Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en receptionsanalys av HÀrskarringens bilder av mÀn diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhÀllet och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört tvÄ gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta kÀllmaterial analyserades med hjÀlp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis Àr sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade Àven medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Syftet med denna studie var att se nĂ€rmare pĂ„ gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever pĂ„ det naturvetenskapliga programmet pĂ„ en mindre ort i Sverige. Resultatet visade pĂ„ att alla dessa elever ville lĂ€sa vidare efter gymnasiet, men enbart tvĂ„ kunde tĂ€nka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestĂ€mt sig för nĂ„gon annan utbildning eller blivit avskrĂ€ckta frĂ„n att lĂ€sa kemi pĂ„ grund av sĂ€ttet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja lĂ€sa vidare inom kemiomrĂ„det kĂ€nde, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillrĂ€cklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga omrĂ„dena..

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lĂ€rare pĂ„ olika stadier inom skolan. Resultaten visade att mĂ„nga respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrĂ€vande, men att de konkretiserar betygskriterier och mĂ„lformuleringar pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt instĂ€llda till de nation-ella proven, men hade ocksĂ„ tankar om hur provsystemet kan förbĂ€ttras, och konkreta förslag gavs.

Pensionen Àr en viktig del av en individs framtida liv som mycket vÀl kan innebÀra skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vÀnda oss, vare sig det gÀller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillrÀckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie anvÀnder sig av data frÄn en norsk enkÀtundersökning pÄ internet, för att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekrÀfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; Ärsinkomst, Äldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsÀttning..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur barnteatern kan se ut idag och om den uppfyller barnens krav.Observationer gjordes pÄ tre slumpmÀssigt utvalda barnförestÀllningar för lÄgstadiet. DÀrefter intervjuades medverkande och publik som i detta fall bestod av barnen och dess lÀrare. IntervjufrÄgorna behandlade dels hur medverkande tÀnker inför en förestÀllning för barn och hur publiken uppfattade den, dels hur de anser att en bra barnförestÀllning bör vara.Resultatet i undersökningen visar nÄgra tydliga tendenser. De tre barnförestÀllningarna höll en god kvalitet i avseende pÄ framförande, musik och dekor. Men barn Àr ofta ovana teaterbesökare och har svÄrt att ta in information genom bara iakttagande.

Kan svenska gymnasieeleverna anvÀnda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som mÄste göras utifrÄn en given komplex situation dÀr vÀgen fram till svaret inte alls Àr uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslÀra. HÀr fick de visa ifall de förvÀrvat sÄdan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen pÄ ett sÀtt som Àr lÀmpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsÄg utröna i vilken utstrÀckning som elever kan ?översÀtta? en given form av funktionsbegreppet till nÄgon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har fÀrdigheten att utföra berÀkningar i enstegsuppgifter (lösa, pÄ förhand, uppstÀllda ekvationer) sÄdana som de trÀnat pÄ under större delen av matematiken i skolan..

I denna studie försöker jag ta reda pÄ vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för FrivÄrdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framstÀlls i dessa utredningar. Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjÀlp av teorier om socialkonstruktivism, stÀmpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen Àr att begreppen kriminalitet och missbruk fÄr liten betydelse i sin ensamhet, men nÀr man sammanslÄr begreppen fÄr dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik lÀggs ingen större vikt vid att stÀmpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i frÄga har en missbruksproblematik sÄ lÀggs mer fokus pÄ kriminaliteten.

I detta projekt analyseras och utreds orsakerna till varför omorganisationen i FolktandvÄrden GÀvleborg misslyckades. FolktandvÄrden GÀvleborg genomförde 2012 en omstrukturering med mÄlet att öka kundfokus och kommunikationen inom företaget. Omstruktureringen misslyckades efter nio mÄnader och resulterade i att dÄvarande VD blev uppsagd. Efter misslyckandet Ätergick företaget delvis till den tidigare strukturen. Arbetet har utformats som en kvalitativ fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med 5 personer inom FolktandvÄrden GÀvleborg.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar pÄ de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvÄfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, sÄ kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar mÄnga av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utstrÀckning motiverar med hjÀlp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som ocksÄ pÄverkar ledarskapet Àr organisationsstorleken..

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Jag fick genom uppsatsen bekrÀftat det som jag redan innan anat, nÀmligen att religionsÀmnet i mÄngt och mycket faktiskt upplevs som ett Àmne som Àr svÄrt att undervisa i, av olika skÀl som jag nÀrmare redogör för i sjÀlva uppsatsen, och att Àmnet tenderar att bli ett Àmne man tar tag i, dÄ det dÄliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt lÀro- och timplan skall ha, plÄgar lÀraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lÀmnar över det till nÄgon annan lÀrare, som antas ha större kunnande och/eller motivation.Dessutom upptÀckte jag att mÄnga lÀrare fortfarande uppfattar religionsÀmnet som huvudsakligen ?kristendomskunskap?, och att man alltsÄ i ganska liten utstrÀckning följer de nyare lÀroplanernas intentioner betrÀffande Àmnet..

Syftet med denna studie Àr att se hur ordet grym anvÀnds i icketraditionell bemÀrkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan Ären 1965-2004, sammanstÀllda av SprÄkbanken. Genom att studera faktorer sÄsom betydelse, genre, anvÀndare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gÄtt frÄn att innan 1970-talet endast anvÀnts för nÄgonting negativt till att ordet anvÀnds som en förstÀrkning eller för nÄgot som Àr snyggt, hÀftigt och positivt. Studien visar att ordet frÀmst anvÀnds inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av anvÀndarna Àr mÀn. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftsprÄk har ordet inte uppkommit i annan ordklass Àn vad dagens ordböcker tar upp..

I den hÀr uppsatsen diskuteras grÀnsdragning mellan de ersÀttningsrÀttsliga systemen inom sjörÀtten och miljörÀtten. Huvudsakligen handlar det om reglerna för vissa miljöskador i 32 kap. miljöbalken kan anvÀndas dÄ utslÀpp av en farlig substans har skett nÀr fartyget ligger till kaj vid lastning eller lossning. En uppdelning har gjorts mellan sÄdana substanser som Àr specialreglerade i sjölagen, nÀmligen bestÀndiga mineraloljor, och andra farliga substanser som Àr oreglerade. I uppsatsen diskuteras de olika regelverken rörande ansvarsgrund, tillÀmpningsomrÄde, ansvarssubjekt, ersÀttningsgilla skador samt möjligheten till begrÀnsning av ansvaret.

Varje dag begÄs misstag utav mÀnniskor. För piloter kan dessa misstag bli fatala. LÀnge har man vid flygolyckor endast sett till de direkta misstag som blivit begÄngna och pÄ sÄ sÀtt skaffat sig en syndabock. I detta arbete kan dock vikten av att uppmÀrksamma faktorer som varit bakomliggande i organisationen pÄvisas. DÄ en olycka intrÀffar skiljer man mellan osÀkra handlingar och latenta förhÄllanden.

I samband med en organisationsförÀndring sÄ kan ett företag fÄ olika konkurrensfördelar. En konkurrensfördel Àr bland annat att öka pÄ motivationen hos teamet, vilket Àr en faktor som skapar effektivitet i ett företag. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vad som skapar motivation hos team i deras dagliga arbete efter en organisationsförÀndring. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats bestÄende av fem personliga intervjuer i en fallstudie av LKAB. Empirin frÄn företaget analyserar jag sedan med de teorier som jag har valt.