Syftet med studien var att undersöka om förskollÀrare anvÀnder sig av nÄgra strategier för att hjÀlpa barn med samspelssvÄrigheter in i lek, och att upprÀtthÄlla lek. Jag ville dÀrför ocksÄ se om, och i sÄdana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvÄrigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkÀt,  intervjuer av  sex  förskollÀrare  och  av tvÄ  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  ocksÄ  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollÀrarna beskrev att de anvÀnde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  Àr  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, pÄ ett eller annat sÀtt, hjÀlpa barn till bÀttre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  pÄ  att  förskollÀraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfÀllen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Det Àr varje barns rÀtt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bÀsta jag under sin vistelse pÄ förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende pÄ aspekter som tid, miljö och material prÀglar förskolan jag besökt och den avdelning pÄ vilken min studie Àr gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt pÄ flertalet tillfÀllen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrÄn sina erfarenheter och intressen men framstÄr vid upprepade tillfÀllen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angÄende syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemÄl bestÄr görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som anvÀnds för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill sÀga ÄskÄdliggöra olika förgreningar och inriktningar pÄ samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju som bygger pÄ sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssÀtt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Sjuksköterskor har enligt lag skyldighet att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om nÀr ett barn far illa. Trots det Àr det anmÀrkningsvÀrt fÄ anmÀlningar frÄn hÀlso-och sjukvÄrden som nÄr socialtjÀnsten. Syftet med studien Àr att, inom barnhÀlso-och sjukvÄrden,beskriva specialistutbildade sjuksköterskorsupplevelservid misstanke om nÀr ett barn som far illa. Specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd, slutenvÄrd och skolhÀlsovÄrd deltog.Kvalitativa fokusgruppintervjuer. Resultatet visade upplevelsenatt möta barn som far illa, upplevda hinder samt hur hindren kan överstigas.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förÀldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrÄn habitus. Genom följande frÄgestÀllningar Àmnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen: Vad finns det för tankar bakom maten som förÀldrarna ger sina barn? Vilka eventuella svÄrigheter finns det kring barnens kostintag? Vilket inflytande upplever förÀldrarna att de har pÄ sina barns matvanor? Vilken instÀllning har förÀldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor? För analysen valdes Bourdieus begrepp ?Habitus? som teoretiskt perspektiv, som gÄr ut pÄ att vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar hur vi agerar och Àr som personer. Tillsammans med detta anvÀnds Bourdieus begrepp ?fÀlt? i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan.

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en vÄldsam man som förföljer och hotar dem, Àr de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett vÀldigt kringskuret liv samt under stÀndig stress, pÄverkas deras fysiska och psykiska hÀlsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och pÄfrestande livssituation, behöver de fÄ stöd frÄn samhÀllet. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn mÀnniska Àr enligt nuvarande svensk lagstiftning död dÄ hjÀrnans samtliga funktioner totalt och oÄterkalleligt har fallit bort. Döendet innebÀr tiden före döden, dÄ behandling gÄr frÄn att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden vÀxer frÄgorna, farhÄgorna samt insikterna och behovet av information och tröst Àr sÄledes stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivÄ. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som Àr döende Àr betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjÀlpmedel för att göra det meningsfullt för bÄda parter.

Syftet med studien Àr att ur ett barnperspektiv fÄ en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig frÄn de professionellas och familjehemsförÀldrars. MÄlet Àr att vi utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar kring detta ska kunna fÄ en kunskap om hur man bedömer vad som Àr barnets bÀsta och om uttrycket ?blod Àr tjockare Àn vatten?, alltsÄ att biologiska förÀldrar i stort sÀtt alltid har rÀtt till sina barn, överensstÀmmer med detta. För att fÄ detta besvarat har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebÀr det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar pÄ ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgÄtt frÄn barnets bÀsta under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsförÀldrar och barnsekreterare.

Examensarbetet undersöker barn och lÀrares syn pÄ skolformsbytet frÄn ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med 10 barn i tvÄ Äldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lÀrare i den kommunala skolan. Undersökningen bestÄr av reflektioner frÄn barn och vuxna vad gÀller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i frÄga om kunskaper, koncentrationsförmÄga och instÀllningar till utomhusvistelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhÄllande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i Ärskurs fyra i en kommun frÄn nordvÀstra SkÄne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkÀter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfÀlle. EnkÀten inleddes med frÄgor om hur barnen upplever skolidrotten, hur lÀraren och kompisarna behandlar barnet i frÄga för att sedan komma in pÄ hur det Àr att byta om och duscha tillsammans med kompisar.

Syfte: Syftet med studien Àr beskriva och analysera hur nÄgra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrarna samarbetet med skolan? Hur har förÀldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever förÀldrarna pedagogernas roll och Vad vill förÀldrarna Àndra pÄ?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvÀrld för att fÄnga förÀldrarnas erfarenheter av deras barns skolgÄng.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningslÀran sÄ till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgÄng. De transkriberade intervjuerna har lÀsts upprepade gÄnger för att förstÄ teman ur de intervjuades levda vardagsvÀrld.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestÀmmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lÀrande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssÀtt samt miljön pÄ förskolan. Vidare ger vi lÀsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska krÀnkningar, hur barn testar grÀnser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens Älder. Slutligen ges en genomgÄng av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck Ät sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgÄngspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, dÀr vi frÀmst har anvÀnt oss av observation.