Syfte: Syftet med studien Àr beskriva och analysera hur nÄgra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrarna samarbetet med skolan? Hur har förÀldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever förÀldrarna pedagogernas roll och Vad vill förÀldrarna Àndra pÄ?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvÀrld för att fÄnga förÀldrarnas erfarenheter av deras barns skolgÄng.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningslÀran sÄ till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgÄng. De transkriberade intervjuerna har lÀsts upprepade gÄnger för att förstÄ teman ur de intervjuades levda vardagsvÀrld.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan upptÀcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svÄrigheter. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi valt attutföra gruppintervjuer pÄ en förskola i södra SkÄne dÀr tolv respondenter valt att besvara vÄrafrÄgor. UtifrÄn tidigare forskning och genom vÄr studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svÄrigheter kan yttra sig pÄ olika sÀtt; inÄtvÀnt och utÄtagerande beteende.Genom att man som pedagog Àr vaksam och uppmÀrksam kan man tidigt upptÀcka dessa barn,hjÀlpa dem att underlÀtta sin situation och pÄ sÄ sÀtt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns mÄnga tecken hos barn med sociala och emotionella svÄrighet, det kan vara allt frÄn ont imagen, koncentrationssvÄrigheter eller att de har svÄrt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn mÄste man som pedagog pÄ förskolor ha grundlÀggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svÄrigheter..

Det hÀr examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptÀcka det och vilka skyldigheter lÀrare har i dessa fall. För att avgrÀnsa detta stora omrÄde har jag valt att koncentrera innehÄllet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvÄrd och anmÀlningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lÀrare kan se och upptÀcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjÀlpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nÀmnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten bestÄr arbetet Àven av en intervjuundersökning.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om utomhusmiljön pÄ förskolan pÄverkar barns lekar, och om nÄgon typ av lek kan anses vara mer sprÄkutvecklande Àn andra. I studien jÀmförs tvÄ förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien Àr kvalitativ och det material den bygger pÄ utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollÀrarna. Med litteraturens hjÀlp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för sprÄket, nÀmligen roll- och fantasilekar samt lekar dÀr barn fÄr möjlighet att trÀna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn Àr duktiga pÄ att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgÄng till.

En mÀnniskas religiösa övertygelser pÄverkas starkt av hennes uppvÀxtmiljö och relation till förÀldrarna. I ett alltmer heterogent samhÀlle stÄr sÄvÀl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna förÀldrars reflektioner kring och erfarenheter av förÀldraskap i allmÀnhet, samt andlig vÀgledning av barnen.Studien har utgÄtt frÄn ett bekvÀmlighetsurval med svenska och engelsksprÄkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkÀt. InnehÄllsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhÄllanden undersökts, med hjÀlp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna förÀldrars uppfattning om förÀldraskap harmonierar i stora drag med rÄdande normer i samhÀllet. Man anser vidare att kristna förÀldrar har ett ansvar att vÀgleda sina barn in i den kristna tron, Àven om diskursen kring andlig vÀgledning Àr nÄgot tvetydig.

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrÄgor med inriktning pÄ frÄgor om döden. Vi anvÀnde oss av tre forskningsfrÄgor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstÄr och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade Ätta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det Àr vanligt att barn funderar kring döden och stÀller frÄgor om detta. Pedagogerna i vÄr studie upplevde att det Àr frÄn tre Ärs Älder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sÀttet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar Àr genom att stÀlla frÄgor till pedagogerna.

Barn upplever ofta kontakt med sjukvÄrden som skrÀmmande, och det Àr viktigt för dem att ha stöd av sina förÀldrar. För att förÀldrar ska orka vara ett stöd för barnet och vara delaktig i vÄrden krÀvs ett gott samarbete mellan förÀlder och vÄrdpersonal. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att förÀldrar Àr delaktiga i vÄrden av sitt barn. Studien har genomförts som en systematisk litteraturöversikt, genom att anvÀnda en metod för integrerade översikter kunde kvalitativa och kvantitativa studier integreras. Genom analys av 17 vetenskapliga artiklar skapades resultatet, vilket bestÄr av tvÄ huvudkategorier; betydelse för förÀldrar att vara delaktig i sitt barns vÄrd och vÄrdpersonalens roll i förÀldrarnas delaktighet, med underkategorier.

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhÄllande till sina klÀder att diskuteras. Metoden som anvÀnts Àr fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexÄrsÄldern. Intervjuerna har utförts pÄ en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och tvÄ könshomogena grupper. Barnen anvÀnder frÀmst klÀder och fÀrger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. KlÀderna och fÀrgerna som barnen anvÀnder Àr till stor del könsnormativa.