En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Befolkningstillväxten i städerna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriområden, som till en början låg utanför stadsgränsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa områden har på senare år tappat i attraktivitet som industriområde och söker nu nya användningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frågor som är förknippade till denna typ av områden ? buller, barriärer och återanvändning av industrimiljöer.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.

Befolkningstillväxten i städerna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriområden, som till en början låg utanför stadsgränsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa områden har på senare år tappat i attraktivitet som industriområde och söker nu nya användningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frågor som är förknippade till denna typ av områden ? buller, barriärer och återanvändning av industrimiljöer.

Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland.

I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola.

Detta projektarbete handlar om en förslagsmodell "förslag till modell för val av hållplatslokalisering (HPLM)" för olika typer av busshållplatser på mötesfria och vanliga landsvägar. Studien har utförts på uppdrag av Vägverket Region Norr. Busshållplatser som studerats är, vägsträckan på E4:an från Kopparnäs ca 15 km norr om Piteå till Jämtön ca 10 km norr om Råneå, Gammelstads busshållplats på Länsväg 97 och Anumarks busshållplats på E4 ca 10 km norr om Umeå. Syftet med examensarbetet var att skapa en HPLM som gav möjlighet till ett gemensamt synsätt, där alla inblandade parter (i den här studien Vägverket Region Norr och länstrafiken i norr och västerbotten) bidrar med sitt kunnande och erfarenhet. Avsikten var att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet för resenär samt framkomlighet för bland annat länstrafiken på landsbyggd.

Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet.

Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt merattraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dockriskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går dentekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilketgör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven sominte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar.

I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området.Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering.

Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas. För att kunna få svar på dessa frågor genomfördes tre olika forskningsmetoder; enkätunder-sökning, intervju samt fältobservation av detaljplaner inom Västerviks tätort.