hur svÄrt kan det vara att Äterskapa samma ljudbild och kÀnsla som pÄ den skiva som du tycker att lÄter bÀst Àven om du inte har tillgÄng till exakt samma utrustning och lokaler? En stor del av varför jag tycker att en skiva Àr bra Àr ljudbilden. Det lÄter kanske banalt men ta till exempel den svenska dödsmetall-scenen i slutet av 80-talet och början 90-talet. BÄde Entombeds Left Hand Path (1990) och Dismembers Like An Everflowing Stream (1991) har det vÀlkÀnda Sunlight-soundet som Àr en ljudbild som band i dödsmetall-genren Àn idagförsöker Äterskapa. Under fem utspridda dagar spelade vi in sex stycken av mina egenkomponerade lÄtar och genom gedigen efterforskning ville vi försöka Äterskapa samma kÀnsla och ljudbild spm pÄ skivan by The Grace of God av The Hellacopters.

Sexuella nÀrmanden som sker via nÀtet Àr dokumenterat i ett flertal studier. Dessa nÀrmanden kan se ut pÄ olika sÀtt, ofta i form av trakasserier. Anonymitet Àr en förutsÀttning för att kunna utsÀtta andra för sexuella nÀrmanden. Bakom en dataskÀrm kan individer lÄtsas vara nÄgon annan och dÀrmed tÀnja pÄ grÀnserna. MÀnniskor anvÀnder internet i olika syften, bland annat för att finna sexuella partners och kÀrlekspartners.

Detta arbete handlar om lÀxor, deras syfte och deras effekter, men Àven om hur inlÀrning kan ske pÄ andra sÀtt i dagens skola. Meningen var att försöka fÄ en uppfattning om lÀxor Àr nödvÀndiga eller om det bara Àr ett koncept som förvÀntas av skolan och lÀraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge lÀxor och dÀrför Àr det intressant att fÄ en uppfattning om varför de finns och anvÀnds. Forskning visar att lÀxor för yngre barn inte har nÄgon effekt pÄ inlÀrningen och att undervisning som Àr lÀrarledd ger bÀttre resultat. LÀrarna som jag intervjuat menar att det Àr omöjligt att nÄ kunskapsmÄlen utan lÀxa och menar att lÀxor förbereder eleverna för framtiden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tjÀnsteproducerande organisationer arbetar med intern marknadsföring. TjÀnsteföretagets framgÄngar Àr starkt relaterade till hur vÀl fungerande den interna marknadsföringen Àr. Jag sÄg det dÀrför som intressant att studera hur ett tjÀnsteföretag sköter sin interna marknadsföring och Àven i vad mÄn man anvÀnder belöningar eller andra motivationshöjare. Jag valde att utföra en fallstudie pÄ fackförbundet Sif eftersom dom rimligen borde föregÄ med gott exempel gÀllande fokuseringen pÄ intern marknadsföring samt bruk av en eller annan form av belöningssystem. Jag utförde en personlig intervju med den ombudsman som har som sitt specialomrÄde just inom lön, pension och andra ersÀttningar.

Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning betrÀffande den fria rörligheten för tjÀnster som finns inom Europeiska gemenskapen och dÄ sÀrskilt friheten som gÀller för arbetsgivare som Àr etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahÄlla tjÀnster i en annan medlemsstat Àn etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att dÀr utföra tjÀnster under en begrÀnsad tidsperiod.Studien handlar Àven om hur de olika arbetsrÀttsliga systemen Àr uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrÀttsliga principer som Àr viktiga i den svenska arbetsrÀttsliga lagstiftningen, vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anstÀllningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut nÀr det gÀller den fria rörligheten för tjÀnster. HÀr studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrÀttsliga lagstiftning kan komma att pÄverkas av framtida lagstiftning..

Syftet med denna uppsats Àr att analysera kommunsammanlÀggningen i Sverige under Ären 1963 ? 1974 utifrÄn ett HÀstvedaperspektiv. HÀstveda kommun tillsammans med flertalet andra smÄkommuner blev en del av det som kom att kallas HÀssleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos sÄvÀl kommunalfullmÀktige och anstÀllda i kommunhuset, men ocksÄ hos invÄnarna i kommunen. Uppsatsen undersöker ocksÄ om HÀstveda kommun vid sammanlÀggningen hade nÄgra finansiella tillgÄngar kvar.Syftet Àr ocksÄ att undersöka varför HÀstveda gick med i just i det som skulle bli HÀssleholms kommun och inte i nÄgon annan nÀrliggande kommun.Undersökningen Àr gjort utifrÄn protokoll, tidningsartiklar, insÀndare, intervjuer och krönikor..

MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Är det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Denna uppsats bygger pÄ empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelÀrare. Syftet Àr att ta reda pÄ dessas instÀllning till och erfarenheter av Àmnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingÄende Àmnena. Resonemangen sÀtts in i en ram av teorier, lÀroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lÀmplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till Àmnesövergripande samarbete dÄ det ger tydliga sammanhang för elevernas lÀrande vilket anses fördelaktigt, men mÀngden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det krÀver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som mÄste hinnas med. En annan tydlig indikation Àr att lÀrarnas sÀtt att uttrycka sig Àr vÀsensskilt frÄn den typ av facksprÄk som anvÀnds inom forskningen..

Projektet innebÀr en nyprogrammering och ombyggnad av en stor 60-talsbyggnad, belÀgen framför det nationalromantiska "Kontrollkontoret" i Solna, Tomteboda. Det nya förslaget innebÀr yteffektiva student och forskarbostÀder i mÄngfald. FrÄn enkilda boendeceller till gemensamma boenden och radhusliknande lÀgenheter. Detta för att möta den efterfrÄgan av bostÀder som stÀndigt ökar och för att anpassa den ekonomiska aspekten i att bygga bostÀder sÄ nÀra Stockholms city. En central frÄga har varit att anpassa boendet efter buller, dÄ platsen Àr utsatt för buller frÄn olika hÄll; jÀrnvÀg & motorvÀg.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt SocialtjÀnstlagen i första hand övervÀgas om placering hos anhörig eller annan nÀrstÄende Àr möjlig. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anhörigplaceringar övervÀgs och pÄ vilket sÀtt socialsekreterare inom SkellefteÄ kommun ser till barnets bÀsta i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Resultatet har vidare analyserats utifrÄn tidigare forskning och med hjÀlp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det gÄr bra att tillÀmpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frÄgan kring möjliga anhöriga med förÀldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hÀnsyn nÀr övervÀgandet görs. Vad som Àr barnets bÀsta Àr inte alltid sjÀlvklart, men det Àr socialsekreterarnas uppgift att ta reda pÄ under utredningstiden..

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera huruvida de frÄn 2007 nya bestÀmmelserna om byrÄjÀv uppnÄr sitt syfte, genom att undersöka dess pÄverkan pÄ revisorns oberoende med avseende pÄ kvalitet, tilltro och överensstÀmmelse. Uppsatsen Àr av induktiv karaktÀr med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare anvÀndes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pÄ Àmnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benĂ€mns som kulinariska turister och maten pĂ„ det lokala resmĂ„let har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmĂ„len mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar Ă€mnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat Ă€r vid val av resa. Detta för att ta reda pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar beslutsfattandet och om maten Ă€r en av de mer betydande faktorerna.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.

Ericastiftelsen bedriver forskning om psykodynamisk barnpsykoterapi. En pÄgÄende studie Àr MÄlprojektet dÀr olika aspekter av mÄlformuleringar analyseras. Syftet med detta arbete var att undersöka mÄlformuleringarnas innehÄll samt att belysa fem barnpsykoterapeuters upplevelser av att arbeta med mÄl i Àrenden under psykoterapeututbildningen. Metoden var kvalitativ och bestod av en del dÀr mÄlen kategoriserades och en annan del dÀr intervjumaterialet bearbetades. Barnpsykoterapeuternas mÄlformuleringar delades in i tre kategorier med emotionellt fokus, problemfokus och socialt fokus.

Syftet med detta arbete Àr att ta del av hur nyutbildade lÀrare erfarit sin första tid i yrket. Jag har ocksÄ varit intresserad av att synliggöra om de nya lÀrarna Àr nöjda med den introduktion de fÄtt och om de fÄtt nÄgot mentorsstöd. LÀrarutbildningens nytta i deras arbete Àr en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att anvÀnda mig av tvÄ metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lÀrare. Denna studie strÀcker sig över ett brett spann dÄ deltagarna arbetat allt frÄn tre mÄnader till tre och ett halvt Är. Resultatet visar att de flesta lÀrare i intervjustudien har upplevt det första Äret som mycket pÄfrestande.