Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som lÀste för en specialtrÀnad hund, vÀcktes vÄr nyfikenhet för möjligheten att anvÀnda sig av djur i undervisningssyften. VÄr utgÄngspunkt Àr att studera hur barn kan trÀna upp sina lÀsfÀrdigheter. AvgrÀnsningen i studien innebÀr att vi har för avsikt att studera yngre barns, i Ärskurs 2, upplevelser av att lÀsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, dÀr 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att lÀsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att nÀr eleverna talade om lÀsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att lÀsa för sin hund.

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

Ångest Ă€r ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar förĂ€ldrar som viktig bas för inlĂ€rning. FörĂ€lderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthĂ„llande av Ă„ngest. Genom reciprocitet pĂ„verkar Ă€ven barnet förĂ€ldrarna.

VÀxlingen mellan dag och natt Àr nÄgot vi upplever stÀndigt. För att ta reda pÄ vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förÀndras nÄgot av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i tvÄ omgÄngar. En första intervju för att ta reda pÄ barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfÀlle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen Àndrade Ätta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell.

Barnastma Àr en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige Àr drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel pollen, tobaksrök eller pÀlsdjursallergi. Astma Àr en sjukdom av inflammatorisk karaktÀr som ger hyperreaktivitet och förtrÀngning av luftvÀgarna. De inflammatoriska förÀndringarna i luftvÀgarna beror pÄ att T-lymfocyter, eosinofiler, mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir kÀnsliga för kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pÀlsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppvÀxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. FrÄgestÀllningar: Hur upplevde de relationen med och kÀnslorna inför sina förÀldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och pÄ vilket sÀtt har det pÄverkat dem? Har de fÄtt stöd och i sÄ fall varifrÄn?Med hjÀlp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan kÀnna en egen skuld för förÀlderns sjukdom, att de fÄr ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

UtifrÄn temat HÄllbart SamhÀlle och aspekten Socialt HÄllbart SamhÀlle, Àr denna uppsats en berÀttelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhÄllande till funktionsnedsÀttningen autism hos barn och dÀr frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt.Med hjÀrta, hjÀrna och engagemang har jag undersökt utifrÄn mina anvÀndare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina anvÀndare förutsÀttningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men Àven andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose dÄ mÄlet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan bÄda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsÀttning eller ej. MÄlet har dÀrmed Àven varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa tvÄ parters behov, sÄvÀl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge nÄgot uttryck av hjÀlpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism.Examensarbetet har Àven varit en möjlighet för mig som designstudent att fÄ lÀra mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt Äsikter till leksaksprodukten.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i Äldern 5-12 Är, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapslÀget inom Àmnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgÀngliga vid universitetsbiblioteket vid LuleÄ Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig frÀmst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stÀrka kognitiva svÄrigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel pÄ typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap nÄgra pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien Àr av kvalitativ art och underlaget till studien Àr sju intervjuer som genomfördes med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i en kommun. IntervjufrÄgorna har formulerats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tÀnka pÄ nÀr de ska möta ett barn i sorg Àr att vara lyhörd och se till varje barns behov. NÄgra skulle vÀnta pÄ att barnet börjar prata om det, medan nÄgra andra skulle ta upp det med barnet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrÄn dessa intervjuer skapa en förstÄelse för pedagogers uppfattningar, gÀllande sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn.Den teoretiska bakgrunden vilar pÄ fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod Àr dels dess beskrivning av fenomen utifrÄn individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mÀnsklig förstÄelse av diverse företeelser.Resultatet, med hÀnsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det Àr förÀldrarna som bÀr ansvaret av att lÀra samt stödja sina barn i deras modersmÄlutveckling. Detta Àr nÄgot som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmÄlet, vilket gör det enklare att utveckla andra sprÄk.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför förÀldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar pÄ barns transportsÀtt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsÀtt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primÀra datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till förÀldrar pÄ Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets Älder och avstÄndet mellan hemmet och skolan pÄverkar vilket transportsÀtt elever tar sig till skolan pÄ. MÄnga förÀldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ÀndÄ ska ta bilen till jobbet.

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik.