Revisioner anvÀnds för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstÀmmer med planerade ÄtgÀrder, om ÄtgÀrderna har genomförts pÄ ett effektivt sÀtt och om de Àr anvÀndbara för att uppnÄ mÄlen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krÀvs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner pÄ företaget om deras arbetsomrÄden. Den hÀr studien fokuserar pÄ revisionsintervjuer pÄ ett livsmedelsföretag frÄn revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlÀtta kommunikationen med anstÀllda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision Ät livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att fÄ en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal pÄ livsmedelsföretag som revideras.

Syftet med denna rapport Ă€r att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet Ă€r idag aktuellt nĂ€r tillverkande företag hela tiden mĂ„ste ha produktansvarslagen i Ă„tanke. Tillverkande företag har ökade krav pĂ„ att tillverka produkter med hög sĂ€kerhet och att Ă€ven kunna bevisa det. Kraven pĂ„ spĂ„rbarhet ökar och i och med det ökar kraven pĂ„ god dokumenthantering. MĂ„nga företag stĂ„r inför liknande problem; verksamheten stora mĂ€ngder information, frĂ„gan Ă€r bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas dĂ„ det blir aktuellt vid en Ă„tersökning.För att vara sĂ€ker pĂ„ att företaget har fullgod dokumentation pĂ„ tillverkningen vĂ€ljer mĂ„nga företag att certifiera sig enligt ISO 9001.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

Java och C# Àr tvÄ objektorienterade programmeringssprÄk med mÄnga gemensamma egenskaper, dock har dessa egenskaper syntaxmÀssiga skillnader. En tidigare undersökning har visat att mindre Àn 5 % av kÀllkoden behöver Àndras för att konvertera ett fungerande Java-program till ett likadant fungerande C#-program. FrÄgestÀllningar baserade pÄ denna upptÀckt togs fram och besvarades genom att jÀmföra tvÄ identiska program skrivna i Java och C#, skillnader och likheter mellan programmens kÀllkod pekas ut och sammanstÀlls kvantitativt. Skillnader bestÄr av bl.a. sprÄkens nyckelord, klasser och metoder som motsvarar varandra i sprÄkens bibliotek har olika namn och beteenden samt att finesser som finns i ena sprÄket Äterfinns inte i det andra.

Syftet var att kartlÀgga hur tvÄ pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser pÄ utomhuspedagogik och om de strÀvar mot samma mÄl samt om deras tankemönster och strategier skiljer Ät. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan tvÄ skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollÀrare och en grundskollÀrare intervjuades med hjÀlp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tÀnkande i form av tankekartor (strateginÀt). Tankekartorna jÀmfördes.

I den hÀr uppsatsen tittar vi nÀrmare pÄ vad som inbegriper begreppet dyskalkyli, dels har vi gjort en redogörelse för vad matematiksvÄrigheter Àr utifrÄn forskning och skolpersonal. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ huruvida skolpersonal och forskning erkÀnner dyskalkyli som ett problem och hur de ser pÄ denna företeelse i allmÀnhet. Vi har Àven tittat pÄ hur och vad som Àr en diagnos. Vi avslutar med en undersökning ute bland specialpedagoger och speciallÀrare pÄ skolorna. Undersökningen har skett med intervjuer med fem speciallÀrare och pedagoger dÀr vi har utgÄtt ifrÄn sex gemensamma frÄgor.

Den gemensamma valutan euron Àr tÀnkt att möjliggöra friheten för kapital för att pÄ sÄ sÀtt kunna förverkliga den inre marknaden. Sverige stÄr dock utanför den ekonomiska och monetÀra unionen som förverkligades den 1 januari 1999. Trots det kommer de svenska företagen ÀndÄ att pÄverkas av införandet av euron. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och förklara vilka fördelar och nackdelar det kan finnas för börsnoterade svenska företag med att ge ut en Ärsredovisning i euro. För att kunna besvara mitt syfte har jag stÀllt ett antal frÄgor till personer insatta i mitt problemomrÄde.

Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur lÄngt kan man komma med att införa tekniskt nytÀnkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den hÀr rapporten Àr att med ett produktionsstyrningsverktyg som Àr enhetligt med övriga aktörers sÀtt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher nÀr det gÀller effektivitet och produktivitet Àr att byggbranschen Àr organiserad pÄ ett orationellt sÀtt. Processen börjar med ett behov och fortsÀtter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergÄ till ett driftskede. Det kan jÀmföras med ett stafettlopp dÀr varje aktör springer sin delstrÀcka och mycket information förloras i vÀxlingarna.

Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram en Androidapplikation vars funktion Àr att berÀkna vilka transaktioner som Àr nödvÀndiga, minimerat till antalet, för att reda ut en komplex skuldsituation inom en grupp individer. Den hÀr typen av situationer uppstÄr ofta i vardagliga sammanhang, exempelvis dÄ en grupp vÀnner lagar middag tillsammans och olika personer lÀgger ut för olika kostnader som till exempel mat och dryck. Arbetet resulterade i applikationen SplitIt, en stilren och lÀttanvÀnd applikation som uppfyller uppsatta kravspecifikationer. OsÀkerhet rÄder dock om algoritmen som rÀknar ut transaktionerna Àr optimerad i det avseendet att antalet transaktioner minimeras. En del ÄtgÀrder bör vidtas innan produkten lanseras pÄ Android Market, till exempel har framtagning av ikoner Äsidosatts med avsikten att lÀgga ned mer tid pÄ övriga delar i anvÀndargrÀnssnitt och algoritmframtagning.

FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvĂ„rdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma pĂ„ avdelningar inom somatisk vĂ„rd. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits mĂ„nga gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvĂ„rdnad. För att kunna uppleva god omvĂ„rdnad krĂ€vdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vĂ„rdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper sĂ„som empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvĂ„rdnadssituationen.

Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har lÀnge gÄtt lÄngsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rÀtt att startaoch driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemÀssiga hinder som avskrÀcker frÄn sÄdana etableringar. Endast ett fÄtal direktiv har utfÀrdats inom bolagsbeskattningen för att underlÀtta för företag pÄ den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering Àr att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rÄdet mÄste vara enigt vid utfÀrdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning inkluderas. Eftersom det saknas tillrÀcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om vÀrdegrunden. Anledningen till detta Àr den brist pÄ respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant frÄn nÀr jag vÀxte upp. Jag Àr uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en sjÀlvklarhet och Àr det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.