Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

SAMMANFATTNINGSkogens tillvÀxt Àr naturligtvis en central och grundlÀggande aspekt i skogsbrukoch sjÀlva grunden för ett lönsamt skogsÀgande. FrÄgan Àr i vilken utstrÀckningskogsÀgare anvÀnder sig av data om tillvÀxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter Àr vÀsentliga och anvÀndbara. Eller kan det finnasalternativa sÀtt att presentera tillvÀxt och kanske Àven annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika vÀrdefull?Denna studie försökte frÀmst ta reda pÄ vilken tilltro skogsÀgarna fÀster vid dataom tillvÀxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsÀgarna hyste enrelativt stor tilltro till tillvÀxt angivet som ett numeriskt vÀrde (3,47 av 5 poÀng)och Àven till dess substantiella informationsvÀrde, men att Àven annanbestÄndsinformation som exempelvis ÄtgÀrdsförslag bedömdes som minst likaviktig.FelkÀllorna vid bestÀmning av stÄndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osÀkra Àr vid översÀttning frÄn stÄndortsindex tillbonitet.

Avregleringar och utvecklingen inom IT har inneburit en ökad möjlighet för utlÀndska banker och internetbanker att slÄ sig in pÄ den svenska bankmarknaden. Den ökade konkurrensen mellan banker och utvecklingen inom IT har gjort det lÀttare för bankkunder att byta mellan olika banker och att vara kund hos flera samtidigt. MÄnga företag lever med en uppfattning att sÄ lÀnge kunderna Àr nöjda, sÄ Àr de lojala.Studenter Àr ett kundsegment som bankerna försöker attrahera med speciella erbjudanden och antalet studenter vid landets högskolor ochuniversitet uppgick hösten 2006 till 338 000. Till följd av ökad konkurrens och dÀrmed tilltagande kundillojalitet har det blivit allt viktigare för banker att finna och tillgodose de faktorer som pÄverkar kunderna vid valet av bank. Studenter har uppvisat tendenser till att stÀndigt söka efter det bÀsta alternativet och mÄngagÄnger visat sig var illojala.

I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Den hĂ€r uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att se hur deras identitetsskapande pĂ„verkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens Ă€n den svenska. I uppsatsen har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att fĂ„ fram den empiri jag grundar min diskussion pĂ„. Intervjuerna har varit bĂ„de sĂ„dana dĂ€r jag satt mig ner med mina informanter men Ă€ven Internetbaserade dĂ„ det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frĂ„gestĂ€llningar i uppsatsen har varit: Om, och i sĂ„ fall hur, har informanten pĂ„verkats av att ha en eller bĂ„da förĂ€ldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten pĂ„ sig sjĂ€lv utifrĂ„n tillhörighet och identitet?.

Ett förekommande problem i den svenska varumÀrkesrÀtten rör bedömning av sÀrskiljningsförmÄga för vissa varumÀrken. I frÄga om ordmÀrken som bestÄr av en sammansÀttning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och PatentbesvÀrsrÀtten ha olika uppfattningar om hur sÀrskiljningsförmÄga för sÄdana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad fÄr det sÀgas att rÀttslÀget Àr oklart i frÄgan och dÀrigenom nÄgot som behöver redas ut.     Med utgÄngspunkt i en rÀttsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumÀrkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bÀr det. OrdvarumÀrket som sÄdant behandlas med utgÄngspunkt i dess uppbyggnad.

Syftet Àr att utvÀrdera i vilken utstrÀckning svenska företags belöningssystem motiverar de anstÀllda. PrimÀrdata inhÀmtades via tio fallstudier genom intervjuer med de ansvariga för belöningssystemet pÄ företagen. SekundÀrdata inhÀmtades via en teorigenomgÄng av böcker, artiklar och uppsatser hÀmtade ur Lunds Universitets Bibliotek. TeorigenomgÄngen mynnar ut i definierandet av tio kriterier som ett belöningssystem skall uppfylla för att vara motiverande för de anstÀllda. De definierade kriteriernas uppfyllelse analyseras för de tio fallen.

Detta examensarbete utgÄr frÄn en egen idé och har inte genomförts i samarbete med ett företag eller annan uppdragsgivare. PÄ grund av detta har arbetet varit mycket fritt, vilket har gjort vikten av eget ansvar större.En lösning för att hÀnga upp cyklar pÄ barnvagnar Àr nÄgot som fattas pÄ marknaden. Det kan tÀnkas vara ett litet problem, men en lösning borde ÀndÄ finnas tillgÀnglig.  Eftersom det finns sÄ pass mÄnga olika varianter av barnvagnar har detta arbete fokuserats mot att konstruera en cykelhÄllare som passar till en typ av barnvagnar. En prototyp har ocksÄ byggts för att utföra tester pÄ.Som metod har Fredy Olssons PrimÀr- och Principkonstruktion anvÀnts.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie Àr att beskriva och förstÄ om och hur genus konstrueras socialt i elever och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans i skolan. Tre övergripande frÄgestÀllningar som jag anvÀnt som utgÄngspunkt i denna studie Àr, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus nÄgra betydelser i elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans och har dans nÄgon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag anvÀnde mig för att undersöka dessa frÄgestÀllningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lÀrare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgÄr frÄn att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans Àr en aktivitet som sÀllan förekommer i Àmnet idrott och hÀlsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat bÄde pojkar och flickor upplever att dans Àr nÄgot som intresserar flickor mer Àn pojkar, detta trots att bara nÄgra fÄ av flickorna och ingen av pojkarna frÄn intervjuerna nÀmnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hÀlsa.

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

I fumingverket pÄ RönnskÀrsverken utvinns zinkklinker ur slaggen frÄn elugnen. En annan rÄvara Àr stÄlverksstoft. I fumingugnen omvandlas smÀltans zink- och blyinnehÄll till metallÄnga som oxideras till ett stoft. Stoftet renas i en klinkerugn. Slutprodukten, zinkklinker, som bestÄr av 70 - 75 % zink, exporteras till zinksmÀltverket Norzink i Norge.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Föreliggande studie redogör för en undersökning av en behandlingsinstitution för kvinnor med missbruksproblematik. Behandlingsinstitutionen tillÀmpar tolvstegsmodellen som en behandlingsmetod. Syftet med studien Àr att undersöka klienters Äsikter och synpunkter kring tolvstegsmodellen. Arbetet har vidare som syfte att redogöra för eventuella pÄverkan klienter i inlednings- och slutskedet av behandlingen upplever att behandlingen pÄ behandlingsinstitutionen har/haft pÄ dem. Metoden jag valde var kvalitativaforskningsintervjuer.Jag har valt att analysera intervjuerna utifrÄn symbolisk interaktionism.

Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgÄngar med tillÀgg i IAS 39 och IFRS 7 vad gÀller klassificering, vÀrderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförÀndringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgÄngar vÀrderade till verkligtvÀrde till upplupet anskaffningsvÀrde. Eftersom bankers tillgÄngar generellt bestÄr av en stor delfinansiella tillgÄngar Àmnade författarna undersöka uppdateringarnas tillÀmpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gÀller tillÀmpningen av tillÀggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlÀgga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning pÄ effekterna ur ett investerarperspektiv.AvgrÀnsningar: Det Àr endast tillgÄngsvÀrdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det omrÄdet.