SAMMANFATTNINGTitel:Professioners utveckling och pÄverkan - Standarders pÄverkan pÄ individens beteendeoch pÄ verksamhetsstyrningenNivÄ:D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Afram Hanouch och Emelie ForsmarkHandledare:Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum:2014 ? augustiBakgrund:Professioner Àr nÄgot som alltid varit nÀrvarande och det dyker stÀndigt upp nyayrken som leder till professioner. DÄ samhÀllet idag prÀglas av ett expert- ochkunskapssamhÀlle. DÀr syftet med en profession bland annat Àr att skapa sjÀlvstyrda individersom Àr experter pÄ sitt omrÄde. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för attuppnÄ dess syfte Àr nÄgot som forskare inte Àr överens om.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för varför anstÀllda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus pÄ anvÀndandet av sociala medier. InternetanvÀndandet har blivit en stor del av mÄnga mÀnniskors liv och anvÀnds i bÄde privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing Àr ett vanligt begrepp nÀr man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebÀr att anstÀllda surfar pÄ icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville fÄ en förstÄelse varför mÀnniskor gör det. Vi utformade dÀrför fyra frÄgestÀllningar om det: Vad Àr syftet med anvÀndandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anstÀllda pÄ sociala medier under arbetstid? Vad Àr instÀllningen till privatsurfandet pÄ sociala medier under arbetstid? Smyger de anstÀllda nÀr de privatsurfar pÄ sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört Ätta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, bÄde i den offentliga och privata sektorn.

Denna studie syftade till att ta reda pÄ huruvida sÄngpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sÄngpedagoger och tre sÄngelever intervjuades kring sÄngpedagogrollen, lÀrare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens pÄverkanskraft. Intervju anvÀndes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda pÄ hur sÄngpedagoger och sÄngelever resonerar kring dessa frÄgor. Respondenternas svar analyserades i förhÄllande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete.

Denna studie har i avsikt att undersöka och jÀmföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida lÀromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framstÀllningarna av denna historia och försöker att ta reda pÄ vad de kan bero pÄ. Undersökningen bygger pÄ en komparativ textanalys och jag granskar innehÄllet i tre polska och tre svenska lÀroböcker med hjÀlp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna frÀmst hos Klas-Göran Karlsson, samt sÄdana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det bÄde finns skillnader och likheter i framstÀllningen av den historia som presenteras i de tvÄ lÀndernas respektive lÀromedel. Den största skillnaden ligger i mÀngden av stoff som de polska lÀroböckerna kan lÀgga fram pÄ grund av sitt omfÄng, till skillnad frÄn de komprimerade svenska lÀroböckerna. Den gemensamma dÄtida historien bestÄr frÀmst av konflikter av olika slag och deras pÄverkan pÄ den historiska utvecklingen fÄr mycket olika konsekvenser för de tvÄ lÀnderna.

Psykologiska bedömningar av förÀldrar beskrivs sÀllan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det Àr i hög grad ett underförstÄtt arbetsomrÄde. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av förÀldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvÄrdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet Àr hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förÀlder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av förÀldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillÀmpas.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

Sexualiteten Àr en del av varje mÀnniskas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. FörmÄgan att Àlska och att kÀnna sig Àlskad Àr en viktig förutsÀttning för god hÀlsa. Den som drabbas av cancer fÄr ofta sexuella problem och det Àr flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes.

Elektronisk handel har under 1990-talet blivit ett allt vanligare sĂ€tt för företag att bedriva försĂ€ljning. Allt fler mĂ€nniskor handlar via Internet och precis som tidigare har kunderna Ă€ven frĂ„gor till företag gĂ€llande exempelvis de produkter företagen erbjuder. Detta examensarbete undersöker hur kunder önskar ta kontakt med företag nĂ€r de har frĂ„gor.För att fĂ„ svar pĂ„ hur kunder vill komma i kontakt med företag har en enkĂ€tundersökning gjorts.Resultatet av undersökningen visar att det finns avgörande faktorer för vilket sĂ€tt kunder föredrar att ta kontakt med företag. Faktorer som kontaktsprĂ„k och varupris har undersökts för olika Ă„lderskategorier och visar pĂ„ skillnader för dessa olika Ă„ldersgrupper. Även gemensamma drag för de olika Ă„lderskategorierna kan urskiljas i materialet..

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

Syftet med denna uppsats Àr att skildra inkluderingsarbetet pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals Äsikter i frÄgan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker ocksÄ definiera de bÄda begreppen och ge en tillbakablick pÄ hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lÀrare och skolledare som pÄ olika sÀtt Àr berörda av grundsÀrskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser pÄ inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men vÄra respondenter upplever att delaktighet Àr vÀldigt viktigt. Det saknas ocksÄ samstÀmmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det Àr möjligt för skolan att fÄ en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det Àr att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas..

Denna uppsats Ă€r en studie av eventuella likheter mellan PĂ€r Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. JĂ€mförelser har tidigare gjorts, frĂ€mst gĂ€llande lyriken och har dĂ„ visat pĂ„ flera gemensamma drag. Denna uppsats jĂ€mför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskĂ€nslan, fokuseringen pĂ„ det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas Ă€r de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget..

I takt med att utvecklingen i fordon gÄr framÄt i rasande fart finns risken att man med ökadutvecklingshastighet börjar glömma viktiga delar i anvÀndbarhet och kanske till och med missardet ursprungliga mÄlet. Detta kan bli ett problem nÀr man ska utveckla ett grafisktanvÀndargrÀnssnitt för fordon och missar viktiga tester för att undersöka mÀnniskors kognitivaförmÄga för nya system.Genom att göra anvÀndartester i ett tidigt stadium kan man mycket tidigt fÄ veta om man hartagit fram rÀtt produkt för mÄlen.Problem med att göra tester i ett tidigt stadium Àr att mycket kapital mÄste sÀttas in för att skaffadyra programvaror som öppnar för möjligheten att göra tillrÀckligt trovÀrdiga tester förtestpersonerna. Det Àr alltid fördelaktigt att utföra tester som liknar den fÀrdiga produkten sÄ nÀrasom möjligt för att kunna ge ett optimalt resultat.Detta projekt löste stora delar av problemet genom att med ett praktiskt verktyg som utveckladeskunna, med mycket lÄga kostnader simulera avancerade, skrÀddarsydda, grafiskaanvÀndargrÀnssnitt. Dessa grÀnssnitt ska sedan vara helt kompatibla med de fordon och hÄrdvarasom spelar roll i den fÀrdiga produkten. Verktyget har utvecklats med mycket fokus pÄanvÀndbarhet dÀr man vid anvÀndning endast behöver lÀgga ner vÀldigt lite tid pÄ att förberedaverktyget.

VÄrdatmosfÀr Àr ett komplext fenomen som Àr avgörande för hur vÄrdtagare och vÄrdpersonal kommer att trivas pÄ en vÄrdenhet. Det finns en mÀngd studier gjorda vad gÀller vÄrdatmosfÀr men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskapen om faktorer som bidrar till en god vÄrdatmosfÀr. En systematisk litteraturöversikt gjordes dÀr kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades pÄ en analys av 20 artiklar bestÄende av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vÄrdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som pÄverkar dessa.

Studien undersöker kÀnslomÀssiga reaktioner vid kooperativt spelande, vilka som Àr gemensamma för bÄda spelarna och hur de pÄverkas av hur svÄrt spelet Àr. Arbetet utgick frÄn studier av spelares emotionella reaktioner pÄ spel och teorierna om Flow. Spelet Sanctum anvÀndes i en serie tester dÀr mÀtningar utfördes pÄ tvÄ spelare med hjÀlp av rapportformulÀr, pulsmÀtare och hjÀrna-till-datorgrÀnssnittet Emotiv EPOC. Studien fann att spelarna ibland upplevde samma kÀnslor nÀr de spelade tillsammans och att den ökade svÄrighetsgradens huvudsakliga effekt var att förÀndringarna i kÀnslorna blev skarpare och större. Det tycktes huvudsakligen vara motgÄngar som splittrade spelarnas upplevelser.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr hÄllbar utveckling och barns lÀrande om vÄr miljö. Vi har valt att anvÀnda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan. Arbetet innehÄller tvÄ produkter som Àr skapade för att anvÀndas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna bestÄr av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befÀster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet Àr att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vÄr gemensamma miljö.