Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier barn i Äldrarna fyra till sex Är anser sig anvÀnda för att ta kontakt med andra barn för att leka.För att belysa syftet har en kvalitativ studie med intervju som metod genomförts. Barnen intervjuades parvis pÄ de förskolor dÀr barnen vistades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna analyseras genom meningskoncentrering.Huvudresultaten som framgÄr i studien Àr att barnen har visat sig vara sociala och kontaktsökande. Barnen anser att kamratskap Àr viktigt och att det skulle vara trÄkigt utan kompisar. Deltagarna i studien har Àven mÄnga uppfattningar om vad som krÀvs för att fÄ deltaga i lek.

De flesta barn tycker om att spela spel av olika slag, dessutom finns det mycket matematikoch mÄnga lÀrtillfÀllen i spelen. Vi vill genom detta examensarbete belysa hur tÀrningsspelkan anvÀndas för att stÀrka barns taluppfattning med hjÀlp av tÀrningens talbilder.TÀrningen bestÄr av olika talbilder dÀr prickarna ligger i ett visst mönster. Att barn kan semönster Àr viktigt för att de ska kunna utveckla sina kunskaper om tal.Syftet med undersökningen Àr att fÄ mer kunskap om vilka möjligheter till lÀrande somtÀrningsspel kan ha för barns förstÄelse av tÀrningens talbild samt vilken matematikförskolebarn anvÀnder dÄ de spelar spel. Undersökningen bygger pÄ observationer av tolvbarn i Äldrarna fyra till sex Är och utfördes pÄ en förskola och i en förskoleklass. Barnen harobserverats utifrÄn ett i förhand utarbetat observationsschema.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande pÄ förskolan. DÄ begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess lÀroplan har vi valt att gÄ djupare in pÄ hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier pÄ hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika mÄnga som handlar om barnens perspektiv. DÀrför har vi i vÄr studie valt att enbart utgÄ ifrÄn barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frÄgestÀllningar vi har anvÀnt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med barn pÄ tre olika förskolor. Resultatet visar att det Àr i leken som barn kÀnner sig ha mest inflytande, dÀr upplever de flesta att de pÄ egen hand fÄr bestÀmma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men mÄnga av barnen hade gÀrna velat fÄ bestÀmma nÀr de skall fÄ leka.

Bakgrund: Deltagandet i den fria leken Àr ytterst viktigt för barn. Det Àr dÀr de trÀnar sina sociala fÀrdigheter tillsammans med andra. Genom leken lÀr barnen kÀnna sig sjÀlva och sin omvÀrld. För att fungera i dagens samhÀlle krÀvs det en god social förmÄga dÄ vi i allt större utstrÀckning jobbar och lever nÀra varandra. Skolan har ett lika stort ansvar att uppnÄ bÄde de sociala- och kunskapsmÀssiga mÄlen.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys analysera fem tingsrÀttsdomar dÀr kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rÀttsvÀsendet framstÀller de kvinnliga gÀrningsmÀnnen utifrÄn ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var ocksÄ att studera huruvida kvinnorna framstÀller sig pÄ nÄgot av endera sÀtten. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar pÄ att ett flertal av tingsrÀttsdomarna tenderade att fokusera pÄ kringliggande omstÀndigheter i de kvinnliga förövarnas liv istÀllet för den brottsliga gÀrningen. De omstÀndigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrÀtten ser kvinnorna som offer hellre Àn som gÀrningsmÀn. Resultatet visar ocksÄ pÄ att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framstÀlla sina brottsliga gÀrningar utifrÄn att tillskriva sig sjÀlva vedertagna kvinnliga attribut..

Bakgrunden till denna studie grundade sig i problematiken om föreningsidrottens svÄrighet att hÄlla kvar barn i föreningen under en lÀngre tid samt hur barn pÄ sin fritid blir mer och mer stillasittande. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera hur lÀrandemiljöer för fotbollsspelande barn kan skapas inom ramen för en trÀningsverksamhet vars inriktning Àr att ta hÀnsyn till varje barns utveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och teorin förhandling av mening som grund vill vi studera interaktionen mellan trÀnare och barn, och interaktionen mellan barn. Ansatsen var fÀltforskning, och utifrÄn detta genomfördes observationer och fÀltanteckningar. En kvalitativ metod anvÀndes tillsammans med en interaktionsanalys ianalysarbetet.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hĂ€lsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att lĂ€saren ska kunna förstĂ„ vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig pĂ„ överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett vĂ€xande problem som leder till flera negativa konsekvenser, mĂ„nga fysiska men Ă€ven psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hĂ€lsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehĂ„llsanalys baserad pĂ„ Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien Ă€r utförd pĂ„ sjĂ€lvbiografier dĂ€r vuxna mĂ€nniskor beskriver sina upplevelser av att vĂ€xa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser pĂ„ grund av sin övervikt avseende hĂ€lsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kĂ€rlek.Slutsats: MĂ„nga barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt nĂ„gon hĂ€lsa.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Inledning: Att bli förÀlder ses ofta som en naturlig sak, dÀr allt gÄr som det ska och ett friskt barn föds. För vissa förÀldrar Àr verkligheten en annan. Ett barn kan födas för tidigt eller ett barn kan födas med komplikationer som krÀver vÄrd. Bakgrund: Varje Är föds drygt 110 000 barn i Sverige, 10 % av dessa behöver neonatalvÄrd. Alla barn har rÀtt till att ha sina förÀldrar hos sig nÀr de vÄrdas pÄ sjukhus.

BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I mitt arbete som förÀldrarÄdgivare trÀffar jag dock pÄfallande ofta förÀldrar som Àr frÄnskilda. Det visade sig att en majoritet av de förÀldrar FörÀldrarÄdgivningen trÀffar Àr frÄnskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsomrÄden? Jag började ocksÄ undra över denna omvÀndning av statistiken.

Sedan FN:s konvention om barns rÀttigheter har barns inflytande och delaktighet i samhÀllsplaneringen stÀrkts i de frÄgor som rör barnet. Konventionen hÀvdar att det Àr barnens rÀtt att bilda och uttrycka sina egna Äsikter samt att dessa ska respekteras och tas pÄ allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande Àr ovÀrderligt i de frÄgor som berör dem men att projekt sÀllan vet hur man ska gÄ tillvÀga för att lyckas uppnÄ ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus pÄ vad barnen kan tillföra samt varför det Àr viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt dÀr barnen fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin nÀrmiljö pÄ ett varierat och kreativt sÀtt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv Àr komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan Ästadkommas utan barnen.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.