Bakgrund: Varje Är insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar Àr okÀnd. För förÀldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn nÀr de blir varse informationen. FörÀldrarna upplever en genomgripande förÀndring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. Syfte: Att belysa förÀldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn kÀnner inför framtiden och om det Àr skillnad ivad det gÀller framtidsdrömmar hos barn som vÀxer upp med sina biologiska förÀldrar. Vi hartittat pÄ vissa lagar som gÀller vid fosterhemsplacering, socialtjÀnstlagen och LVU, och pÄ hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad frÄn ungdomar som vÀxt upp med sina biologiska förÀldrar. Vi harocksÄ intervjuat vuxna som har vÀxt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar sÄg ut dÄ.Genom ett kvalitativt fÀltarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende pÄ vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle fÄ sÄolika svar som vi fick under vÄra intervjuer, gÀllande framtidsdrömmar hos ungdomar som vÀxtupp i fosterfamilj och de som vÀxt upp med sina biologiska förÀldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..

Det hÀr Àr en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras förÀldrars yrken och elevernas syn pÄ sina val av program om de upplever nÄgon orÀttvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna upplever sin situation i ett rÀttviseperspektiv. Den hÀr studien bekrÀftar det nÀmnda sambandet, de flesta elever vÀljer program och vidare studier och arbeten i nivÄ med sina förÀldrar. Detta Àr sÀrskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. PÄ Barn och fritid var det mera blandat.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Amning av för tidigt födda barn Àr komplext eftersom barnet Àr omoget och mer svÄrtolkat jÀmfört med fullgÄngna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebÀra en kÀnslomÀssig pÄfrestning för hela familjen och att uppnÄ en fungerande amning stÀller stora krav pÄ mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod anvÀndes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna pÄ neonatalavdelning och dÀrefter neonatal hemvÄrd. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

SammanfattningInledning: BipolÀr sjukdom Àr en svÄrhanterlig sjukdom som pÄverkar alla aspekter av livet. Uppskattningsvis lider ca 2-4 % av Sveriges befolkning av denna sjukdom. BipolÀr sjukdom drabbar i stor utstrÀckning Àven nÀrstÄende och dÄ i synnerhet barn som vÀxer upp med förÀldrar med denna sjukdom. Hur dessa barn upplever sina uppvÀxtförhÄllanden och vad det innebÀr för deras liv Àr inte tillrÀckligt utforskat. Detta ligger till grund för undersökningen i denna pilotstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 barn av cancer som Àr den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen pÄverkas av detta under lÄng tid. En sÀker och trygg vardag ersÀtts med stÀndig strÀvan om överlevnad, att bÄde barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rÀdsla, kaos och hjÀlplöshet. Syfte: Att beskriva förÀldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

Syftet med denna studie Àr att genom ett förÀldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur förÀldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för förÀldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har Ätta förÀldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar bÄde negativa och positiva upplevelser kring information frÄn förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie Àr att trots att inskolningarna sÄg olika ut pÄ olika förskolor sÄ tillskriver förÀldrarna samma önskemÄl kring vad som Àr viktigt för dem vid inskolning av sina barn pÄ förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Syftet med föreliggande studie Àr att vinna kunskap om vilka möjligheter till lÀrande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, dÀr antal barn per lÀrare varierar.Studiens teoretiska ansats Àr utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken Àr lÀrandets objekt, som Àr förmÄgor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lÀrandets akt, som handlar om hur lÀrandet gÄr till. LÀraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lÀrande för barn genom att rikta barns uppmÀrksamhet mot lÀrandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lÀrandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förstÄelse för lÀrandeobjektet. TvÄ undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lÀrare har observerats med hjÀlp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lÀrare pÄverkar kommunikationsmönstren kring lÀrandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds mÄnga fler möjligheter till lÀrande Àn barn i den stora gruppen.