Studier om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har tidigare utgÄtt frÄn elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallÀrares perspektiv. Den hÀr studiens syfte har varit att belysa klasslÀrares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. I vÄr studie har vi belyst hur klasslÀrare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter avseende mÄluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda pÄ dessa uppfattningar har vi anvÀnt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslÀrare i grundskolan.  Vi har anvÀnt en fenomenografisk analysmodell för att fÄ syn pÄ de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrÄn specialpedagogiska perspektiv.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning pĂ„ OmrĂ„de Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med omrĂ„des-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur RehabiliteringsomrĂ„dets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stĂ€mmer överens med teori om gott ledarskap. Detta dĂ„ USÖ i sina verksamhetsplaner framhĂ€ver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgĂ„ngsfaktor. Vidare Ă€r uppsatsens syfte att skapa en ökad förstĂ„else för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frĂ„gestĂ€llningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte Ă€r:?Hur beskriver cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det ledarskap? GĂ„r deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det med ledarskap genom mĂ„lstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Förskrivning av elrullstol Àr en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbÀttrad hÀlsa för personer med nedsatt förflyttningsförmÄga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hÀlsa. Studien Àr kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som anvÀnder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

Invandrar kvinnor lider av större ohÀlsa Àn svenskar och invandrar mÀn. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter Àr viktigt för att utveckla och bibehÄlla fysisk hÀlsa, mental hÀlsa och livstillfredsstÀllelse. Vidare Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet en grundlÀggande förutsÀttning för hÀlsa. MÄnga arbetsterapeuter har pga. okunskap, svÄrigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien Àr att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS Àr en sÄ kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och stÄr för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kÀnnetecknas av Äterkommande eller kroniska symtom frÄn mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvÀrlig att leva med och ibland ge nÀstintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvÀrld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det Àr IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta Àr typisk och att sjukdomen Àr vanligast bland kvinnor.

Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förvÀntningar pÄ sjukvÄrden kan informationen och delaktigheten gÀllande vÄrd, behandling klart förbÀttras inklusive sÀkerstÀllas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka förÀldrar och barns uppfattning angÄende information och delaktighet gÀllande barnets omvÄrdnad och behandling under vÄrdtiden pÄ  barnonkologen pÄ ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda pÄ detta utfördes en för? och eftermÀtning med frÄgeformulÀr till barn och förÀldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne pÄ patientsalen tillsammans med barn och förÀldrar rapporterade avgÄende sjuksköterska till nÀstkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall.

Detta Àr en studie om bedömning av elever i de yngre skolÄren i Àmnet matematik. Studien syftade till att undersöka lÀrares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen pÄ vilka metoder och strategier lÀrare beskriver sig anvÀnda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lÀrare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lÀrare för elever i de yngre skolÄren dÀr lÀrarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrÄn ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrÄn tvÄ teoretiska utgÄngspunkter: summativ och formativ bedömning dÀr summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivÄ medan formativ bedömning syftar till bedömning för lÀrande dÀr elevers delaktighet i bedömning betonas.

Studien tar sin utgÄngspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken sÄsom delaktighet och jÀmlikhet. Studiens syfte Àr att studera och beskriva delaktighet och medbestÀmmande pÄ Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse bestÄr enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsÀttning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestÀmma om sÄvÀl stora som smÄ saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska pÄ vilket sÀtt delaktighet och medbestÀmmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utstrÀckning deltagarna Àr delaktiga och med och bestÀmmer. Vidare vill vi Àven studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta pÄ vÀgen mot ökad delaktighet och ökat medbestÀmmande.

Syftet med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur medvetna förĂ€ldrar pĂ„ sju förskolor Ă€r om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill ocksĂ„ ta reda pĂ„ hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:? KĂ€nner förĂ€ldrarna till att det finns en lĂ€roplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för förĂ€ldrarna?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? KĂ€nner förĂ€ldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och pĂ„verka förskolans pedagogiska arbete?Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€ter riktade till förĂ€ldrar och personal för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. I undersökningen deltog 73 förĂ€ldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av förĂ€ldrarna Ă€r medvetna om förskolans lĂ€roplan men att de inte Ă€r sĂ€rskilt delaktiga nĂ€r det kommer till att pĂ„verka det pedagogiska arbetet.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

I vÄrt samhÀlle Àr det stort fokus pÄ fysisk aktivitet. MÄnga bedriver nÄgon form av fysisk aktivitet och trÀning. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr en viss mÀngd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har nÄgra funktionsnedsÀttningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan anvÀndas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kÀnde att jag hade ett stort intresse för detta Àmne genom min praktikplats dÀr de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att anvÀnda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser pÄ barnen och hur de utformar inomhusmiljön pÄ ett visst sÀtt leder till att barnen utmanas, bÄde genom miljön men ocksÄ genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlÀtta dagen pÄ förskolan bÄde för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. NÀr pedagogerna ser pÄ barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhÄllningssÀtt till barnen och varandra förÀndras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollÀrarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en förÀnderlig miljö leder det till att barnen hela tiden Àr i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön Àndras.

Den första januari 2006 trĂ€dde en ny lagĂ€ndring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lĂ€rarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen Ă€r ett politiskt beslut som lĂ€rarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien Ă€r att undersöka tre lĂ€rares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i Ă„rskurs fem pĂ„ samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem sjĂ€lva. Men Ă€ven undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever Ă€r enligt dem sjĂ€lva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..