Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och problematisera vad elever pÄ gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hÀlsa. Detta p.g.a. att omrÄdet vi undersöker enligt oss Àr sparsamt utforskat.Metod:Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod dÀr intervjuer av tio stycken gymnasielever som lÀser eller har lÀst Idrott och hÀlsas kurs A Àr grunden för vÄr studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hÀlsa frÀmst ur ett fysiskt perspektiv. Detta Àr genomgÄende för hela studien. Inte alls i samma utstrÀckning förknippas hÀlsa till att innefatta ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Mitt examensarbete har varit inriktat pÄ elevinflytandet, och dÄ i synnerhet pÄ elevinflytande inom Àmnet religion och livsfrÄgor. Arbetets syfte har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elevinflytandet styr val av metod och det didaktiska urvalet i religionsundervisning och lÀrande i religion och livsfrÄgor. Om eleverna ansÄg att de hade ett sÄdant inflytande som gav dem möjlighet att pÄverka och om de upplevde att deras Äsikter respekterades i livsfrÄgediskussioner. Jag har studerat litteratur om elevinflytande och om religions- och livsfrÄgeundervisning, och dessutom de aktuella styrdokumenten. Som informationshÀmtande metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju av Ätta elever i Ärskurs nio i en skola belÀgen i en smÄstad i Norrbotten.

Syfte: Syftet Àr att utifrÄn bankernas definition av smÄ och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrÄn denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning Àr efterfrÄgad för SME. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanstÀllda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation Àr högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt nÀr det gÀller ÄterbetalningsförmÄga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motstÄndskraft.

Problemdiskussion: I branschen för buteljerat vatten har konkurrensen ökat kraftigt de senaste Ären. En mÀngd aktörer slÄss om en plats i ÄterförsÀljarnas sortiment. Vad krÀvs för att hÀvda sig i denna tuffa konkurrens och vilka konkurrensfördelar blir viktigast? UtifrÄn detta utvecklade vi vÄr huvudfrÄgestÀllning; Hur konkurrerar företag i branschen för buteljerat vatten? Vi kommer specifikt att belysa marknadskanaler och varumÀrke som konkurrensfördelar.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att bidra med ökad förstÄelse för hur konkurrenssituationen ser ut i dagligvaruhandelsbranschen i allmÀnhet och branschen för buteljerat vatten i synnerhet, samt hur man kan anvÀnda sig av marknadskanaler och varumÀrken som konkurrensfördelar.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort intervjuer med tre vattenföretag som befinner sig pÄ olika stadier i sin utveckling.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka och jÀmföra gymnasielÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i förhÄllande till: nÀr de utexaminerades, den dÄ gÀllande lÀroplanen och dagens lÀroplan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var de tre dominerande lÀrandeteorierna som genomsyrat skolan och lÀroplanerna de senaste femtio Ären: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. TillvÀgagÄngssÀttet för den empiriska undersökningen var tvÄ olika metoder. En kvalitativ metod dÀr vi intervjuade tvÄ gymnasielÀrare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod dÀr vi gjorde enkÀtundersökning bland gymnasielÀrare. Undersökningen avgrÀnsades till tvÄ gymnasieskolor i LuleÄ kommun samt att informanter var aktiva lÀrare.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsvÀxling som pÄgÄr och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, bÄde inom och utanför organisationen, för att undvika en brist pÄ arbetskraft. Vidare vill vi Àven undersöka om den bild teorier framstÀller av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet Àr ocksÄ att se hur vÀl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jÀmförelse med SKL:s bild och dÀrmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsvÀxlingen samt de utmaningar och svÄrigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: VÄra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumÀrkesstrategi för vad som behöver göras.

SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur finanskrisen har pÄverkat bankens kreditbedömning av hushÄllskunder. MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts med tre lÄnehandlÀggare samt kontorschefen vid ett av Swedbanks kontor i Solna. För att komplettera detta har Àven en kreditchef verksam vid Swedbanks huvudkontor i Stockholm intervjuats. Svaren har analyserats utifrÄn teorier om asymmetrisk information och riskhantering. SlutsatserKreditbedömningen har inte pÄverkats i nÄgon större utstrÀckning. Möjligen har bankens vÀrdering av sÀkerheter blivit nÄgot försiktigare.

Tidigare forskning har uppmĂ€rksammat elevers svĂ„righeter med brĂ„k samt brĂ„krĂ€kning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. UtifrĂ„n detta Ă€r syftet med den hĂ€r uppsatsen att studera de resonemang som elever för nĂ€r de löser uppgifter som innefattar division av brĂ„k. Vilka argument grundar sig val av strategi pĂ„ samt de lösningar som nĂ„s? Är argumenten förankrade i brĂ„kens inre matematiska egenskaper? Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ dĂ€r tre videoobservationer har gjorts av elever nĂ€r de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av brĂ„k.

Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra lÀrares uppfattningar och erfarenheter av höglÀsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var följande:I vilka sammanhang anvÀnds höglÀsning?Vilka texter anvÀnds för höglÀsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrÄn höglÀsning i syfte att utveckla lÀsförstÄelse och i sÄdana fall hur?Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr vi genomfört bÄde observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lÀrare utifrÄn sin miljö. Vi valde att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förstÄelse av hur lÀrarna arbetar med höglÀsning.

Barns och ungdomars hÀlsa och levnadsvanor har blivit samhÀllsfrÄgor av stor betydelse för folkhÀlsan i vÄrt land. I skolan finns en gigantisk potential och plattform för att pÄbörja, grundlÀgga och befÀsta fysisk aktivitet som ett naturligt underlag, som gynnar elevernas dynamiska utveckling till nyfikna och friska individer. Ungdomars aktivitetsmönster har stor betydelse för deras hÀlsa bÄde medan de Àr unga och för deras framtida hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva den dagliga fysiska aktiviteten hos högstadieelever i tvÄ högstadieskolor samt vad som stimulerar och hÀmmar aktivitet bland dessa elever. Studien genomfördes med en metod som kombinerades med en kvalitativ ansats och med en kvantitativ ansats.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehÄller, och livnÀr dem. Att man trots olikheter och svÄrigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vÀnskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien Àr att undersöka hur barn samspelar ihop med jÀmnÄriga, hur de gÄr tillvÀga för att behÄlla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:DÄ samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och pÄ sÀtt förstÀrka dess validitet, sÄ valde vi en kvalitativ metod för att pÄ sÄ sÀtt nyttja bÄde intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrÄn studien pÄvisade ett minst sagt slÄende resultat.För trots ett tÀmligen olikt tÀnk mellan killar och tjejer, sÄ strÀvade de ÀndÄ efter samma mÄl. Dilemmat i klassen var sÄlunda inte vad de ville uppnÄ, utan snarare hur de skulle kunna uppnÄ det. Barnen berÀttade öppenhjÀrtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrÄn sÄ vÀl vuxna som barn, men att det ibland kunde intrÀffa missförstÄnd och dylika komplikationer..