Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förÀndrats till det bÀttre. Att kÀnna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att sjÀlv pÄverka livssituationen Àr viktigt för dessa mÀnniskor. Uppsatsförfattaren ville med den hÀr studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av tvÄ grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkÀtstudie genomfördes med en omarbetad version av ?The Arc?s Self-Determination Scale? (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade pÄ samband mellan vissa frÄgeomrÄden.

Syftet med denna studie Àr att studera sambandet mellanorganisatorisk rÀttvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet Àr Àven att undersökasambandet nÀr det kontrolleras för kön, Älder, yrke ochanstÀllningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frÄgeformulÀr och dÀrefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys dÀr flera gruppers medelvÀrdesskillnader har jÀmförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rÀttvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstÄr somsignifikanta respektive icke signifikanta nÀr det kontrolleras för kön,Älder, yrke och anstÀllningsform.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur personalen pÄ ett sÀrskilt boende som drivs pÄ entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett sÀrskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö pÄ ett Àldreboende som drivs pÄ entreprenad? Vad pÄverkar upplevelsen av trivsel pÄ arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frÄgorna var av öppen karaktÀr. FrÄgorna var indelade i tre omrÄden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhÄllning och arbetsmiljö.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik fÄr rörelserestriktioner i tre mÄnader. Förutom den fysiska begrÀnsningen efter ett trauma som höftfraktur pÄverkar Àven restriktionerna aktivitetsförmÄgan pÄ olika sÀtt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?kÀnsla av att vara utelÀmnad? och ?rÀdsla och osÀkerhet gjorde att vÀrlden krympte?.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krÀvs för att göra undervisningen tillgÀnglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lÀgre Ärskurser, utifrÄn synsÀttet att alla i skolan ska kÀnna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lÀrande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förstÄelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut pÄ organisationsnivÄ? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lÀrande och delaktighet i skolan? Med hjÀlp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt fÄ svar pÄ vÄra frÄgor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vÄrt arbete ger en översikt av tidigare forskning nÀr det gÀller definition av autismspektrumstörning, förutsÀttningar och konsekvenser i ett lÀrandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgÀnglig. Vi har ocksÄ tagit ett specialpedagogiskt perspektiv pÄ förhÄllandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Studiens syfte var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i aktivitet för barn med medelsvÄr eller svÄr astma och allergi. Sju förÀldrar till barn mellan 7-16 Är med medelsvÄr eller svÄr astma och boendes i Sverige intervjuades med ett semistrukturerat instrument. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av intervjuerna utmynnade i tre kategorier; ?Att inte vara delaktig som alla andra?, ?Socialt stöd och hinder i aktivitet?, ?Utmaningar i omgivningen?.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.

MÄlet med studien Àr att presentera hur elever pÄ gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet, med fokus pÄ sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhÄllningssÀtt och resultatet har uppnÄtts genom att tvÄ elever, som snart tar studenten frÄn ett specialutformat program pÄ gymnasiesÀrskolan, delger oss sina livsberÀttelser. Studiens teoretiska ram Àr hÀmtad frÄn Foucaults tankar kring maktförhÄllanden som Àr till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebÀr dÀrmed en svagare stÀllning i samhÀllet.Samtalen med eleverna fokuserar pÄ deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling pÄ SiS ungdomshem BÀrby. Undersökningen grundas pÄ fem intervjuer med behandlingsassistenter pÄ de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förÀndringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpÄ resultatet analyseras utifrÄn Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar pÄ att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; frÀmst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med SocialtjÀnsten. Den dubbla yrkesrollen bekrÀftas i resultatet, och informanterna beskriver bÄde vikten av att företrÀda ungdomarna och hjÀlpa dem att fÄ fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och grÀnssÀttande funktion.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handlÀggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handlÀggare och resultaten analyserades med hjÀlp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi sÄg som förklarande faktorer angÄende hur LSS-handlÀggarna applicerade barnperspektivet i handlÀggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handlÀggarna sjÀlva fick konstruera egna sÀtt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

Bakgrund: Sjuksköterskor pÄ neonatalavdelningar arbetar ofta i nÀra relation med förÀldrar till för tidigt födda barn. FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn kan pÄverka förÀlderns psykiska hÀlsa, anknytning till barnet samt pÄverka barnets vÀlmÄende och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvÀmlighetsurval rekryterades Ätta kvinnliga barnsjuksköterskor vid tvÄ jÀmförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer.

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ metod anvÀndes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primÀrvÄrd fördelat pÄ tvÄ landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en intervjuguide innehÄllande semistrukturerade frÄgor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrÄn en innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter erfar och upplever sin egen delaktighet nÀr det gÀller den egna lÀs- och skrivutvecklingen. Till vÄr hjÀlp har vi följande frÄgestÀllningar:? I vilken mÄn har eleverna kÀnt sig delaktiga i beslut som rör sin lÀs- och skrivutveckling och hur upplever eleverna de beslut som fattas?? Hur upplever eleverna den hjÀlp de har fÄtt inom klassens ram och eventuella extra insatser?? Vilka önskningar har eleverna gÀllande sin lÀs- och skrivundervisning? UtifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats har vi försökt fÄ en förstÄelse för hur yngre elever upplever delaktighet. Det innebÀr att det varit intressant att ta del av var och en av dessa elevers livsvÀrld och lyssna till deras unika berÀttelser och upplevelser. Empirin har samlats in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.