Expropriation, inlösen och rådighetsinskränkningar
Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, granska och jämföra expropriation, inlösen och rådighetsinskränkningar i två lagar: plan- och bygglagen och expropriationslagen. För att uppnå syftet användes en traditionell juridisk metod. De två lagarna skapades utifrån olika syften men uppsatsen visar att dessa ändå har likheter. Uppsatsen åskådliggör hur plan- och bygglagen hanterar inlösen och rådighetsinskränkningar medan expropriationslagen hanterar olika former av expropriation. Sedan granskas innebörden av bestämmelserna i ljuset av egendomsskyddet i den svenska grundlagen. När egendomsskyddet beaktas kan vissa bestämmelser bedömas vara mindre väl förenliga med grundlagen. En av uppsatsens slutsatser var att fastställandet av ersättning för det mesta sker utifrån bestämmelserna i expropriationslagen. Uppsatsen visar också betydelsen av presumtionsregeln, men även hur denna regel kan i viss mån anses vara skapad för en annan marknadssituation än den idag rådande.