Ett stort antal barn/ungdomar separeras frÄn sina familjer och skickas bl.a. till Sverige frÄn konfliktdominerade och krigshÀrjade lÀnder för att barnet ska ha ett tryggt liv och tillvaro.Syftet med min studie Àr att beskriva, belysa och analysera den problematik och de svÄrigheter som uppstÄr hos ensamkommande flyktingbarn som skickas bland annat till Sverige, av deras förÀldrar eller nÀrbekanta, frÄn krigshÀrjade eller politiskt ostabila lÀnder med förhoppningen att barnet ska garanteras en trygg tillvaro och framtid. Med denna studie vill jag söka svar varför barn skickas ensamma till Sverige, hur dessa mottages, vilka upplevelser de har med sig och hur de upplever sin nya situation. Jag anvÀnde mig av den kvalitativa forskningsmetoden.Resultatet av min studie, i likhet med tidigare forskning, visar att barn som ensamma kommer till Sverige och söker asyl drabbas av psykosomatiska sjukdomar, identitetskonflikter som ett resultat av sina tidigare upplevelser/erfarenheter, separationen frÄn sina förÀldrar och nÀrstÄende samt det nya landet som innebÀr nya utmaningar..

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Studiens syfte Àr att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. UtifrÄn det vill vi Àven belysa de olika stödmetoder som de anvÀnder sig av i sitt arbete. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide anvÀndes vid de olika intervjutillfÀllena. Resultatet visar pÄ att den vanligaste hjÀlpmetoden för barn med missbrukande förÀldrar Àr stödgrupper i olika former.

I arbetslöshetens skuggaSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetslösa ensamstÄende mödrar som uppbÀr försörjningsstöd upplever denna livssituation, hur den pÄverkar deras identitet och sjÀlvbild samt hur de upplever att deras livssituation pÄverkar deras barn. Vi utförde en kvalitativ studie genom att intervjua fem mammor som befinner sig i denna situation. UtifrÄn intervjuerna nÄdde vi resultat som pekar pÄ att dessa mammor upplever att de befinner sig i utsatta livssituationer och upplever sin ekonomiska situation mycket anstrÀngd. Resultatet visar Àven pÄ att dessa mammor upplever sig och sina barn pÄverkas bÄde socialt och materiellt och att de kan fÄ försÀmrade sjÀlvbilder utifrÄn detta ? Àven om detta inte alltid stÀmmer.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

Att arbeta med barn Àr en stor utmaning, varje barn Àr unikt utifrÄn sina egenskaper och förutsÀttningar.Till förskolan, barnens första skola kommer barn med olika förutsÀttningar, erfarenheter, kunskaper och behov, vilka ligger till grund för verksamheten. Alla barn behöver stöd för sin utveckling, nÄgra behöver extra stöd under vissa perioder, andra under en lÀngre tid.En viktig princip som gÀller i förskolan Àr att barns behov av sÀrskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten hellre Àn sÀrlösningar. Förskolan har ett sÀrskilt ansvar för barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagoger Àr en relativt ny kategori pedagoger i förskolan. I den kvalitativa intervju- studien beskriver nÄgra lÀrare sina erfarenheter och förvÀntningar pÄ specialpedagogen som stöd.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar barn i Ärskurs tvÄ har om sina livschanser utifrÄn ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill Àven ta reda pÄ om deras etniska bakgrund har nÄgon pÄverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i tvÄ olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Asylsökande förÀldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hÀlsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebÀr. Om förÀldrarna under dessa omstÀndigheter inte lÀngre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sÄdana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och förÀldrar frÄn asylsökande familjer reagerar nÀr barn placeras i familjehem utan sina förÀldrar. Syftet var ocksÄ att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och pÄverkas av att arbeta med placering av barn frÄn asylsökande familjer.

Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

Detta arbete handlar om barnrÀttigheter och frÀmst om den rÀttighet som barn har att fÄ sina röster och Äsikter hörda..

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten Àr att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjÀlp av en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgÄngspunkterna.

 Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som mottagits i sÀrskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gÄ till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville ocksÄ fÄ insikt i om förÀldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fÄtt nÄgra konsekvenser. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som Àr mottagna i grundsÀrskolan. Vi har intervjuat förÀldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberÀttelser dÀr förÀldrarna kÀmpat för att deras barn ska fÄ det stöd i skolan som de enligt lag har rÀtt till.