Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn Àter samt hur mycket och pÄ vilket sÀtt barn Àr fysiskt aktiva. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förskolepersonals syn pÄ smÄ barns rörelse- och matvanor samt pÄ hur de kan stötta förÀldrar till att skapa hÀlsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 Är. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: SmÄ barns rörelse- och matvanor pÄ och utanför förskola, Faktorer som pÄverkar smÄ barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till förÀldrar.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden Àr en viktig del av barns liv, det Àr dÄ de umgÄs med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas tvÄ barn med funktionshinder och tvÄ barn utan samt tvÄ tjÀnstemÀn som arbetar med frÄgor rörande barns fritid, under tvÄ av barnintervjuerna har förÀldrarna deltagit. Intervjuerna Àr i samtalsform dÀr samtalet fokuserar pÄ barns möjligheter till en aktiv fritid (nÀr en person deltar i en aktivitet pÄ ett verksamt sÀtt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras förÀldrars syn pÄ funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Beröring Àr, efter att lÀnge ha varit ganska förbisett, numera ett vÀxande forskningsomrÄde inom förÀlder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmÄgor, och kanske sÀrskilt för sprÄkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förÀlder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förÀlder-barn dyader. Inspelningar av fyra förÀlder-barn-par i Ätta filer, tvÄ filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, tvÄ flickor och tvÄ pojkar, var vid första inspelningstillfÀllet 3 mÄnader gamla och vid andra 6 mÄnader.FörÀlderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv pÄ vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analys av insamlad data resulterade i tvÄ kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med dÀrtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades pÄ Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfÀllen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.

Den hÀr studien jÀmförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras förÀldrar medverkat i ett förÀldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova anvÀndes för att avgöra om grupperna skiljde sig Ät i hur mycket beteendeproblem, ouppmÀrksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.

Det hÀr examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lÀrare ska hantera situationer som kan uppstÄ kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att fÄ insikt om och ökad förstÄelse för barn som lever i familjer dÀr det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att lÀsa litteratur inom omrÄdet och intervjuat tvÄ lÀrare och en skolsköterska med lÄng erfarenhet av barn och dÄ ocksÄ av barn som lever under sÄdana förhÄllanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna pÄ hur man kan upptÀcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlÀtta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot förÀldrarna. Sammanfattningsvis kan sÀgas att undersökningen visar hur viktigt det Àr att man som lÀrare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartlÀggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal pÄ sin kompetens, pÄ sina utvecklingsmöjligheter pÄ arbetsplatsen och i yrket, hur de ser pÄ sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgÄng till handledning ser ut. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har jag fÄtt fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vÄrd och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska fÄ tillrÀckliga utvecklingsmöjligheter pÄ sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar ocksÄ att personalen ser positivt pÄ sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrÄgade att arbetslaget aldrig har fÄtt handledning, trots att flertalet av dem nÄgon gÄng har kÀnt ett behov av detta.

Syftet med denna studie var att dels jÀmföra barn, 3?6 Är, och förÀldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur förÀldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta.Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3?6 Är) och 10 förÀldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. FörÀldrarna fick dÀrefter Àven vÀlja vilken av fem bilderböcker, frÄn vilka illustrationerna var hÀmtade, som de skulle vilja lÀsa för sina barn och motivera sitt val.Resultatet frÄn undersökningen tyder pÄ att illustrationerna Àr en aspekt för bÄde barn och förÀldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna.Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. FörÀldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet.FörÀldrarna ansÄg att illustrationer, handling, moral och lÀrdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet förÀldrar ville ha möjlighet att berÀtta egna historier kring illustrationerna i bilderboken..

I hela vÀrlden Àr fetma ett ökande problem bland barn och tonÄringar. Det Àr dÀrför viktigt för allmÀnheten sÄvÀl som vÄrdpersonal att fÄ kÀnnedom om hur de som Àr feta upplever sin situation för att kunna erbjuda rÀtt stöd och hjÀlp samt att kunna bemöta dem pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva barn och tonÄringars upplevelser av att leva med fetma. Metoden Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att barn och tonÄringar fÄr utstÄ krÀnkning av kamrater, familjemedlemmar och okÀnda personer.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

Barns lek i styrd lek och fri lek Àr intressant för alla som arbetar med barn eller bara Àr intresserade av barns utveckling. Leken Àr de smÄ barnens sÀtt att upptÀcka och utforska sin vÀrld. PÄ förskolan fÄr barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjÀlp av pedagoger som fyller pÄ deras lekar fÄr barnen en bra start i sin utveckling. Lek Àr viktigt.Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur barnen lÀr sig och hur de anvÀnder sina erfarenheter. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.