?tt till undervisning

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Det skrivna ordet : Att arbeta med det skrivna ordet i förskolan

 I min undersökning framkommer mĂ„nga likheter i sĂ€ttet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns Ă€ven olikheter kring vilken metod pedagogerna anvĂ€nder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen Ă€r att de tvĂ„ metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lĂ€ra vĂ„ra förskolebarn att tyda det skrivna ordet.Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med Ă€r med barnets skrivna namn. Det Ă€r nĂ„got som alla barn pĂ„ förskolan fĂ„r bekanta sig med.

Bemöts pojkar och flickor olika i förskolan? : en studie som syftar till att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i pedagogernas bemötande av flickor och pojkar pÄ en förskola

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Under denna studie sÄ har jag anvÀnt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, dÄ jag har gjort observationer pÄ en förskola.Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del bestÄr av negativ uppmÀrksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig Àn vad flickorna fick. Ser vi pÄ flickornas resultat sÄ visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ÀndÄ mer negativ uppmÀrksamhet Àn positiv. Förskolepedagogerna anvÀnde till stor del barnets namn vid tillsÀgningar och beröm. Pojkarna fick oftare Àn flickorna höra sitt namn nÀmnas i negativ bemÀrkelse..

Etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden - En kvalitativ studie om drivkrafterna och beslutprocessen kring ett namnbyte

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

Blond och bystig, eller brunett och busy? : En inneha?llsanalytisk studie kring genus, makt och media

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Det beroendeframkallande klicket : Engagerande och emotionella icke-spel

En ny spelgenre har ökat i popularitet de senaste fem Ären. En spelgenre som faller utanför den klassiska definitionen av spel. En spelgenre vid namn ?Idle Games?. Föreliggande studie handlar om vilka element i dessa spel som fÄr spelaren att fortsÀtta spela och hur elementen kan analyseras med hjÀlp av MDA och AARRR ramverken.

Simone - den sociala stormen? : En studie av offentliga verksamheters kriskommunikation i sociala medier

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone.

Namnbyten av företag : Varför och Hur?

I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.

Sven Ljungberg, konstens ursprung och konstnÀrsmyten

Jag ville skriva om Sven Ljungberg och undersöka hur han arbetar, och pÄ vilket sÀtt han lyckats att bli profet i sin egen hemstad. Man trÀffar pÄ hans konst pÄ mÄnga platser, till exempel utsmyckningen av predikstolen i Hinneryds kyrka. Förutom att det finns ett museum i hans namn har det skrivits mycket bÄde av och om Sven Ljungberg. Till exempel utkom 1985 Anne Lidéns biografi Sven Ljungberg, mÄlare. Jag vill karakterisera den som en hyllning till hela konstnÀrskapet.

Ajax tekniker : Push eller Pull

Rapporten behandlar ajax-tekniken, en teknik som anvÀnds för att skicka och hÀmta data diskret i dagens webbapplikationer samtidigt som anvÀndarupplevelsen och prestandan förbÀttras. Fokus ligger pÄ tvÄ primÀra varianter av ajax vid namn push, pull och syftet Àr att undersöka varför, nÀr man bör anvÀnda teknikerna och hur de mÀter sig emot varandra.Med intresset för hur dagens mer interaktiva webbapplikationer sÄ som twitter, google hanterar tekniken sÄ kÀndes det relevant att undersöka push respektive pull-tekniken inom javascript.För att kunna undersöka teknikerna har en webbapplikation i form av en communitysida skapats med fokus pÄ korrekt implementation av funktioner för bÄde push och pull-teknik. Applikationen utvecklades med hjÀlp av ett ramverk vid namn Websync för att kunna demonstrera nÀr push-tekniken pÄ webben kan vara lÀmplig.Resultatet visar att det Àr viktigt att tÀnka pÄ var man implementerar de olika teknikerna och varför. En prestandamÀtning frÄn en tidigare undersökning togs med och skÀrmdumpar illustrerar nÄgra funktionerna i applikationen..

I rÀttvisans namn var det en dag i rÀttvisans tecken En semantisk undersökning av i_N.gen_namn/tecken

Specialarbete, 15 hp, SV1301Ämne: Svenska sprĂ„ketTermin: VT 2015Handledare: Rudolf Rydstedt.

Endonymer och exonymer : Om bruket av svenska ortnamn i nÄgra moderna utlÀndska kÀllor

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.

Att designa för en kombinerad inkorg : Integration av chattfunktioner i Briteback

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som Àr vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgÄng och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmÀnt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.

Hedbergianerna i JÀrvsö : en historisk studie

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fÄtt mig att vÀlja det Àmne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har ocksÄ varit den största drivkraften i detta arbete.HuvudÀmnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i JÀrvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ?hedbergare? men Àr i kyrkohistorien mer kÀnd under namnet hedbergianer. BÄda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk prÀst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.Det övergripande syftet med arbetet Àr att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i JÀrvsö, dÄ frÄn rörelsens uppkomst till dess fall.

Att ta Socialstyrelsens krav pÄ allvar.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->