Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. FörĂ€ldrarnas liv efter förlusten förĂ€ndras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten Ă€r förĂ€ldrarna i stort behov av stöd frĂ„n sina nĂ€tverk. De mĂ„ste lĂ€ra sig att leva med förlusten och de fĂ„r kĂ€mpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrarna upplevde vĂ€lbefinnande respektive lidande upp till tvĂ„ Ă„r efter att deras barn avlidit i cancer.

Introduktion: Karies Àr en av de infektionssjukdomar som Àr mest spridda över vÀrlden. I vÀrlden sker det stora förflyttningar av mÀnniskor, orsaker till förflyttningar varierar. MunhÀlsan pÄverkas ofta vid pÄfrestande situationer för bÄde vuxna och barn. De vanor och den kultur som mÀnniskor har med sig frÄn sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat Àr ofta mer socioekonomiskt utsatta Àn de som Àr födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket Àr Ànnu en riskfaktor för karies.

Personer med autism har svÄrt att kommunicera sina tankar, kÀnslor och fysiska förnimmelser pÄ ett sÀtt som Àr lÀtt för andra att förstÄ. Cirka 1 pÄ 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstÄnd. Syftet: Studiens syfte Àr att undersöka förÀldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. FörÀldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

I denna studie fÄr elever i skolÄr 1-4 möta ett för dem okÀnt roulettinspirerat lyckohjulsspel. PÄ detta spelar fyra barn Ät gÄngen med tvÄ barn i varje lag. Sammanlagt deltog 60 barn under 15 spel i undersökningen. Undersökningen gjordes under vÄren 2005 och datainsamlingen gjordes pÄ X-perimenthuset i VÀxjö. Syftet med studien var att beskriva barnens möte med lyckohjulet och försöka kartlÀgga och förklara vilka resonemang barnen anvÀnde för att motivera sina satsningar under spelet.

Blyghet Àr nÄgot som blivit alltmer uppmÀrksammat, kanske frÀmst nÀr det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring Àmnet och pÄ internet finns enorma mÀngder med information och olika sidor för sjÀlvhjÀlp och terapiförslag. FrÀmst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebÀr att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser pÄ blyghet, bÄde dess negativa sidor men ocksÄ det positiva som den kan bidra med. Det framkommer ocksÄ en slags oro gentemot de blyga barnen nÀr man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

I Voxnabruk i HÀlsingland vÄgar folk inte slÀppa ut sina barn i skogen av rÀdsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen sÄ mÄnga, sÄ innerligt? Hur Àr det egentligen att ha vargen nÀra - runt knuten - eller i hjÀrtat?.

NÀr sprÄkliga svÄrigheter upptrÀder hos barn Àr kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svÄrighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En sprÄklig aspekt som bör undersökas Àr den fonologiska förmÄgan som vanligen undersöks med hjÀlp av ett test. LINUS Àr ett sÄdant test som nyutvecklat och anvÀnds i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i Äldrarna 5-6 Är med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i Äldrarna 5-6 Är. Av intresse var Àven att undersöka om det förelÄg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan Äldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmÄl, ingen hade kÀnd hörselnedsÀttning eller nÄgon tidigare eller pÄgÄende kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

I den tidigare forskningen kan man se en tendens till ett negativt synsÀtt pÄ barn som Àr placerade i familjehem. BÄde Tideman (2005) och Vinnerljung (2006) lyfter problematiken med att pedagoger anser att barn som Àr placerade i familjehem ofta visar pÄ olika former av avvikande beteende sÄsom koncentrationssvÄrigheter och utÄtagerande. Min avsikt Àr dÀrför att jÀmföra mina intervjuresultat mot denna forskning för att se vilket synsÀtt som dominerar hos dagens pedagoger.Denna studie har sÄledes till syfte att undersöka vilka uppfattningar lÀrarna har kring elever som Àr placerade i familjehem. Det ligger Àven i mitt intresse att studera huruvida det ligger annorlunda förvÀntningar pÄ dessa barn jÀmfört med deras klasskamrater.Den metod som valts för undersökningen Àr en kvalitativ metod som baserar sig pÄ icke - strukturerade forskningsintervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning som Àr relevant för studien.Jag har valt att studera Àmnet ur ett fenomenologiskt perspektiv dÄ jag anser att det Àr den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt som ligger nÀrmast till hands för det resultat jag Àmnar fÄ ut av studien eftersom det ligger i studiens strÀvan att identifiera de uppfattningar och tolkningar som lÀrarna har.I resultatet visar sig tvÄ helt skilda synsÀtt pÄ barn som Àr placerade familjehem. Det som framkommit Àr ett synsÀtt som "stÀmplar" barnen som problembarn baserat pÄ deras familjehemsplacering.

LÀroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn pÄ en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda pÄ vilka kvalitéer som frÀmjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som Àr viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgÄngsrikt med tema pÄ en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger pÄ en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

Barns sociala samspel Àr en viktig del av deras utveckling. Det Àr genom samspel med sin omgivning som barn lÀr sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lÀr man sig Àven att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn Àr det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lÀrande sker. I leken lÀr sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Barn blir ofta den part som förbises nÀr vÄld mellan nÀrstÄende rÄder i hemmet. Fokus lÀggs ofta pÄ kvinnan, den slagna, och mannen, vÄldsutövaren. Det Àr bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören nÀr det kommer till vÄld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trÀdde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rÀttsfall dÀr de utsatts för direkt vÄld eller har bevittnat vÄld av eller mot personer som stÄr dem nÀra. Syftet med de nya lagÀndringarna Àr att synliggöra och uppmÀrksamma de barn som bevittnat vÄld genom att kunna erbjuda en rÀttslig trygghet nÀr tryggheten i hemmet för lÀnge sedan har slutat att existera.Syftet med studien Àr att se hur dessa barn som bevittnat vÄld framstÀlls och gestaltas i olika dokument.