Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt att ta reda pĂ„ vilka svĂ„righeter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Var gĂ„r grĂ€nsen om ett barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svĂ„righeter, sprĂ„ksvĂ„righeter, talsvĂ„righeter, autism, koncentrationssvĂ„righeter, sociala och emotionella svĂ„righeter och ej diagnostiserade barn. Även att tvĂ„ av informanterna ansĂ„g att det inte var nödvĂ€ndigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar pĂ„ att förskolan i mĂ„nga fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vĂ„rdnadshavare istĂ€llet för en plats dĂ€r barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

Uppsatsen handlar om hur smÄ barn kommunicerar i leken, dÀr fokus Àr pÄ barn upp till tre Är, de barn som Ànnu inte har ett fungerande verbalt sprÄk. I litteraturdelen beskrivs forskning om smÄ barn som kommunicerar pÄ olika sÀtt. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor dÀr videoobservation anvÀnts som metod. Valda observationer har dÀrefter analyserats utifrÄn frÄgestÀllningen. Slutresultatet visar att smÄ barn anvÀnder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstÄdda.

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

VÄrt intresse har varit att undersöka och beskriva hur barn i förskolan uppfattar hanteringen av fritt skapande teckningar. För att studera detta har vi valt att fokusera pÄ hur förskolebarnens teckningar hanteras av förskolepersonal och andra pedagoger efter att de Àr klara genom att intervjua barn. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva förskolebarns uppfattningar av hanteringen av deras teckningar inom förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed ?Hur uttrycker förskolebarn i Äldrarna 4-5 Är sin delaktighet och sitt inflytande gÀllande hur deras teckningar hanteras av förskollÀrare som dokumentation??.Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ intervju av totalt 17 barn som deltagit i sammanlagt nio intervjuer dÀr antalet barn har varierat i varje grupp.Resultatet visar pÄ att barnen uppfattar sina teckningar som fina och dÀrför ska de placeras pÄ förskolans vÀggar sÄ att bÄde barn och nÀrstÄende vuxna kan beskÄda deras alster.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de funktionshindrade elevernas tankar om sina relationer och lÀrarnas och förÀldrarnas syn pÄ dessa. Huvudsyftet Àr att utifrÄn bÄde elevernas och de vuxnas Äsikter och tankar belysa de vuxnas förhÄllningssÀtt till funktionshindrade tonÄringarnas relationer och det kÀnslomÀssiga livet, samt att tydliggöra denna. Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativt genomförda intervjuer av sÀrskoleelever, deras lÀrare och förÀldrar till barn med funktionshinder. Anledningen till att jag valt kvalitativ undersökning Àr att jag ville ta reda pÄ informanternas upplevelser och tankar kring det temat jag skriver om. Resultatet visar att eleverna Àr ganska nöjda med sin tillvaro. Att umgÄs upplevs som trevligt och viktigt men eleverna Àr ocksÄ ibland ensamma vilket de accepterar och Àven tycker om.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfÀltet ser ut inom begreppen koncentrationssvÄrigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt komplext och i bakgrunden sÀtts det i relation till vad koncentration Àr. Utomhuspedagogiken Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr barns lÀrande utgÄr frÄn att uppleva med alla sinnen i naturen och dÀr barnen fÄr erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvÄrigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten Àr utformad grundar sig pÄ vilket synsÀtt man som pedagog har pÄ dessa barn.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter.Metod:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, vars syfte Àr att fÄ en beskrivning av och försöka förstÄ ett visst omrÄde. Producerandet av datan Àr gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollÀrare i tvÄ kommuner.

I en fÀltstudie pÄ en förskola studeras förskolebarns anvÀndande, upptÀckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjÀlp av digitalkamera. Syftet med detta Àr att visa hur förskolebarn, med kameran som hjÀlpmedel, vill och kan berÀtta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar ocksÄ om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmÄga till tÀnkande, berÀttande och kultur- och kunskapande. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur berÀttar barnen om sin vardag pÄ förskolan med hjÀlp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berÀttar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram dÀr, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Bakgrund: MÄnga barn med autism har svÄra sociala och kommunikativa problem, vissa har Àven beteendeförÀndringar som skapar problem Àven för deras familjer. NÀr problemen blir sÄ stora att hela familjelivet pÄverkas vÀljer vissa förÀldrar att lÀmna sitt barn till personal pÄ barnboende för barn med funktionsnedsÀttning.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet Àr att alla barn pÄ barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs pÄ barnboendet. Syftet med studien Àr att beskriva hur personalen pÄ barnboendet för barn med autism upplever om förbÀttringsarbetet har möjliggjort för barnen att anvÀnda kommunikationshjÀlpmedel och vara delaktiga pÄ barnboendet?Metod: FörbÀttringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien Àr en fallstudie dÀr OD metodiken beskrivs likvÀl som personalens upplevelser av förbÀttringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till. Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.

Bakgrund: Astma Ă€r en kronisk inflammatorisk luftvĂ€gssjukdom som Ă€r vanligt förekommande i alla Ă„ldersgrupper. Över 300 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över berĂ€knas ha sjukdomen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hĂ€lsan hos barn med astma skiljer sig frĂ„n den orala hĂ€lsan hos barn utan astma.Metod: Metoden som anvĂ€ndes var en allmĂ€n litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrĂ„n en sammanstĂ€llning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp dĂ€r barn med och utan astma jĂ€mfördes. Övriga tvĂ„ artiklar studerade antingen hur den orala hĂ€lsan pĂ„verkades av kombinationsbehandling med specifika lĂ€kemedel eller jĂ€mförde den orala hĂ€lsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.Resultat: NĂ„gra av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jĂ€mfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns nĂ„gon skillnad mellan grupperna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhÀlsan pÄ tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhÄller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar dÀr det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsÀttningar för ett sÄdant förhÄllningssÀtt. Hur ser elevhÀlsan och BUP pÄ orsaksförklaringar för denna mÄlgrupp dÀr misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och Àr baserad pÄ sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhÀlsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansÄg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

NÀr ett barn insjuknar och dÀrefter diagnostiseras med sjukdomen astma, förÀndras bÄde barnets och familjens livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn med astma. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de tolv vetenskapliga artiklar som ingick i denna litteraturstudie. Analysen resulterade i fyra kategorier: kontroll och involvering: maktlöshet, oro och rÀdsla efter att barnet fÄtt diagnosen: sjukdomen förÀndrar och tÀr pÄ familje- och nÀrstÄenderelationen: bristfÀlligt bemötande och information av vÄrd- och skolpersonal. FörÀldrar som lever med ett barn med astma förlorar ofta till en början kontrollen över sin och sin familjs livssituation och de upplever att de mÄste axla en helt ny roll som förÀlder.

Jag argumenterar för att man inte kan förstÄ ?barnet? som sÄdant som mer Àn en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berÀttar om, beroende pÄ i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vÄrd befinner sig oftast inom vÀlfÀrdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.