F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

1939 bröt andra vÀrldskriget ut i Europa. Samma Är drogs Àven Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjÀlporganisationer bildades. En av dem var inriktade pÄ att hjÀlpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak Àr vÄr?.

Sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden har som mÄlsÀttning att erbjuda hembesök till alla nyblivna förÀldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för förÀldrar som har en sÄrbarhet Àr liten. Dessa förÀldrar har uppmÀrksammats och de Àr i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppvÀxt. För att en gynnsam anknytning mellan förÀldrar och barn skall trÀda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa förÀldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan frÄn barnhÀlsovÄrden under hembesöket kan stödja sÄrbara förÀldrar i deras förÀldraskap sÄ att de fÄr tilltro till egen förmÄga att fatta hÀlsofrÀmjande beslut.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Huvudsyftet med denna studie var att fÄ insikt i hur ungdomar med diagnostiserad dyslexi kan uppfatta sitt funktionshinder, hur upplevde de rÀtten till stöd frÄn skolan och lÀrare? Ett andra syfte var att ta reda pÄ vad de anser om lÀrarnas roll i barns/ungdomars sjÀlvbildsutveckling. Kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar, alla med diagnostiserad dyslexi, Àr gjorda. Ungdomarna Àr tvÄ pojkar pÄ högstadiet och tvÄ flickor som kommit lÀngre i skolÄldern, de gÄr pÄ gymnasiet och Kom Vux. Slutsatsen blev att lÀrarnas bemötande Àr viktig för att ungdomarna skulle utveckla en god sjÀlvbild och för att lÀrande skulle ske.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Àr en metod som anvÀnds speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK anvÀnds Àven nu allt oftare pÄ förskolor för att det kan gynna alla barn Àven de utan behov av stöd. Barn fÄr bÄde höra det talade sprÄket samtidigt som de fÄr möjligheten att kÀnna orden med hjÀlp av sina hÀnder. TAKK lÀr barn att kunna kommunicera pÄ mer Àn ett sÀtt. Utbildning Àr viktigt för de personer som ska anvÀnda sig av TAKK för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa barnen i deras sprÄkutveckling. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars syn pÄ anvÀndningen av TAKK i förskolan samt ta reda pÄ om barnen anvÀnde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Utomhusmatematik Àr en god arbetsform vid inlÀrning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjÀlp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmÄga har förskollÀraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att dÀrmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur förskollÀrare pÄ olika förskolor förhÄller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ÀmnesomrÄdet och utomhusvistelsens pÄverkan pÄ barn. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visar att förskollÀrare anser att utomhusmiljön Àr en god plats för stimulering av matematik.

Det finns mÄnga olika sorters barn. De Àr olika pÄ grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt pÄ grund av vilka dispositioner deras olika uppvÀxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns Àven gemensamma faktorer som gÀller alla mÀnniskor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vÀnskap, social rangordning och utanförskap. Det som stÄr klarast lysande Àr dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma Älder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det Àr denna resurs som mÄste sÀkerstÀllas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hÀlsa och möjlighet att ta sin plats i samhÀllet kan förverkligas..

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

SammanfattningBakgrund: Förr ansÄgs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmÀnt ouppfostrade. Följden blev att förÀldrarnas oro ökade och de fick en kÀnsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig pÄ ett acceptabelt sÀtt. Tidigare forskning visar att det Àr mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva förÀldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.