Studien syftade till att utifrÄn en fenomenologisk utgÄngspunkt undersöka förÀldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd, dÀr bl.a. autism och Aspergers syndrom ingÄr. Detta paraplybegrepp ingÄr i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Vi ville förstÄ hur förÀldrarna uppfattade sin situation och hur bÄde den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrÄn metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

Syftet med den hÀr studien var att belysa i vilken utstrÀckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hÀlsa, begrÀnsat till övervikt och fetma. LÀroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förstÄelse kring att sÀttet att leva pÄverkar den egna hÀlsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lÀrare samt en rektor. Rektorer frÄn sju andra skolor fick dessutom besvara enkÀtfrÄgor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den hÀr studien anser att de arbetar aktivt i frÄgan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

Det hÀr arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. LitteraturgenomgÄngen ger en grund att stÄ pÄ, dÀrefter berÀttar tre lÀrare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever pÄ ett eller annat sÀtt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lÀrare pÄ olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stÄ inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanstÀllt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frÄgor som jag arbetat utifrÄn i arbetet Àr: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lÀrarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande lÀsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar pÄ specialförskolor och gjort en observation pÄ en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssÀtt som anvÀnds. Dessa har jag sorterat in under tvÄ kategorier: sprÄkmiljö och förÀldrakontakt. De sÀtt att arbeta med tidig lÀsning och skrivning som jag har fÄtt ta del av i denna undersökning stÀmmer vÀl överens med sÄvÀl forskning som lÀroplanens mÄl för förskolan.

VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hĂ€lsa. Enligt WHO sĂ„ har övervikten fördubblats i Europa under de senaste Ă„rtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar Ă€n av svĂ€lt. Även i Sverige sĂ„ har övervikt ökat och fler barn vĂ€ljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt anstrĂ€ngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hĂ€lsa hos barn i allmĂ€nhet. Syftet med studien var Ă€ven att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och nĂ€rmare genomgĂ„ng av innehĂ„llet.Resultatet visade att de flesta artiklar hĂ€vdar att barn inte Ă€r tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva pĂ„ förskolor och skolor. Fler barn vĂ€ljer att Ă€gna sig Ă„t lugnare aktiviteter Ă€n fysiskt krĂ€vande lekar.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Leken Àr ett sjÀlvklart moment i förskolan, det Àr en nödvÀndighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgÄ krÀvs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur barn i tre till femÄrsÄldern samspelar i den fria leken och hur de fÄr tilltrÀde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer pÄ en förskola. Barnen och pedagogerna pÄ förskolan kÀnde jag sedan innan dÄ jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning dÀr vid ett tidigare tillfÀlle. Genom mina observationer kunde jag se att barn Àgnar en stor del av sin dag pÄ förskolan Ät att etablera kontakt med sina kamrater.

Barns fysiska uppvÀxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. NÀstan 90% av alla 1-5Äringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. DÀrför Àr det angelÀget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar pÄ vÀxtmaterialet barn klÀttrar i pÄ förskolor. Studien omfattar vÀxtmaterial med klÀtterslitage pÄ 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att vÀrdera vÀxtmaterial efter barns klÀtterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanstÀllning av anvÀndbara arter.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.