Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nätverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nätverkshem, hur de verktyg som finns att tillgå kommer till användning i arbetet samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i stödet till nätverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av äldre har när det gäller musik och äldre. Forskning om sambandet mellan musik och äldre är nästintill frånvarande och den forskning som finns om ämnet rör sig främst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgångspunkt i en kombination av forskning om äldre i allmänhet och forskning om äldre med demenssjukdom. För att söka svar på syfte och forskningsfrågor tar studien sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där en semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla är utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för äldre på institution. I studien framkommer en enighet där informanterna menar att musik kan påverka äldre både fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. .

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Traumaomhändertagande gjordes där fokus var på den medicinska och tekniska aspekten på vården, vilket innebar att patienters behov av omvårdnad inte alltid prioriterades. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa erfarenheter vid traumaomhändertagande på akutmottagningen. En kunskapsöversikt gjordes och artiklar söktes i databaser och manuellt. I resultatet framkom tre områden: att vara i ett kaos, att bli beroende och att få stöd från närstående. Patienters minne kunde vara påverkat.

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen.Syfte: Vårt syfte är att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur människor som på olika sätt har erfarenhet av Eriksberg upplever området där.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: Våra resultat visar att Eriksberg är ett område som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt också som en form av segregation, då endast vissa har råd att bo där. De visar även att arkitekturen spelar en roll för människors upplevelse av trygghet, bland annat att de känner sig mer trygga med ökad belysning..

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

Sammanfattning  Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                    Unis, Brian                                                                                                       2010             Arbetets titel Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomarOpublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)               Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.           Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47               Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället. Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende. Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS).

Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

I Sverige drabbas idag ca 13 % av alla kvinnor av post partum depression, förlossningsdepression under de första månaderna efter förlossningen. Genom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns idag stöd och hjälp för de mödrar som drabbas i form av samspelsbehandling. Intervjuer med mödrar som alla deltagit i samspelsgrupper på BUP mellanvården Nordost ligger till grund för denna studie. Syftet med studien var att belysa och få en inblick i mödrarnas erfarenhet av samspelsgrupperna, samt att undersöka vad mödrarna upplevt som gynnsamt med kontakten. Tre övergripande teman framträdde: Rädslan att inte duga som mamma, att lära sig vara mamma till sitt barn och att ta sig ur det mörka.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lärarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort två enkätundersök-ningar om vad pedagoger (lärarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur använder de sig av bild i så fall. Detta har då jämförts med vad styrdokumenten säger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.