Samskapande tillvägagångssätt i psykoterapi ställer frågor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning är den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgång. Den terapeutiska alliansen är en samskapad relation mellan terapeut och klient, där bägge parter samverkar för ett gemensamt mål. Så vad är terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angående deras expertis.

Uppsatsen är avsedd att vara ett inlägg i frågan om hur vår grundläggande yrkesidentitet präglar våra identiteter som psykoterapeuter. Den tar upp frågan om man kan urskilja identiteten hos socionomer och psykologer efter den gemensamma psykoterapeututbildningen, utifrån de svarsalternativ en grupp psykoterapeuter gör i en vinjettundersökning.De teoretiska ingångarna är psykologi respektive socialt arbete och centrala begrepp för de bägge professionsfälten idag.Resultaten har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och visar på en skillnad mellan de två grupperna, framförallt när det gäller begreppen kognition och empowerment.I diskussionen framgår att det finns en linje även i fler av resultaten, som understryker att likheterna är större än skillnaderna, men att man kan se grundutbildningens påverkan i psykologens mer intrapsykiska förhållningssätt medan  socionomen reflekterar över  faktorer som berör människans kontextuella och samhälleliga tillvaro.  .

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld inära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerådgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppnaenkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehållsanalys.Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigtatt behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom attlägga till interventioner utifrån KBT..

I denna undersökning är handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes förvåld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässigaprocess kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var omdet kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen ochuppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori.De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sinakänslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efterseparationen.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhåller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förväntningar på påfrestning, förväntningar på utfall inför terapin och klientens problematik. En frågeställning inför studien var även huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstämmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen både terapeut och klient svarat från samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar.

Syftet med denna uppsats ?r att bredda f?rst?elsen f?r maskuliniteter genom att studera butchidentitet bland unga vuxna i Sverige idag. Empirin insamlades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket ?r l?nat fr?n maskulinitetsstudier, queerteori, samt fenomenologi.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

Syftet med uppsatsen är att via beskrivningar av upplevelser och erfarenheter hos patienter med ätstörningsproblematik som erhållit bildterapi i grupp, skapa en fördjupad förståelse om den bildterapeutiska processen. I resultatet framträder hur processen gestaltats. Bildprocessen indelades i tre utvecklingsfaser med övergripande teman; avvaktande- prövande- bearbetande. En gruppindelning tydliggör hur många av patienterna som påbörjade en utvecklande process i bildterapin. För de flesta blev bildterapin en viktig behandlingsinsats där en bildprocess startade, några få stannade upp i en kontrollerande låst position. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en psykoterapeuts vardag ser ut och vilka påfrestningar arbetet innebär. Frågeställningarna var: Hur upplever psykoterapeuter sitt arbete? Vilka svårigheter, påfrestningar och farhågor upplever de och hur hanteras dessa? För att undersöka detta genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex psykoterapeuter. Resultaten visade att arbetet kunde upplevas som tungt och ansvarsfullt, men även som fritt och givande. Trots nackdelarna var informanterna, generellt sett, mycket positiva till sitt arbete..

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.