Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de Àr verksamma i. Analysen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vÄrd- och omsorgsförvaltning, som utifrÄn LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mÄl för att bÀttre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de vÀrderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillÀmpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrÄn kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus pÄ gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet Àr att det prÀglas av konkurrens, revirtÀnkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stÀrka organisationens gemensamma kultur har Ànnu inte uppnÄtt nÄgon mÀrkbar effekt och de gemensamma symbolerna Àr fÄ.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmÄlen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa Àr lÀmpliga utgÄngspunkter för integrering av undervisningen i dessa Àmnen. Arbetet syftar Àven till att söka tillÀmpningar och konkreta exempel pÄ Àmnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar dÀr den ena Àr en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot Àmnesintegrering i grundskolan i allmÀnhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingÄr Àven en intervjustudie dÀr nÄgra utvalda lÀrare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angÄende Àmnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för Àmnesintegrerad undervisning Àr den organisatoriska struktur som Àr mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det Àr den Àmnesuppdelade undervisningen som har dominerat dÄ administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fÄtt sÄdana egenskaper att det framstÄr som mycket svÄrt att undervisa med annat arbetssÀtt Àn Àmnesuppdelat.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhÄller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förvÀntningar pÄ pÄfrestning, förvÀntningar pÄ utfall inför terapin och klientens problematik. En frÄgestÀllning inför studien var Àven huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstÀmmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen bÄde terapeut och klient svarat frÄn samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.

Ytmonteringsavsnittet Àr en av de första lÀnkarna i Flextronics VÀsterÄs Operations produktionskedja för kretskort. Det Àr relativt oflexibelt vad gÀller kapacitetsanpassning inom en tidshorisont kortare Àn tre mÄnader. Ledningen för ytmonteringsavsnittet har pÄ grund av variationer i kundernas efterfrÄgan och störningar i materialtillförseln svÄrt att anpassa ytmonteringsavsnittets produktionskapacitet. Syftet med examensarbetet Àr att skapa en hÄllbar simuleringsmodell för kapacitetsplanering av verkstadens ytmonteringsavsnitt. Genom att kunna simulera det framtida kapacitetsbehovet ska ledningen förbÀttra planeringen av ytmonteringsavsnittets resurser.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Även om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

The aim of this report is to develop an improved basis for calculation of common costs as well as to create a support, showing which steps can be taken for improving the future monitoring at NCC Hus in Karlstad.The objective of this report is to improve the quality of the process of quoting by verifying current key numbers, production of new key numbers and to identify the problems affecting the monitoring of projects.The objective is also to provide suggestions of actions improving quality assurance at NCC Hus in Karlstad..

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmÄga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfÀlligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de nÀrmaste Ären. Detta finns Àven uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 dÀrgemensamma operationer sÀrskilt skall uppmÀrksammas pÄ övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebÀra att antalet övningar, dÀr förmÄgan till gemensamma operationersÀrskilt övas, borde vara ett par stycken. SÄ Àr dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnÀra omrÄden samordnas inte med markstridskrafterna alls, dÀremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det Àr som styr nÀr lÀrare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten Àr viktigast för tolv lÀrare vid undervisningsplanering, lÀroplanen eller kursplanen och dess mÄl? TvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna nÀr det gÀller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i Àmnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mÄl för att sÀkerstÀlla undervisningens kvalitet..

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i UmeÄ dÀr psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls frÄn undersökningar som utförts pÄ 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. SjÀlvskattningsinstrument som anvÀnts Àr Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mÀter specifika faktorer samt GF-formulÀret som nyligen konstruerats för att mÀta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre vÀrden avseende sÄvÀl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jÀmfört med den psykodynamiska gruppen.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Studien ?LÀrares gemensamma lÀrande - En kvalitativ intervjustudie av lÀrares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lÀrares möjligheter till att se varandra i handling och Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar; Hur formas, upprÀtthÄlls och utvecklas samverkan mellan lÀrare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lÀrares samverkansstrategier? Den hÀr studien utgÄr frÄn teorin om det kollektiva lÀrandet. Denna teori innehÄller tre typer av samtal; berÀttandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nÄ upp till ett kollektivt lÀrande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nÀtverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den hÀr rapporten eventuellt kan ses som ett fjÀrde villkor för ett kollektivt lÀrande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i klassrummet, kan öka jÀmstÀlldheten mellan flickor och pojkar gÀllande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en Ärskursblandad 5-6:a. Vi anvÀnde oss av "lyssnarövningar", dÀr tyngdpunkten lÄg pÄ aktivt lyssnande och koncentration. JÀmsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebÀr, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vÄrt arbete visar tendenser pÄ att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet Àr, och har börjat reflektera över hur det anvÀnds.

SammanfattningSyftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att utvĂ€rdera tal- och ljudböckers klassifikation pĂ„ biblioteket, hemsidan och i statistiken och efterfrĂ„gan pĂ„ tal- och ljudböcker. Det bibliotek som utvĂ€rderingen har utförts pĂ„ Ă€r Nordmalings bibliotek i VĂ€sterbottens lĂ€n. UtlĂ„ningen av tal- och ljudböcker kommer att jĂ€mföras med klassifikationen av tal- och ljudböcker. MĂ„let Ă€r att hitta förĂ€ndringar som gör klassifikationen och beslut om bestĂ„ndet av tal- och ljudböcker enklare för bibliotekarierna. Även efterfrĂ„gan pĂ„ tal- och ljudböcker kommer att undersökas i uppsatsen. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes statistiken frĂ„n Ă„r 2010 pĂ„ KB:s hemsida samt en egen sökning av formaten pĂ„ tal- och ljudböcker pĂ„ den gemensamma hemsidan för UmeĂ„regionens folkbibliotek,www.minabibibliotek.se, som gjordes i november 2011.

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..