The purpose of this study was to examine pedagogues? experience working with shy children and their opportunities for participation in preschool. An increasing number of children are registered in preschools today; this leading to larger groups of children and the chance for the individual child to practice its rights of having its voice heard are therefore becoming more difficult.The literature review will start with what the UNCRC and the pre-school curriculum, Lpfö 98, say about children?s participation and their right to have their voices heard. After that, shortly about the shy child, and then moving on to what is important in the work with children?s participation.

Vi fÄr höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs dÀrför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna Àr den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbÀrare till vÄrdnadshavare gÀllande elevens kunskapsutveckling i skolan. VÄrdnadshavare och skola ska pÄ sÄ sÀtt dela pÄ ansvaret sÄ att man tidigt upptÀcker och ÄtgÀrdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen Àr ett dokument med framÄtsyftande fokus pÄ elevens hela skolutveckling.

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Syftet med vÄr studie var att utifrÄn ett maktperspektiv undersöka nÀr och hur barnen har möjlighet att pÄverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men dÄ oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vÄr studie. Vi ville ocksÄ undersöka om vi kunde fÄ syn pÄ hur vuxnas anvÀndning av makt pÄverkar barnens möjlighet att fÄ inflytande över denna tid.

För att Àldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och kÀnna gemenskap med andra krÀvs att de kan transportera sig. Det Àr viktigt för att bibehÄlla god hÀlsa och uppleva livskvalitet. MÄnga Àldre har svÄrighet att transportera sig med vanliga bussar pÄ grund av funktionsnedsÀttningar som kommer med stigande Älder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för Àldres delaktighet i samhÀllet. Studiens design var kvalitativ, en mÄlinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut frÄn förutbestÀmda kriterier.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). VÄrdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgÄng. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ om vÄrdnadshavarna kÀnner att de Àr delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgÄng. Detta har vi valt att undersöka genom ett förÀldraperspektiv för att försöka skapa en förstÄelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med studien Àr att skildra hur förskollÀrare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt Àven hur barnen görs delaktig i utformningen. Studien Àr kvalitativ och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrÄn mÀttnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollÀrare deltar i studien som arbetar pÄ sex olika förskolor. I analysen utgÄr vi frÄn det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vÄrt teoretiska ramverk, det vill sÀga Harts delaktighetsstege. Resultatet i studien visar att samtliga förskollÀrare utformar förskolans inomhusmiljö utifrÄn tre aspekter, vilka Àr barns intressen, barns behov samt rummens förutsÀttningar. Det som sedan skiljer Àr hur de gÄr tillvÀga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannÀmnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollÀrarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssÀtt.

The purpose of this study is to examine how adolescents can participate and have influence in the society, by making obstacles and opportunities that are considered central for their possibilities to power visible. National and international research indicates that adolescents opportunities to participation and influence are limited by the structures of society. A qualitative method was chosen, in which group interviews were made with 14 youths in development areas in Örebro. Theories are presented which constitute tools for analysis of the obtained results and has been chosen based on power- and participation perspective. An analytical model has been used to illuminate what kind of participation adolescents have in different parts of the society, where the concepts from the theoretical perspectives, power and participation are inserted.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.

Delaktighet pĂ„ olika samhĂ€llsarenor för personer med funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r ett vĂ€ldokumenterat problem. Daglig verksamhet Ă€r en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mĂ„l med insatsen Ă€r att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhĂ€llet. Forskningens syfte har varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt personalen pĂ„ daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna sĂ„ de kan utvecklas och uppnĂ„ de individuella mĂ„l som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhĂ€llet. Ett personalperspektiv Ă€r intressant dĂ„ det framkommit att personalens pĂ„verkan av arbetstagarna Ă€r stor.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förÀlder och skola. Resultaten baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer av lÀrare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer frÄn rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hÀnsyn till elevens Älder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsÀttas för att stÀrka lÀrarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationssprÄk, kunskaper i formativ bedömning samt fÀrdigheter i att konkretisera mÄl att strÀva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvÀrdering krÀvs kontinuerliga utvÀrderingar av verksamheten för att de rÀtta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras.

Uppsatsen beskriver talsprÄk hos 15 ungdomar i Ärskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet bestÄr av inspelningar gjorda pÄ tre högstadieskolor i omrÄden med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlÀgga förekomsten av nÄgra typiska inslag i talat ungdomssprÄk, nÀmligen samtalspartiklarna assÄ, ba, typ, liksom och sÄhÀr samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talsprÄk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen pÄverkade informanterna. Undersökningen Àr synkron och har frÀmst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.