Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos äldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter är felnärda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger såsom tidig mättnadskänsla, aptitlöshet och illamående. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostråd vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingår.

Svår sepsis och septisk chock är sjukdomstillstånd som kan orsaka ett stort lidande för patienten genom att de är förknippade med hög mortalitet och morbiditet. Tidig identifiering och adekvat antibiotikabehandling är avgörande för prognosen. Detta ställer höga krav på ambulanssjukvårdens kvalitet. Ambulanssjukvården har behandlingsriktlinjer som ska utgöra beslutsunderlag och kvalitetssäkring för den givna vården. De potentiella vinsterna med en behandlingsriktlinje blir dock aldrig bättre än kvaliteten på behandlingsriktlinjen i sig.

I takt med de ökade brytningsdjupen i LKABs underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget har även behovet av bergförstärkning, i syfte att upprätthålla säkra och tillgängliga produktionsområden, ökat. För att möta detta har LKAB tagit fram ett förstärkningssystem som bland annat innefattar fiberarmerad sprutbetong och cementingjuten modifierad Kirunabult. Dessa förstärkningselement måste härda en tid innan önskad förstärkningsfunktion uppnås. I föreliggande rapport redovisas en utredning av den tidiga hållfastheten för tidigare nämnda förstärkningselement.Vad gäller den modifierade Kirunabulten har två serier med utdragningsförsök genomförts. Den första utfördes i hårt berg i Kirunagruvan och den andra i mjuk biotitskiffer i Malmberget.

Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att redan vid tidig ålder predicerasenare läsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmågor, RAN och vokabulär vid 4års ålder kan predicera senare ordavkodning/stavning respektive läsförståelse vid slutet avårskurs 1. Hypotesen är att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulär är en betydelsefull del för läsförståelseoch språkförståelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs främst av lästeorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar läsning med utgångspunkt i två aspekter, avkodning ochförståelse. Ytterligare en bärande teori för studien är en utvecklingsmodell för ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen används kvantitativ data.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rådgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas närmaste omgivning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgängliga definitioner av aspergers syndrom och att det råder stor oenighet även kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstår som mycket flexibel i sin tillämning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen påverkar diagnosproducenternas blick för vad som är avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgång. Författarna tillämpar kategorin för att tolka och beskriva människor.

Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör tidig integrationsplanering, HR-avdelningens involvering och medarbetarnas involvering i integrationsarbetet.

Svår sepsis är ett allvarligt tillstånd med ett snabbt förlopp. Patientens tillstånd kräver tidig identi-fiering och behandling vilket minskar lidandet, morbiditeten och mortaliteten. Många patienter upptäcks och behandlas för sent både prehospitalt och hospitalt. Svår sepsis och septisk chock orsakar många dödsfall världen över, en av fyra avlider. I Sverige insjuknar cirka 19000 individer årligen.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen.

Sammanfattning:Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar.Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården.Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram.Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema.Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning.Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..