Sökresultat:
877 Uppsatser om För tidig födsel - Sida 47 av 59
Stressfraktur i tibia, riskfaktorer och sjukgymnastisk behandling : En litteratursammanstÀllning
Vanligaste lokalisationen för stressfraktur Àr tibia. Elitidrottare, löpare och militÀrer hör till de grupper som ofta drabbas. Karakteristiska symtom Àr lokal svullnad och belastningssmÀrta som uppkommer utan trauma vanligtvis vid en ovan eller förhöjd aktivitetsnivÄ. En tidig diagnos Àr av stor vikt för att undvika en lÄng rehabiliteringsprocess. Syftet med denna rapport var att sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen som beskriver riskfaktorer och behandling av stressfrakturer i tibia.
?Det klickar i mitt öra?? Objektiv tinnitus orsakad av palatal myoklonus : En forskningsöversikt
Bakgrund: Tinnitus Àr idag vanligt förekommande och kan klassificeras som antingen subjektiv eller objektiv. Subjektiv tinnitus hörs endast av den drabbade individen, medan objektiv tinnitus kommer frÄn verkliga ljud som kan mÀtas eller höras av andra. Palatal myoklonus innebÀr muskelryckningar i palatala muskler och rÀknas bland muskulÀra orsaker till objektiv tinnitus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa objektiv tinnitus orsakad av essentiell palatal myoklonus med avseende pÄ symptombild, diagnostik samt behandling och utfall.Metod: En forskningsöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte.Resultat: Resultatet visar att symptombilden vid essentiell palatal myoklonus frÀmst Àr objektiv klickande tinnitus, vilken i vissa fall varit mycket svÄr för individen att hantera och i majoriteten av fallen haft en negativ inverkan pÄ de drabbade individernas livskvalitet. De diagnostiska metoder som anvÀnds Àr i mÄnga fall mÀtningar som görs i syfte att utesluta pÄverkan frÄn andra organ, i synnerhet nÄgon form av neurologisk patologi. Nasal endoskopi, audiologiska utredningar och magnetkameraröntgen Àr nÄgra av de mÀtmetoder som anvÀnts för att stÀlla korrekt diagnos.
Studiemiljön pÄ ett musikgymnasium och dess relation till elevernas ambitionsnivÄ
Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.
FörskollÀrarnas arbete och medvetenhet kring barns motoriska utveckling : En studie om hur förskollÀrare arbetar för att frÀmja barns motoriska utveckling
Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.
SprÄkutveckling i uppförsbacke : En studie om utmaningar och möjligheter i tidig lÀsundervisning
Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om pÄ vilket sÀtt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga lÀsinlÀrningen för elever som Àr i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det Àr en blandklass dÀr halva gruppen Àr förskoleklass och den andra halvan Ärskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet frÄn testen visade att den intensiva trÀningen i undervisningsförsöket nÄdde en viss framgÄng för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den hÀr perioden.
Musik för alla : Undervisning i musik för elever med funktionshinder och flerfunktionshandikapp pÄ trÀnings- och sÀrskolan
I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklÀrare som undervisar elever med funktionshinder och flertillÀggshandikapp sÄ som ADHD, autism och Downs syndrom pÄ trÀnings- och sÀrskolan har och anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar pÄ undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (hÀr har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lÀrare frÄn fyra skolor, samtliga inom sÀr- och trÀningsskolans verksamhet. De intervjuade lÀrarna Àr alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen pÄ sin respektive skola.
Genusperspektiv pÄ sÄngutövande : en studie om hur genusnormer pÄverkar yngre sÄngelever
Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.
?De kallade mig lat?. - Hur fyra f.d. elever i matematiksvÄrigheter ser pÄ sin egen matematiska inlÀrning
BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ uppsatta mÄl. I grundskolans kursplan för matematik stÄr det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsÀttningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvÄrigheter sÄg pÄ sin egen matematiska inlÀrning. Vi har haft som mÄl i denna studie att titta pÄ vilket bemötande f.d. elever fÄtt i grundskola och gymnasium.
Katbruk och somaliska ungdomar. En kvalitativ studie om somaliska ungdomar i Malmö och deras förhÄllande till kat
Abstrakt
Kat Ă€r en vĂ€xt som vĂ€xer i Ăstra Afrika och Jemen och anvĂ€nds som njutningsmedel. För att uppnĂ„ dess optimala effekt tuggar anvĂ€ndaren dess blad och stjĂ€lkar för att sedan svĂ€lja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pĂ„gĂ„ i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk kĂ€nsla, vanförestĂ€llningar och hyperaktivitet.
Referentiell kohesion och temporal förankring i barns narrativer : JÀmförelse mellan ensprÄkiga svensktalande och flersprÄkiga engelsk-svensktalande barn
Andelen flersprÄkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen sÄ Àven behovet av kunskap om deras sprÄkutveckling. FlersprÄkiga barns sprÄkutveckling har visat sig skilja sig i viss mÄn frÄn den hos ensprÄkiga barn och dÄ normer för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osÀkerhet kring hur deras sprÄkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingÄr i det internationella forskningsnÀtverket COST Action IS0804 och Àmnar utgöra ett litet bidrag till en vÀxande databank om flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, i detta fall i jÀmförelse med ensprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr frÄn 100 narrativer berÀttade av sex- och sjuÄriga ensprÄkiga svensktalande och flersprÄkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjÀlp av tvÄ bildsekvenser frÄn bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi frÄn Uppsala universitet.
Flickor/barn med AD/HD  : Pedagogen, diagnosen och miljöns betydelse
Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.
Studie "RÀtt lÀge?" : Kan MAP-systemet anvÀndas som hjÀlpmedel i Àldreomsorgen och leda till förbÀttrade kunskaper om trycksÄrsprevention?
Bakgrund: TrycksÄr Àr en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. TrycksÄrsprevalensen Àr 12,1 % inom kommunal vÄrd i Sverige (2014). TrycksÄr Àr en vÄrdskada som leder till lidande, smÀrta, nedsatt livskvalitet, men ocksÄ till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhÀllet. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksÄr Àr tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksÄr och trycksÄrsprevention.
Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) frÄn turbinintag
Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (Salmo trutta) vid tvÄ kraftstationer, de befintliga ytlÀnsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstÀrkas genom mörklÀggning i form av övertÀckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten Àven att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan smoltgrad och smoltens förmÄga att förflytta sig mot havet. I EmÄn i SmÄland fÄngades 46 öringsmolt som radiomÀrktes och sattes ut vid tvÄ kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen Àn vid den nedre.
Nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska
Hembesöket som barnhÀlsovÄrden genomför hjÀlper till att skapa tillit, trygghet och Àr ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna förÀldrar. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ tematisk innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen Àr individanpassad, Positivt överraskad över vÀlmenad kontroll, Tryggt nÀr besöket genomförs i hemmiljö och VÀrdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förÀlder utifrÄn behov.
Morgonstund har guld i mun - KartlÀggning av gymnasieungdomars frukostvanor
MÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende Àr starkt forknippat med matvanorna. DÄ grunden förframtida vanor lÀggs redan i tidig Älder bör regelbundna mat- och motionsvanor frÀmjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens mÄltider dÄ denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmÄgan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket orovÀckande information som visar att en av tio skolungdomarinte Àter frukost. Ett annat pÄstÄende som nÀmns i samband med ungdomars frukostvanor Àratt andelen fiukostÀtare minskar ju Àldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförÀndrats en hel del under de senaste Ären och frukostÀtandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.