Stadshagen, Kungsholmen. Ett omrÄde i snabb förÀndring. Hur kan ett projekt bidra till denna förÀndringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsÀttningar prÀglas av tvÄ övergÄngar, gata frÄn till park och frÄn granntomternas olika relationer till dessa tvÄ element. FrÄn den fristÀllda volymen till det slutna gaturummet.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att sammanstÀlla de olika tolkningsmetoderna samt att rangordna vilken dignitet de har i relation till varandra. Arbetet beskriver hur den nÄgot komplexa processen för avtalstolkning gÄr till samt vilka principer domstolen mÄste rÀtta sig efter. Jag kan numera faststÀlla att Àven om utgÄngspunkten vid all avtalstolkning Àr den gemensamma partsavsikten krÀvs det ofta andra tolkningsmetoder för att komma fram till en lösning pÄ konflikten eftersom det i praktiken Àr förenat med mycket svÄrigheter att försöka finna en gemensam partsavsikt. Arbetet omfattar Àven en jÀmförelse med internationell avtalstolkning eftersom vi lever i en allt mer globaliserad vÀrld och det Àr sÄ pass vanligt förekommande med internationella avtal att man inte kan bortse frÄn den betydelse som andra lÀnders avtalstolkning kan ha för svenska avtalsparter..

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervÀrdesskatt i allmÀnhet. Utöver undersökningen har Àven tillÀmpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna pÄvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur pÄ omrÄdet. Uppsatsen följer den rÀttsdogmatiska metoden, ett inifrÄn- och utperspektiv. Vad sÀger lagen och vilka pÄföljder och konsekvenser innebÀr den? LÀsaren kommer fÄ en inblick i de risker som fastighetsbranschen stÄr inför med den gÀllande lagstiftningen. MervÀrdesskatten Àr en indirekt konsumtionsskatt.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vÄr utbildning till lÀrare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi sjÀlv fÄtt uppleva, under vÄr skolgÄng, Àn den vi lÀrt oss under utbildningen. Eftersom lÀraren idag har frihet att sjÀlv vÀlja undervisningsmetod, stÀllde vi oss frÄgan; Varför ser det likadant ut nu som dÄ vi gick i skolan? Vi ville dÀrför undersöka om kunskaperna studenter fÄr under sin utbildning anvÀnds eller ej. Vi utförde en enkÀtundersökning bland de lÀrare som gick sista terminen hösten 2006, dÀr de bl.a. fick svara pÄ hur ofta de anvÀnder sig av matematikdidaktiken de lÀrt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda pÄ om de pÄ nÄgot sÀtt blivit pÄverkade till att anvÀnda sig eller inte anvÀnda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svÄrigheter att fÄ möjlighet att anvÀnda sig av kunskaperna bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter pÄ Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stÀmmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser Àr de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda pÄ de uppfattningar och Äsikter som funnits nödvÀndiga för att efter analys av innehÄll kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstÀmmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas nÀr kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid VÀrldsarvet i Falun. Jag har för att ta reda pÄ detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av vÀrldsarvet i text och pÄ plats vid gruvomrÄdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan Ä ena sidan kulturmiljövÄrden och Ä andra sidan turismnÀringen och samarbete mellan dessa tvÄ sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid VÀrldsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt vÀrldsarvsrÄd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

I jordbÀvningsdrabbade omrÄden Àr stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I mÄnga av dessa delar av vÀrlden lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begrÀnsad tillgÄng till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbÀvningsdrabbade omrÄden förstÀrks i olika mÄn, beroende pÄ jordbÀvningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania Àr ett sÄdant omrÄde som drabbas av smÄ till mÄttliga jordbÀvningar, dÄ och dÄ. DÀr förstÀrks byggnader med s.k.

 Vi har kommit fram till att kontorets framgÄngsfaktorer ligger bl.a. i pÄ vilket sÀtt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lÀmpliga konsulter pÄ rÀtt arbetsplats Àr andra framgÄngsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjÀrna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling.   Vi har kommit fram till att kontorets framgÄngsfaktorer ligger bl.a. ipÄ vilket sÀtt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturensamt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheteroch bollar idéer med varandra.

Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

?RÀtten till familjeÄterförening har ansetts utgöra en del av rÀtten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skÀl till att EU-domstolen har tillerkÀnt rÀttigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven pÄ respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mÄl om immigration betonat att medlemsstaterna Àr skyldiga att ta hÀnsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rÀtt att röra sig fritt och uppehÄlla sig i medlemsstaterna framgÄr dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrÀttsliga skyddet för denna rÀtt hÀrleds istÀllet till rÀtten till bevarandet av familjens enhet - en rÀtt som har ansetts vara en grundlÀggande rÀttighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

Beachcenter pÄ uppdrag av Designservice, Àr ett projekt som pÄ ett design- och ingenjörsmÀssigt arbetssÀtt med hjÀlp av dess metoder och verktyg arbetar med flera olika delar som underlag för utveckla och skapa ett flyttbart helhetskoncept. Projektet utförs pÄ uppdrag av Designservice i Karlstad, dÀr slutkunden Àr Beachcenter Varamobaden.Beachcenter Varamobaden ligger i Motala och kommer att vara utgÄngspunkten för flertalet aktiviteter, som t.ex. vindsurfing, stand up paddeling, kajak och höghöjdsbana. Utöver aktiviter vill Beachcenter ocksÄ erbjuda sina kunder en miljö som speglar deras vision och verksamhet, som vÀlkomnar alla precis som de Àr. Att undersöka samt att formulera Beachcenters vision och sedan implementera den i restaurangens och omrÄdets layout samt infrastruktur utifrÄn Àgarens vision men ocksÄ ur ett kundperspektiv.Förstudien gÄr ut pÄ att hitta de bestÄndsdelar som kan skapa den sökta visionen.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

Vi har pÄ uppdrag frÄn VÀgverket undersökt hur vÀl implementeringen av det nya intranÀtet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal pÄ lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mÄl Àr att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. IntranÀtet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att VÀgverket valde att vidareutveckla Infarten, frÄn regionala intranÀt till ett intranÀt för samtliga regioner, var att de upplevde svÄrigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda pÄ hur vÀl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna pÄ lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas anvÀndning av Infarten i sina dagliga arbeten och Àven deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade anvÀndning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi sÄg ett mönster som visade att respondenterna endast anvÀnde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

Tidigare forskning pekar pÄ att psykologiska faktorer pÄverkar hur individen rekryteras till en sekt. FörförstÄelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frÄgestÀllningen gÀllde vilka behov som föreligger hos en individ som lÀmnar en destruktiv sekt sett utifrÄn professionella hjÀlpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, prÀster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lÀmnar den. Resultatet visade ocksÄ att det föreligger ett hjÀlpbehov hos individer som lÀmnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) nÄgon som lyssnar..