Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Detta examensarbete Àr en c-uppsats och en avslutande del i lÀrarutbildningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elevvÄrdande personal talar om sina pedagogiska och sociala strategier gentemot barn med socioemotionella problem.Genom intervjuer, tidigare forskning och teorier visar resultatet pÄ att barn med socioemotionella problem behöver struktur, tydlighet och realistiska krav och förvÀntningar dÀr fokus bör ligga pÄ barnets styrkor.Genom uppmuntran och beröm kan barnets sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende stÀrkas vilket bidrar till att barnet kan fungera bÀttre socialt men ocksÄ nÄ kunskapsmÄlen.För detta krÀvs det att personalen kring barn med socioemotionella problem har kunskap kring arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt..

Behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem behandlare. FrÄgorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjÀlp. Resultatet visar att behandlarnas frÀmsta syfte Àr att avlasta barnen frÄn skuld, bekrÀfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte Àr ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen anvÀnder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Bakgrund: Trygghet och förÀldrakontakt Àr viktigt dÄ ett barn vÄrdas pÄ sjukhus visar flera studier. SÄvÀl barn som förÀldrar pÄverkas negativt om inte möjlighet finns till anknytning, nÀrvaro, delaktighet och kÀnslomÀssig kontakt med varandra. FörÀldrars nÀrvaro i samband med vÄrden av sina barn Àr inte alltid sjÀlvklar i dagens lÀge. Ska förÀldrar vara nÀrvarande vid invasiva moment pÄ barn i vÄrden, varför och vem bestÀmmer det? Det familjecentrerade synsÀttet understryker dock vikten av att förÀldrarna ses som parter i vÄrdandet.

Syftet jag vill uppnÄ med detta arbete Àr att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill Àven ta reda pÄ hur en pedagog kan förbereda sig sjÀlv samt sina elever pÄ sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vÀnda sig om denne Àr i behov av extra hjÀlp. I litteraturgenomgÄngen redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser Àven kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter betrÀffande barn och sorg.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

Syftet med denna studie Àr att fÄ förskollÀrares perspektiv pÄ vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollÀrare anvÀnder sig av. UtifrÄn syftet skapades tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollÀrare i den fria leken? och Hur handskas förskollÀrare med konflikter som uppstÄr under den fria leken?  För att syftet och frÄgestÀllningarna skulle besvaras anvÀndes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes pÄ tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lÀr mycket av sina konflikter och kan med hjÀlp av förskollÀrarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hÄllbara strategier att hantera sina pÄgÄende och framtida konflikter.

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Personer som kommer till Sverige frÄn andra EU-lÀnder för att försörja sig genom tiggeri Àr ett fenomen som har ökat i omfattning pÄ kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket vÀcker frÄgor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rÀttigheter som Àr likstÀllda med svenska barn. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika samhÀllsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnÄ detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnÀmnden för barn och unga samt med aktörer frÄn frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgÄngspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrÀttsperspektivet.

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.