Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur.

Idag påpekas mer och mer att användaren skall vara delaktig vid utvecklandet av in-formationssystem. Ett systemutvecklingsprojekt kan generellt sägas ha ett antal faser: En förstudie, en genomförandedel och någon form av efterarbete. Fokus i denna rap-port riktas mot förstudien där det görs en analys av problemdomänen. Eftersom beslut som tas i senare delar av projektet är väldigt beroende av hur väl problemdomänen är beskriven är det viktigt att mycket tid läggs ned på att se till att denna beskrivning är korrekt. För att kunna beskriva problemdomänen har systemutvecklaren en mängd beskrivningstekniker till sin hjälp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Syftet med detta arbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av risken med att utsättas för blodburen smitta. Sju intervjuer ggenomfördes med operationssjuksköterskor vid två sjukhus. De analyserades medelst manifest kvalitativ innehållsanalys med ett kodningssystem baserat på ett induktivt arbetssätt. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara professionell, att förbereda sig mentalt, att för- och efterarbete är tidskrävande, att känna rädsla samt att det är svårt att följa rutiner. Resultatet visade att operationssjuksköterskors professionella förhållningssätt inte ändrades då patienterna bar på blodburen smitta.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hpHögskolan i SkövdeTitel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning avbegreppet nolltoleransSidantal: 41Författare: David Löfving och Joakim PeterssonHandledare: Kennert OrleniusDatum: januari, 2009Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerandeI USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna laghar fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade frånundervisningen av märkliga skäl.Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våldmot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hurderas efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot ochvåld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer påhögstadieskolor.De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld motskolpersonal.

SammanfattningSyfte: Undersökningen har ämnat kartlägga resonemanget hos systemutvecklare angående användarmedverkan vid systemutveckling både i fråga om hur det används och hur synen på användarmedverkan ter sig. Med begreppet användarmedverkan syftas i denna studie all inblandning av användare vid utvecklingsprocessen från start till slut samt eventuellt efterarbete. Med användare menas både slutanvändare som kund och annan lämplig person som kan vara potentiell användare och som inte är en medlem av utvecklingsteamet. Inriktningen har varit på utvecklare inom konsultföretag i Örebro som arbetar med systemutveckling.Metod/ansats/frågor: En kvalitativ ansats har utförts där fyra huvudkategorier av frågor har ställts upp för respondenterna i semi-strukturerade intervjuer. De fyra kategorierna är som följer: hur det arbetas med användarmedverkan, varför det arbetas på angett sätt, hur det har arbetats med användarmedverkan tidigare samt hur det skulle vara önskvärt att arbeta under idealtypiska förhållanden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år.Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling.

Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Syftet med detta examensarbete är att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lämplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger på följande frågeställningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan påverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.