NÀr ett barn drabbas av cancer berör det bÄde barnet och förÀldrarna. FörÀldrarnamÄste hantera sina egna kÀnslor och funderingar och samtidigt finnas dÀr för detdrabbade barnet. KÀnslorna kan vara övervÀldigande och kommer att pÄverka bÄdebarnets men framförallt förÀldrarnas vardagsliv. Syftet var dÀrför att belysa förÀldrarscopingstrategier nÀr deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Utomhusmatematik Àr en god arbetsform vid inlÀrning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjÀlp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmÄga har förskollÀraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att dÀrmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur förskollÀrare pÄ olika förskolor förhÄller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ÀmnesomrÄdet och utomhusvistelsens pÄverkan pÄ barn. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visar att förskollÀrare anser att utomhusmiljön Àr en god plats för stimulering av matematik.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

Mitt syfte Àr att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig pÄ det barnkulturella fÀltet, vilka emotionella responser det förmÄr vÀcka hos sin publik och hur bÄde diskurser om barn och barndom och existentiella frÄgor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi pÄ SaltkrÄkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrÄ (1991), Du mÄste förstÄ att jag Àlskar Fantomen (1981) samt RÀdda Joppe ? död eller levande (1985)) med fokus pÄ just barndomsdiskurser och existentiella frÄgor. Mina teoretiska utgÄngspunkter har varit flera dÄ jag försökt hitta en tvÀrvetenskaplig ingÄng till mitt Àmne. Teorier om kultur och populÀrkultur, kultursociologisk teori och diskursteori Àr utgÄngspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori.

Examensarbetets syfte Àr att fÄ veta vad förÀldrarna till döva och hörselskadade barn i lÀnet vill vad det gÀller Hörselhabiliteringens informationsmöten för förÀldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkÀter till förÀldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings lÀn. Resultatet grundar sig pÄ 88 av 124 möjliga enkÀter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att de flesta förÀldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för förÀldrar tillsammans med andra förÀldrar. Resultatet i undersökningen visar ocksÄ att det stora flertalet av förÀldrarna som svarat pÄ enkÀten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn..

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn mÀnniska Àr enligt nuvarande svensk lagstiftning död dÄ hjÀrnans samtliga funktioner totalt och oÄterkalleligt har fallit bort. Döendet innebÀr tiden före döden, dÄ behandling gÄr frÄn att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden vÀxer frÄgorna, farhÄgorna samt insikterna och behovet av information och tröst Àr sÄledes stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivÄ. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som Àr döende Àr betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjÀlpmedel för att göra det meningsfullt för bÄda parter.

Idag vÀxer var femte barn i Sverige upp med fler Àn ett sprÄk i sin vardag. FlersprÄkiga barn följer samma steg i sin sprÄkutveckling som barn som vÀxer upp med endast ett sprÄk. Deras sprÄkutveckling har dock nÄgra sÀrskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser nÀr man bedömer barnets sprÄk med de aktuella tester i grammatik, ordförrÄd, fonologi, som oftast Àr normerade för ensprÄkiga barn. Det Àr mycket svÄrt att urskilja en typisk flersprÄkig utveckling frÄn en sprÄkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmÄga, med fokus pÄ makrostrukturen i berÀttelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan ensprÄkiga och flersprÄkiga barn, samt hur de flersprÄkiga barnen presterar pÄ sitt starkaste respektive svagaste sprÄk.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, dÀr det övergripande syftet Àr att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en sjÀlvklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sÀtt att leva och förhÄlla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill pÄ sÄ sÀtt öppna för reflektion kring normer och vÀrderingar. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende pÄ deras val? Hur ser kvinnorna pÄ kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp/OmvÄrdnad ? Egetarbete/kursbeteckning: OM2240/SPN9.

Personer med autism har svÄrt att kommunicera sina tankar, kÀnslor och fysiska förnimmelser pÄ ett sÀtt som Àr lÀtt för andra att förstÄ. Cirka 1 pÄ 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstÄnd. Syftet: Studiens syfte Àr att undersöka förÀldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. FörÀldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns resonemang gÀllande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angÄende stress. Delar som berörs Àr exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lÀrarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer Àven att behandla en pedagogisk synvinkel utifrÄn Sommer och Vygotskijs teorier.De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn i undersökningen har varit; Vilket resonemang för barn i förskolan gÀllande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig sjÀlva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskÀnslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexÄrsÄldern dÀr resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha brÄttom och att detta Àven var orsaken till stress hos dem sjÀlva.