Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad pÄ Theory of Planned Behaviour dÀr attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen Àr försöka ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur mycket tid man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en separation eller skilsmÀssa eftersom mÄnga barn i den situationen förlorar kontakten med den ena förÀldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frÄgeformulÀr bestÄende av 31 frÄgor och pÄstÄenden gÀllande umgÀnge. Resultaten visar att tiden man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en skilsmÀssa beror pÄ intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förvÀntningar man upplever frÄn omgivningen.

Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmÀlningsbenÀgenhet till socialtjÀnsten, nÀr misstanke finns att barn far illa. Som utgÄngspunkt anvÀndes Socialstyrelsens handbok om anmÀlningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmÀlningsbenÀgenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. DÀrefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer frÄn fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmÀlningsbenÀgenheten, och vilka faktorer som pÄverkade dem i sina bedömningar vid en anmÀlan. I stort sÀtt gör alla skolkuratorer anmÀlningar.

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Vi har arbetat med anmÀlningsplikten för pedagoger. Inom detta berör vi nÀr det rÀknas som att ett barn far illa, hur en anmÀlan görs och hur socialtjÀnsten gÄr tillvÀga de behandlar en anmÀlan. Vi har undersökt vad verksamma pedagoger och lÀrarstudenter kan om anmÀlningsplikten. Regeringens proposition om den nya lÀrarutbildningen sÀger att lÀrarstudenter bör vara insatta i FN?s barnkonvention för att kunna försvara barnens rÀttigheter i skola och samhÀlle.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med lÀnsstyrelserna, i uppdrag att granska vÄrden i HVB-hemmen. Detta resulterade i tvÄ olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvÄrden utifrÄn ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrÄn barn som Àr placerade tillsammans med sina förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de omrÄden som socialstyrelsen och lÀnsstyrelserna framstÀller i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande omrÄden framstÄtt som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt Àr, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Vi har skrivit ett arbete om genus och jÀmstÀlldhet i tvÄ förskolor. PÄ dessa tvÄ förskolor har vi gjort undersökningar med hjÀlp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollÀrare och barnskötare tillÀmpar genus och jÀmstÀlldhet i sina barngrupper. Med hjÀlp av litteratur och forskning har vi sedan sammanstÀllt hur förskolorna jobbar med Àmnet..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt beroende pÄ var förskolan ligger i landet. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka förutsÀttningar flersprÄkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina sprÄk utifrÄn pedagogernas syn pÄ flersprÄkighet.För att komma fram till resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ intervjumetod dÀr informanterna gavs möjlighet att berÀtta om sina erfarenheter kring flersprÄkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhÄllningsÀtt har stor betydelse nÀr de arbetar med flersprÄkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barn i sina verksamheter. Exempel pÄ metoder som pedagogerna anvÀnder för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr att ha höglÀsning för barnen via projektor; pÄ sÄ vis kan alla följa med under lÀsningen via bÄde bild och text, vilket underlÀttar för, bland andra, flersprÄkiga barn. Pedagogerna i vÄr undersökning menar att detta kan stÀrka barnens lÀsförstÄelse.

Arbetet handlar om att skapa en bÀttre stÀmning kring medicinering av barn mellan 0-3 Är med astma.    Produkten fungerar som en distraktion för barnet dÄ barnet ska medicineras, den tar bort barnets fokus pÄ sjÀlva medicineringen. Produkten ger barnet möjlighet att vara med och bestÀmma över situationen och tillsammans med sina förÀldrar skapa en trevlig rutin.    I mitt arbete har jag Àven undersökt hur man kan förbÀttra informationsflödet mellan sjukvÄrden och förÀldrarna. Ett effektivt informationsflöde Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att medicineringen ska bli sÄ effektiv och trevlig som möjligt, med trygga förÀldrar har man ett tryggt barn.?.

Bakgrund: Cancer drabbar cirka 250-300 barn varje Är. FörÀldrar har fÄtt en alltmer betydelsefull roll i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Enligt tidigare forskning har förÀldrars upplevelser av vÄrden varit beroende av sjuksköterskors bemötande, deras intresse för barnet och tillgÀnglighet. Familjefokuserad omvÄrdnad inriktar sig pÄ hela familjen och deras behov. Syfte: Att belysa förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer.

Den hÀr uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det Àr att vÀnta pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, stÀlls flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den hÀr uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad sÀger de sjÀlva om sin situation? Hur Àr det att bo som de gör? Hur Àr det att vara barn och vÀxa upp under de omstÀndigheterna som de lever under? Praktiska frÄgor som hur barnen trÀffas med sina vÀnner, hur gÄr det i skolan? Hur hanterar man livet nÀr man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill nÀr man lever som i ett kollektiv? VÄgar man som papperslös drömma om framtiden? Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att fÄ svar pÄ nÄgra av de frÄgorna och framförallt lÄta barnens röst bli hörd..

 Sammanfattning: Den hÀr studien syftar till att ta reda pÄ om förÀldrars utomhus vanor pÄverkar valet av att sÀtta sina barn pÄ en I Ur och Skur förskola respektive pÄ en kommunal/allmÀn förskola. Tidigare forskning visar att det Àr bland annat nÀrheten till hemmet som Àr avgörande. För de som sökte sig till andra förskolor/skolor var det ocksÄ pedagogiken och inriktningen som spelade en avgörande roll. Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning dÀr fyra förskolors förÀldrar har deltagit, tvÄ kommunala och tvÄ I Ur och Skur. Sammanlagt har 180 förÀldrar tillfrÄgats och 44 deltagit.

Bakgrund: Det Àr ungefÀr 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet. VÄldet försiggÄr i olika familjesammansÀttningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna vÄld kan leda till att barnen fÄr svÄrt att klara sin skolgÄng och kan Àven ge bÄde psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan Àr en person som alla barn pÄ en skola trÀffar nÄgon gÄng under sina skolÄr och har dÀrför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie anvÀndes en induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Datamaterialet bygger pÄ intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekrÀftar barnets berÀttelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig sjÀlv och barnet sÄ att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och pÄ sÄ sÀtt ha lÀttare för att söka stöd hos denne och berÀtta om sina erfarenheter..

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera nÄgra pedagogers syn pÄ hur de anser att den uppmÀrksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till nÄgon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar pÄ vad barn har att sÀga samt hur de bÀst anser att de ger barn goda förutsÀttningar för att kunna uttrycka sina Äsikter och kÀnslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhÀlle och pÄ landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kÀnde sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förstÄelse.Studien visar Àven att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istÀllet för att tala över huvudet pÄ dem med hjÀlp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stÀrka varje barns sjÀlvkÀnsla genom samtal och beröring och att arbeta med sprÄklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att anvÀnda sig av för att ge barn de bÀsta förutsÀttningarna till att kunna bli vÀl kommunicerande individer..

Syftet med studien var att ta reda pÄ om förÀldrarnas relation med slÀkt och vÀnner pÄverkats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var ocksÄ att jÀmföra om det fanns nÄgon skillnad mellan mödrarnas och fÀdernas svar. Studien har en kvantitativ och jÀmförande design och redan gjorda och besvarade enkÀter har anvÀnts. 207 förÀldrar till barn med Downs syndrom frÄn 10 slumpmÀssigt utvalda platser i Sverige tillfrÄgades och 165 valde att delta.   Huvudresultatet frÄn den hÀr studien visade att de flesta förÀldrarna inte upplevde att relationen till slÀkt och vÀnner förÀndrats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom. FörÀldrarna upplevde ocksÄ att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder.